Brottmålsdomstolen hade tisdagen den 31 januari 2012 ännu en gång avslagit en ansökan om temporär borgen för den majestätsbrottsanklagade Somyot Prueksakasemsuk. Somyots advokat Karom Phonthaklang hade lämnat över en begäran till domstolen och som borgensgaranti lämnades lagfarter på mark värda nästan 1,7 miljoner baht. Trots detta blev det avslag. En källa säger att Somyot sammanlagt skulle ha nekats borgen 16 gånger.

Somyot hade som tidigare nämnts arresterats redan den 30 april 2011, fem dagar efter att han startat en kampanj för att samla in 10 000 namnunderskrifter, vilket var nödvändigt för att parlamentet skulle åläggas att se över lagen om majestätsbrott. Se även de tidigare artiklarna "UDD:s demonstration slås ner (19 maj 2010)" och ”Misstankarna om majestätsbrott mot Jatuporn och andra rödskjortor (12 april 2011).”

Somyot hade anklagats för två påstått antirojalistiska artiklar, i det numera nedlagda magasinet Voice Of Thaksin, som dock skrivits av någon annan än han själv eller under pseudonym.

Onsdagen den 10 oktober 2012 meddelade författningsdomstolen en dom som förklarade att artikel 112 (lagen om majestätsbrott) inte var i strid med författningen. Domen förkunnades efter en begäran om detta från de båda majestätsbrottsåtalade Somyot Prueksakasemsuk och Eakachai Hongkangwan. Författningsdomstolen var enig i sin dom om att artikel 112 var ämnad att försvara monarkin och att straffa lagöverträdare. Detta för att upprätthålla lag och ordning och moralen i samhället. Därför stred artikel 112 inte mot författningen, fastslog domstolen.

Över hundra personer var närvarande då domstolen återupptog sitt arbete med Somyots rättegång onsdagen den 19 december 2012. Bland åhörarna fanns Somyots fru Sukanya สุกัญญา och hans son, representanter från flera europeiska ambassader, inklusive Danmark och Tyskland. Internationella och lokala ideella organisationer såsom Freedom House ฟรีดอม เฮาส์, Human Rights Watch (HRW) och Union for Civil Liberty (UCL) (Samakhom Sitthi Seriphap Khong Prachachon) สมาคมสิทธิเสรีภาพของประชาชน (สสส) fanns också på plats.

Domstolen läste upp en lång förklaring till varför författningsdomstolen kommit fram till att artikel 112 inte var i strid med författningen. Därefter förklarade domstolen att domen mot Somyot inte skulle komma förrän den 23 januari 2013. Detta resulterade i en upprörd och högljudd församling och tjänstemän vid domstolen fick lugna ner de besvikna åhörarna.

Somyot försäkrade att han inte haft några problem med den långa förklaringen från författningsdomstolen eller domarbytet i hans rättegång. Han tillade dock att lagen om majestätsbrott fortsatte att vara ett problem, som påverkade hela rättsväsendet och underminerade monarkins integritet som aktad institution. Domare i rättegången var nu den tidigare omtalade domaren Chanathip Muanphawong som figurerat i flera tidigare rättegångar om majestätsbrott.

Somyot tyckte att parlamentet och Yinglucks administration hade agerat fegt. Det folkliga stödet för en förändring av lagen om majestätsbrott, som leddes av en kampanjkommitté vid namn kampanjkommittén för ändring av artikel 112 (chat wethi radom chuea kae khai kotmai min matra 112) จัดเวทีระดมชื่อแก้ไขกฎหมายหมิ่น มาตรา 112, är en viktig rörelse och det svaga intresse som deras arbete bemötts med är en förlust för vårt samhälle, sade han.

"Det är synd att premiärminister Yingluck Shinawatra inte tar en ledande roll i detta ärende. Hennes feghet och obeslutsamhet gör henne inte annorlunda än andra diktatorer," fortsatte Somyot. Somyot sade också att han fortfarande såg fram emot att bli frikänd och menade att han var oskyldig och att lagen han anklagats under var orättfärdig.

Piyabutr Saengkanokkul från gruppen Nitirat var också på plats i domstolen och han menade att författningsdomstolens dom var ännu ett kontroversiellt beslut. Enligt Piyabutr höll Nitirat på att förbereda en grundlig undersökning av alla majestätsbrottsdomar och att man därefter skulle förklara varför de inte var korrekta.

Onsdagen den 23 januari 2013 kom domen där Somyot dömdes till 10 års fängelse (2x5 år) för majestätsbrott. Dessutom tillkom 1 års fängelse för en tidigare förverkad villkorlig dom från 2009. Domaren sade att den åtalade som journalist var tvungen att kontrollera fakta i artiklar innan de publicerades. Han sade också att Somyot varit medveten om att innehållet i artiklarna var förolämpande mot monarkin, men att han trots detta hade tillåtit publiceringen.

Somyots dåvarande advokat, Vasant Panich (Wasan Phanit) วสันต์ พานิช, sade efter domen att den skulle överklagas, vilket man också gjorde den 1 april 2013 och Somyot begärde ännu en gång förgäves att bli frisläppt mot borgen. Enligt en källa skulle det ha varit den fjortonde gången som han nekades borgen. Kritiken mot domen blev omfattande från framförallt utlandet, medan olika grupperingar inom Thailand hade skilda uppfattningar.

Redan samma dag som domen kommenterade kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter (kha luang yai dan sitthi manutsayachon khong sahaprachachat) ข้าหลวงใหญ่ด้านสิทธิมนุษยชนของสหประชาชาติ, Navanethem Pillay นาวี พิลเลย์ (23 september 1941-), domen från Genève. Hon menade att domen och fängslandet av Somyot Prueksakasemsuk inte bara hade underminerat yttrandefriheten, utan också var ett bakslag för skyddandet och främjandet av de mänskliga rättigheterna i Thailand.

(Navanethem Pillay)

"Domen och Somyots extremt hårda straff sänder ut fel signaler om yttrandefriheten i Thailand. Domstolens beslut är den senaste indikationen på en oroande trend där majestätsbrottsanklagelser används i politiskt syfte. Jag välkomnar och stödjer försöken från en del parlamentariker och akademiker att ändra artikel 112, grundat på oron över hur lagen tillämpas," sade hon.

Högkommissarien uttryckte också oro över Somyots långa frihetsberövande före rättegången och att han nekats borgen 12 gånger. "Jag störs av att Somyot har nekats borgen och att han vid flera tillfällen har förts till domstolen i kedjor, som om han vore en farlig brottsling."

Den 30 augusti 2012 hade en arbetsgrupp i FN, som arbetade med godtyckliga frihetsberövanden, slagit fast att Somyots häktning var godtycklig. Man bad därför den thailändska regeringen att vidta alla nödvändiga åtgärder för att släppa Somyot och ge honom rätt till skadestånd. Detta i enighet med den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, som Thailand skrivit under.

Det Washington-baserade Freedom House fördömde också domen och begärde att Somyot omedelbart skulle släppas fri. De uppmanade också regeringen att ändra lagarna för att skydda yttrandefriheten, i enighet med internationell standard för mänskliga rättigheter. Regeringens åtal mot kritik av monarkin kväver en öppen debatt och har bidragit till Thailands deprimerande rankning i Freedom House årliga undersökning. Lagen om majestätsbrott och databrottslagen från 2007 har använts i flera uppmärksammade åtal mot förespråkare av yttrandefrihet och bloggare de senaste åren.

Professorn i internationella studier, Benedict Anderson เบเนดิกต์ แอนเดอร์สัน (26 augusti 1936-13 december 2015), sade att han var bekymrad över att redaktören och inte skribenten hade straffats. Dessutom skulle folk börja undra varför en mediaperson fått ett så strängt straff, då de som dömts för att ha dödat folk fick mildare straff, sade han.

(Benedict Anderson)

Den 4 april krävde två internationella människorättsorganisationer gemensamt att Somyot skulle släppas fri mot borgen och att hans fall skulle prövas på nytt. De två organisationerna var International Federation for Human Rights (FIDH) och World Organisation Against Torture (OMCT). En grupp aktivister planerade att protestera mot Somyots fängelsedom och att han förvägrades borgen. Detta skulle de göra genom att bränna lagböcker framför brottmålsdomstolen i Ratchadaphisek.

Torsdagen den 31 januari rapporterade Bangkok Post att den thailändska allmänheten var splittrad angående reaktionen på Somyots fängelsedom. En grupp på omkring 50 personer förklarade sitt missnöje mot EU:s uttalande om att man var djupt oroad över den långa fängelsedom som Somyot fått. Man menade att EU inte förstod hur viktig monarkin var för Thailand och hur mycket kungen betytt för landet.

Envar som publicerade hatfulla kommentarer eller som förolämpade den högsta institutionen måste bli straffad, sade en grupp som kallade sig för nätverket för monarkins försvar (khruea khai fao rawang phithak lae pokpong sathaban) เครือข่ายเฝ้าระวัง พิทักษ์และปกป้องสถาบันฯ. Gruppen menade att lagen om majestätsbrott förekom i fler länder, såsom Nederländerna, där kungligt förtal kunde ge tre till fem års fängelse. En del demonstranter menade att EU blandade sig i Thailands inre angelägenheter och att det kunde bli tal om att bojkotta EU-produkter.

Även andra grupper, som inte tillhörde rödskjortorna, hade skrivit brev som skulle skickas till olika chefspersoner under fredagen, där de uttryckte sin oro över Somyots hårda straff. Brev skulle skickas till premiärminister Yingluck Shinawatra, representanthusets talman Somsak Kiatsuranont, Högsta domstolens president Phairoj Vayuparb (Phairot Wayuphap) ไพโรจน์ วายุภาพ (19 september 1950-) och till ordföranden för Thailands statliga kommission för mänskliga rättigheter.

Enligt några framträdande redaktörer och skribenter, inklusive Suchart Sawasdsri (Suchat Sawatsi) สุชาติ สวัสดิ์ศรี (24 juni 1945-), var domen, enligt den problematiska lagen om majestätsbrott, en dålig signal för fritt tänkande och yttrandefrihet i landet.

(Phairoj Vayuparb)

(Suchart Sawasdsri)

Detta uttalande skiljde sig från ett uttalande från det thailändska journalistförbundet (TJA). Chavarong Limpattamapanee (Chawarong Limpatthamapani) ชวรงค์ ลิมป์ปัทมปาณี (24 oktober 1965-) hade sagt att domen mot Somyot inte skulle förknippas med yttrandefriheten, då denna rätt redan fanns med i författningen, men inte utan begränsning eller undantag.

(Chavarong Limpattamapanee)

International Federation of Journalists (Samaphan Nak Khao Sakon) สมาพันธ์นักข่าวสากล (IFJ) hade också sällat sig till den omfattande kritiken mot domen. IFJ:s president Jim Boumelha จิม บูร์เมลาห์ (december 1947-) menade att domen potentiellt kunde skada Thailand och att domen verkade mer vara avsedd att inskränka kritisk rapportering än att skydda monarkin.

Den 25 maj 2014 genomförde den thailändska militären en husrannsakan i Somyots bostad och arresterade hans fru och son. De hölls fångna separat utan tillgång till någon advokat och myndigheterna angav inget skäl till varför de arresterats. De släpptes på fri fot igen dagen efter utan att bli anklagade för något brott. I samband med frisläppandet varnades de för att ge några intervjuer, göra några politiska uttalanden eller delta i några politiska aktiviteter.

Den 18 september 2014 kom beskedet att appellationsdomstolen fastslagit den tidigare domen på 11 års fängelse och den 23 februari 2017 sänkte Högsta domstolen straffet till sammanlagt 6 års fängelse. Det hade tillkommit ett års fängelse för en dom för ärekränkning av den tidigare vice generalsekreteraren i rådet för nationell säkerhet (CNS), general Saprang Kalayanamitr.

Somyot släpptes därför den 30 april 2018, efter sju år i fängelse. Enligt Voice TV ska Somyot ha sagt att han var lite besviken över att komma ut och inte få uppleva demokrati utan i stället till en plats styrd av en junta. Han lovade att fortsätta sin kamp för demokrati, frihet och rättvisa, men medgav samtidigt att det varit en tuff tid i fängelset. Hans fängelsevistelse hade i alla fall satt internationellt fokus på Thailands problem med politik och frihet, tillade han.

I senare intervjuer berättade Somyot att han förlorat både sin familj och sitt arbete på grund av majestätsbrottsanklagelserna. Han avslöjade också att han under sin fängelsevistelse vid ett tillfälle hade försökt ta livet av sig.