Tisdagen den 30 juli 2013 berättade oppositionens Jurin Laksanawisit att Demokratiska partiet skulle rösta nej till de två amnestiförslag som förväntades tas upp för övervägande under den första behandlingen i representanthuset den 7 augusti. Oppositionen, med undantag för Bhumjaithai, hade under ett möte under dagen beslutat att rösta nej till förslagen. Bhumjaithai, som var det andra största oppositionspartiet, ville diskutera ärendet ytterligare under ett partimöte under onsdagen, innan man tog ett beslut.

Demokratiska partiet tänkte rösta mot förslagen då de menade att det var lagstridigt att söka amnesti för de som begått brott såsom terrorism, mordbrand, mord och majestätsbrott. De två förslagen kunde också tänkas vara i strid med författningens sektion 30, som fastslår att folk måste behandlas lika inför lagen.

Det fanns nu hela sju motioner med amnestiförslag på representanthusets agenda, fem försoningsförslag varav det senaste från arbetsmarknadsminister Chalerm Yubamrung och två amnestiförslag, varav ett från Pheu Thais Worachai Hema och det andra från Puea Thais Niyom Worapanya นิยม วรปัญญา (8 maj 1930-4 januari 2019).

Den tidigare parlamentspresidenten Uthai Pimchaichon (Uthai Phimchaichon) อุทัย พิมพ์ใจชน (14 augusti 1938-) presenterade torsdagen den 1 augusti ett öppet brev där han uppmanade representanthusets medlemmar att sluta överväga alla de olika amnesti- och försoningsförslagen. Detta för att bevara enigheten i landet och för att försvara de heliga rättsprinciperna. Uthais brev delades ut av representanthusets talman Somsak Kiatsuranont och senatens Nikhom Wairatpanich till medlemmarna i parlamentet, regeringsmedlemmarna och domarna från de relevanta domstolarna.

Uthai menade att om parlamentet godkände en amnestilag så skulle detta inte innebära någon verklig försoning utan i stället resultera i ännu mer splittring bland befolkningen. Uthai uppmanade också regeringen att så snabbt som möjligt slutföra de rättsprocesser som pågick mot fängslade politiska brottslingar.

Söndagen den 4 augusti 2013 sade Abhisit Vejjajiva att parlamentsledamöterna från Demokratiska partiet fortsatt skulle försöka förhindra regeringens planer om att få igenom en amnestilag i parlamentet. Han förklarade att Demokratiska partiets medlemmar i parlamentet inte tänkte avgå. Utanför parlamentet skulle de fortsätta att förklara de negativa konsekvenserna av en amnestilag för allmänheten och Abhisit bad premiärminister Yingluck att dra tillbaka alla amnestiförslag i parlamentet.

Måndagen den 5 augusti sade Yingluck att Demokratiska partiet riskerade att försena politiska reformer och försoning i landet om man fortsatte att kräva att alla amnestiförslag skulle avslås i representanthuset. Demokratiska partiet hade också sagt att man inte ville delta i reformarbetet om amnestiförslagen inte drogs tillbaka. Yingluck uppmanade oppositionen att tänka om.

Representanthuset genomförde den första behandlingen av amnestiförslaget torsdagen den 8 augusti 2013. Röstsiffrorna blev 300-124 i förslagets favör. Resultatet var naturligtvis väntat då representanthuset dominerades av Pheu Thai och dess koalitionspartier. Under parlamentsmötet hade man beslutat sig för att bilda en 35 man stor kommitté för att granska lagförslaget. Kommittén skulle bestå av 3 personer från regeringen, 17 från Pheu Thai, 10 från Demokratiska partiet, 2 från Bhumjaithai, 1 från Chart Thai Pattana och 1 från Phalang Chon.

Oppositionsledaren Abhisit Vejjajiva kritiserade samma dag premiärminister Yingluck som inte deltagit i onsdagens debatt om amnestiförslaget och heller inte i torsdagens omröstning. Yingluck hade visserligen infunnit sig i parlamentet under onsdagen, men hade lämnat innan debatten började. Hon hade begett sig till Government House för ett möte med den kinesiske ambassadören Guan Mu (Kuan Mu) กว่าน มู่ och sedan suttit som ordförande i ett möte med något som kallades Women Empowerment Fund.

Onsdagen den 6 november 2013 berättade Pheu Thais parlamentsmedlem Amnuay Klangpha att gruppledarna i regeringen hade kommit överens om att dra tillbaka sex förslag som var förknippade med amnestiförslaget. Amnuay, som var chef för koalitionens gruppledare, sade att detta gjordes för att tillfredsställa kraven från de som protesterat mot amnestiförslaget.

Av de sex förslagen betraktades fem som försoningsförslag. Dessa hade lämnats in av general Sonthi Boonyaratglin, Niyom Worapanya, Samart Kaewmeechai, Chalerm Yubamrung och Nattawut Saikua. Det sjätte var ett amnestiförslag som föreslagits av Niyom Worapanya.

Amnuay förklarade samtidigt att det amnestiförslag som behandlats av representanthuset förra fredagen och som skulle behandlas av senaten den 11 november av formella skäl inte omedelbart kunde dras tillbaka. Gruppledarna måste först avvakta senatens beslut om lagförslaget. Om senaten avvisade förslaget kunde det inte behandlas under de kommande 180 dagarna, men efter denna period skulle Pheu Thai inte längre försöka få igenom det, sade Amnuay.

Gruppledaren Cholanan Srikaew sade att representanthuset skulle överväga de sex återstående amnestirelaterade förslagen den 13 november, för att ge deras upphovsmän möjlighet att dra tillbaka dem. Det krävdes ett majoritetsbeslut i representanthuset för att dra tillbaka varje enskilt förslag, sade Cholanan.

Beskeden om tillbakadragande av förslagen hade dock inte lugnat ner de regeringsfientliga demonstranterna. Under söndagsnatten den 24 november sade Suthep Thaugsuban att de under måndagen skulle flytta från Demokratimonumentet till olika statliga myndigheter, inklusive militära högkvarter, över hela Bangkok.

Suthep försäkrade att man skulle demonstrera fredligt och välordnat och att demonstrationerna skulle upphöra efter tre dagar. Målen för demonstrationerna var 13 statliga kontor, högkvarteren för samtliga väpnade styrkor, polisen samt TV-stationer.

Arbetsmarknadsminister Chalerm Yubamrung, som också var rådgivare till Centre for the Administration of Peace and Order (CAPO), försäkrade att säkerhetsstyrkorna inte skulle ingripa mot demonstranterna. Han var heller inte orolig då han trodde att demonstrationerna skulle bli fredliga, men samtidigt var han bekymrad över vad en tredje part skulle kunna ställa till med. Hans oro grundades på att myndigheterna upptäckt att stora mängder vapen hade förts in i huvudstaden den senaste tiden.

På söndagskvällen bekräftade UDD att man skulle fortsätta sin egen demonstration till stöd för regeringen och stanna kvar över natten på Rajamangkala National Stadium.

Under söndagen uttryckte kronprins Maha Vajiralongkorn sin egen oro över den nuvarande politiska konflikten och uppmanade parterna att lösa problemen genom samtal och förhandlingar. Detta hade kronprinsen sagt till Kamronwit Thoopkrachang från huvudstadens polisbyrå under en audiens på söndagskvällen.

Generallöjtnant Kamronwit berättade också att kronprinsen sagt att han var oroad över sina undersåtars väl och ve och att han inte ville se det thailändska folket bråka med varandra. Premiärminister Yingluck vädjade också under söndagen till alla sidor i den politiska konflikten att samtala med varandra för att bryta dödläget.

Måndagen den 25 november bröt sig omkring 1 000 regeringsfientliga demonstranter, under ledning av Suthep Thaugsuban, in på finansministeriets område och ockuperade byggnaderna. Samma dag belägrade omkring 1 000 regeringsfientliga demonstranter från ett nätverk kallat Network of Students and People for Reform of Thailand (NSPRT) (Khruea Khai Naksueksa Prachachon Pattirop Prathet Thai) เครือข่ายนักศึกษาประชาชนปฏิรูปประเทศไทย, utrikesministeriet på Si Ayutthaya Road.

Ledarna Nitithorn Lamlua och Uthai Yodmanee (Uthai Yotmani) อุทัย ยอดมณี hade marscherat från sin demonstrationsplats i Nang Loeng och hade planerat att slå sig samman med de regeringsfientliga demonstranterna ledda av Suthep Thaugsuban vid finansministeriet. De hade i stället stannat vid utrikesministeriet där de tryckte upp portarna till området. Vakterna och kravallpolisen som fanns på plats vid ministeriet var uppenbart inte beredda på detta och kunde inte stoppa demonstranterna från att storma in.

(Uthai Yodmanee)

Nitithorn förklarade att demonstranterna skulle stanna kvar utanför ministeriet under natten medan Uthai sade att NSPRT skulle belägra ministeriet fram till dess ämbetsmännen lämnade sina kontor. Nitithorn hävdade att utrikesministern och biträdande premiärministern Surapong Tovichakchaikul inte längre hade någon befogenhet att representera Thailand internationellt.

Senare under måndagen uttalade sig utrikesministeriets talesman Sek Wannamethee (Sek Wannamethi) เสข วรรณเมธี och sade att ämbetsmännen vid ministeriet hade fått veta att de inte skulle gå tillbaka till sin arbetsplats då de inte skulle tillåtas att ta sig in.

Överbefälhavaren Prayut Chan-o-cha öppnade ett tillfälligt högkvarter vid 1:a infanteriregementet på Vibhavadi Rangsit Road under måndagen. Detta för att lättare kunna övervaka de regeringsfientliga demonstranternas rörelser, berättade en källa. Prayut och flera andra höga officerare hade för övrigt sina ordinarie bostäder inne på 1:a infanteriregementets område.

Källan berättade att general Prayut hade stationerat sig här efter att premiärminister Yingluck hade ställt in en inspelning av ett meddelande till kungen inför hans födelsedag. Anledningen till Yinglucks beslut var att inspelningsplatsen kanal 5 var ett av målen för de regeringsfientliga demonstranterna. Prayut hade också beordrat 1:a infanteriregementet att det skulle beredas plats för premiärministern om hon valde att hålla sina regeringsmöten här. Enligt källan hade Prayut också sagt att armén behövde visa återhållsamhet och ta lärdom av tidigare händelser för att lösa problemen.

Under måndagen uttalade USA:s regering sin oro över de tilltagande politiska spänningarna i Thailand. ”USA följer de pågående demonstrationerna noga" och "uppmanar alla sidor att avstå från våld, visa återhållsamhet och respekt för lagen,” sade USA:s utrikesdepartements talesperson Jen Psaki (1 december 1978-) i uttalandet.

Under tisdagskvällen den 26 november omringade regeringsfientliga demonstranter från People's Force for Democracy to Overthrow Thaksinism (PEFOT) (Klum Kong Thap Prachachon Khon Rabop Thaksin) กลุ่มกองทัพประชาชนโค่นระบอบทักษิณ och Dharma-armén (Kong Thap Tham) กองทัพธรรม inrikesministeriets kontor i Bangkok.

(Dharma-armén på marsch)

Under ledning av general Preecha Iamsuphan och Somkiat Pongpaiboon blockerade de samtliga portar till ministeriet omkring klockan 13.00. De förklarade att de tänkte demonstrera här i tre dagar och att de under tiden skulle stänga el- och vattentillgången till ministeriet och alla vägar runt området för trafik.

Det rapporterades att inrikesministeriets ständige sekreterare Wibul Sanguanpong hade beordrat personalen att lämna sin arbetsplats av säkerhetsskäl. Omkring 100 frivilliga försvarare fanns kvar på ministeriets område, som omfattades av ISA, bakom cementblock och rakbladstråd.

Suthep Thaugsubans advokat, Jessada Anucharee (Chetsada Anuchari) เจษฎา อนุจารี, bad onsdagen den 27 november brottmålsdomstolen att överväga att dra tillbaka den arresteringsorder som utfärdats mot Suthep under tisdagen. Anledningen till arresteringsordern var Sutheps tidigare ockupation av finansministeriet. Jessada förklarade att Suthep ännu inte hade överlämnat sig till polisen, då han tidigare sagt att han skulle göra detta efter demonstrationernas slut. Samma dag avslog brottmålsdomstolen Jessadas begäran.

(Jessada Anucharee)

Ett stort antal supportrar från PEFOT omringade onsdagen den 27 november energiministeriets (krasuang phalang ngan) กระทรวงพลังงาน kontor och blockerade alla ingångar på Vibhavadi Road. Demonstranterna krävde att alla ämbetsmän vid ministeriet skulle sluta arbeta för staten och gå hem klockan 13.00. Omkring klockan 14.00 förklarade demonstranterna att de hade tagit kontroll över ministeriet och att all personal hade lämnat området.

(Demonstranter utanför energiministeriet den 27 november 2013)

Sathit Wongnongtoey hade tidigare annonserat att demonstranterna skulle bege sig till sex ministerier. Det handlade om arbetsmarknadsministeriet (krasuang raeng ngan) กระทรวงแรงงาน, ministeriet för social utveckling och allmänhetens säkerhet, industriministeriet (krasuang utsahakam) กระทรวงอุตสาหกรรม, ministeriet för informations- och kommunikationsteknologi, folkhälsoministeriet och handelsministeriet.