Redan 1586 nämnde spanjorerna Siam som en möjlig handelsdestination eller potentiell koloni. Den första kontakten mellan Siam och Spanien verkar ha ägt rum detta år. Detta indikeras av ett brev från den sjätte spanske guvernören på Filippinerna, Santiago de Vera ซันติอาโกเดอเวร่า (?-efter 1590), till kung Filip II av Spanien พระเจ้าเฟลีเปที่ 2 แห่งสเปน (r. 16 januari 1556-13 september 1598).

Filip II var även kung av Portugal (r. 16 april 1581-13 september 1598) då den Iberiska unionen (Sahaphap Aibirian) สหภาพไอบีเรีย bildades och som kom att existera 1580-1640. Santiago de Vera var guvernör på Filippinerna under perioden den 16 maj 1584-maj 1590. De Vera skrev att han skickat presenter till grannarnas kungariken, inklusive Siam, för att skapa kontakter med målet att etablera handelsförbindelser. Det finns dock inga fler upplysningar om hur dessa tidiga kontakter utvecklade sig.

(Filip II)

I slutet av 1580-talet hade Manila skickat en expedition till Kambodja, som officiellt förklarade att man var där för att skydda den kambodjanske kungen från attacker från Siam och för att främja spridningen av kristendomen. Det var dock uppenbart att det handlade om expansionistiska ambitioner från spanjorernas sida.

Ett fartyg med kapten Juan de Mendoza Gamboa och den dominikanska prästen Juan Maldonado kom 1596 till Ayutthaya på en spansk handelsmission. Ett brev från Manilas guvernör Francisco de Tello de Guzmán lämnades över till hovet, men mottogs inte med den artighet som man förväntat sig. Besöket måste ha skett en tid efter den 14 juli 1596, då de Guzmán blev guvernör detta datum.

Ett antal portugiser som befann sig i Ayutthaya som fångar efter kriget 1594 vädjade framgångsrikt till Juan Maldonado om att få bli utsmugglade från Siam ombord på fartyget. Efter att Mendoza fullföljt sin mindre lyckade mission satte man planen i verket. Under natten fördes en portugisisk präst och hans sällskap nedströms floden och ombord på det spanska fartyget. Därefter fortsatte man mot havet.

Då kung Naresuan fick höra att fartyget hade gett sig av utan att meddela detta och att man hade tagit med sig portugiser som han hade behållit vid hovet blev han så arg att han skickade fyrtio krigsbåtar efter dem. De Mendozas fartyg, som saknade åror, hanns snart upp av siameserna.

Strider bröt nu ut som pågick dag och natt i över en vecka. Nära Chaophrayaflodens sandrev gjorde de kvarvarande siamesiska båtarna en sista kraftansträngning och spanjorerna kom inte undan betydande förluster. Lotsen Juan Martinez de Chave och åtta andra spanjorer miste livet under striderna. Juan Maldonado och kapten Juan de Mendoza Gamboa, som sårades svårt, dog sedan under resan tillbaka till Malacka.

Efter krigen mot Burma 1592-1594 och Kambodja 1593-1594 hade kung Naresuan tid att ägna sig åt sitt rikes inre angelägenheter och han var medveten om värdet av utländsk handel. Därför började han odla vänskap med både spanjorerna och portugiserna, som bosatt sig i Siam i betydande antal.

Det spanska sändebudet Juan Tello de Aguirre skickades 1598 från Manila till Ayutthaya på en diplomatisk mission. Han lyckades förhandla fram ett traktat om vänskap och handel mellan Siam och Spanien och därmed blev spanjorerna den andra europeiska makten som skrev traktat med Siam. Villkoren i traktatet liknade de som portugiserna fått i sina traktat från 1516 och 1518.

Spanjorer tilläts nu att bosätta sig i Ayutthaya för att bedriva handel och missionera. Resultatet blev också att många spanjorer slog sig ner i Ayutthaya. Spanjorerna anser sig ha grundat Manila 1571. Sin kolonisering av Filippinerna hade de inlett 1564 eller 1565.