Under 2011 och 2012 pågick en internationellt uppmärksammad rättegång mot en kvinna vid namn Chiranuch Premchaiporn (Chiranut Premchaiphon) จิรนุช เปรมชัยพร (9 juni 1958-). Hon är även känd under sitt smeknamn Jiew (Chiw) จิ๋ว. Chiranuch hade arresterats den 6 mars 2009 då polisen genomförde en räd mot kontoret för Chiranuchs webbplats www.prachatai.com.

Den populära politiska webbsidan Prachatai är en självständig ideell nyhetssida med bland annat politiska artiklar och artiklar om mänskliga rättigheter i Thailand och Sydostasien. Sidan hade grundats i juni 2004 av flera respekterade journalister, senatorer och pressfrihetsaktivister. En av grundarna var den tidigare omtalade (John) Jon Ungpakorn, som blivit invald i senaten 2000. Han var liksom sin bror Jai Ungpakorn känd som en av Thailands ledande intellektuella.

Chiranuch anklagades först för brott mot databrottslagen, då hon tillåtit innehåll på sin webbsida som ansågs hota den nationella säkerheten. Enligt senare rapporter framgick det att polisen anklagade henne för brott enligt artikel 15 i databrottslagen och för att ha spridit kränkande kommentarer mot monarkin (majestätsbrott) på webbsidan under perioden den 15 oktober till den 3 november 2008. Se även det tidigare avsnittet Abhisit Vejjajiva och Thaksins försök till återkomst, artikeln ” Noppawan Tang-udomsuk anklagas för majestätsbrott (31 januari 2011).”

Det skulle senare visa sig att det var en man vid namn Mom Luang Panadda Ditsakul (Mom Luang Panatda Ditsakun) หม่อมหลวงปนัดดา ดิศกุล (26 augusti 1956-) som uppmanat polisen att agera mot webbsidan. Chiranuch släpptes dock fri mot borgen. En kvinna vid namn Chantana Banpasirichote (Chanthana Banphasirichot) ฉันทนา บรรพศิริโชติ, som var en föreläsare i statsvetenskap vid Chulalongkornuniversitetet, stod för borgensgarantin.

(Panadda Ditsakul)

(Chantana Banpasirichote)

Den 7 april 2009 kallades Chiranuch till polisens högkvarter för ytterligare förhör. Hon kom dit i följe med Prachatais direktör Chuwat Rerksirisuk (Chuwat Roeksirisuk) ชูวัส ฤกษฺศิริสุข och två advokater. Polisen delgav henne därefter ytterligare nio åtalspunkter.

(Chuwat Rerksirisuk)

Den 24 september 2010 arresterades Chiranuch ännu en gång. Denna gång på Suvarnabhumi-flygplatsen. Det hade utfärdats en arresteringsorder av en domstol i Khon Kaen i nordöstra Thailand och hon fördes därefter till en polisstation i Khon Kaen. Tidigt på morgonen den 25 september beviljades hon återigen borgen efter att ha betalat en borgensgaranti på 200 000 baht. Chiranuch nekade till alla anklagelser, men beordrades att infinna sig i Khon Kaen igen den 24 oktober.

En anmälan mot Prachatai och webbsidan Same Sky (Fa Diao Kan) ฟ้าเดียวกัน hade lämnats in av en lokal affärsman från Khon Kaen redan i april 2008. Denne affärsman var en 36-årig man vid namn Sunimit Jirasuk (Sunimit Chirasuk) สุนิมิต จิระสุข. Anmälan handlade om insända kommentarer på dessa två webbsidor, angående ett pågående rättsfall om majestätsbrott.

(Sunimit Jirasuk hos polisen)

Rättsfallet som han hänvisade till handlade om majestätsbrottsanklagelser mot en man vid namn Chotisak Onsoong (Chotisak Onsung) โชติศักดิ์ อ่อนสูง och hans flickvän, eller vän, Chutima Penpak (Chutima Phenphak) ชุติมา เพ็ญพักตร์. De båda hade anklagats för majestätsbrott i april 2008 då de vägrat att ställa sig upp då kungssången spelades på en Bangkokbiograf den 20 september 2007. Anmälan hade lämnats in av en man vid namn Navamintr Witthayakul (Nawamin Witthayakun) นวมินทร์ วิทยากุล, som befunnit sig bland publiken.

(Chotisak Onsoong)

Chotisak och hans vän hade uppmanats av Navamintr att ställa sig upp under kungssången och hade då hamnat i bråk med Navamintr. Det hör till saken att Chotisak hade på sig en t-shirt med texten "To Not Stand Is Not A Crime" på både engelska och thai. Chotisak och hans vän hävdade att de blivit misshandlade av Navamintr, som kastat en vattenflaska på honom, och hade därför anmält honom vid Pathum Wans polisstation (Sathani Tamruat Pathum Wan) สถานีตำรวจปทุมวัน.

Navamintr hade kontrat med att anmäla de två för majestätsbrott. Chotisak medgav att han inte blivit fysiskt skadad av Navamintr, men ansåg sig kränkt av hans grova ordval. Under den långa ovissa väntetiden om anklagelserna skulle gå vidare till ett åtal valde Chotisak och hans vän att fly utomlands. Då åklagaren lade ner ärendet den 20 juli 2012 återvände de hem.

Nu återvänder vi till fallet med Chiranuch. Angående anklagelserna i Khon Kaen kallades Chiranuch dit igen den 25 mars 2011. Hon var tvungen att resa dit för att förlänga sin borgen, då polisen ännu inte var färdig med sin utredning. Domaren i Khon Kaen avslog polisens begäran om häktning, men polisen kunde när som helst begära en omprövning av detta.

Rättegången mot Chiranuch inleddes den 4 februari 2011 och efter en rad uppskjutna förhandlingar fortsatte rättegången igen torsdagen den 1 september 2011. Under rättegången stod hon åtalad för tio kommentarer från allmänheten, som hade publicerats på webbplatsen, som ansågs ha skadat det "kungliga hovets anseende." Trots att kommentarerna skrivits av folk utifrån hade åklagarmyndigheten valt att åtala Chiranuch, då hon i egenskap av verkställande direktör för sidan ansågs vara ansvarig för sidans innehåll.

Chiranuch stod nu inför hotet om ett möjligt fängelsestraff på 20 år och/eller böter på upp till 1 miljon baht. Visserligen skulle varje enskild kommentar kunna resultera i fem års fängelse vardera, men maxstraffet var 20 år. Kommentarerna hade enligt åklagarsidan inte tagits bort tillräckligt snabbt, medan Chiranuchsrepotrar utan advokater hävdade att hon villigt samarbetat med myndigheterna och att hon raderat kommentarerna så fort hon kunnat.

112 internationellt erkända akademiker, från 15 olika länder, hade den 31 augusti skickat ett öppet brev till premiärminister Yingluck där man uppmanade till en översyn av artikel 112 i strafflagen (majestätsbrottslagen) och databrottslagen från 2007. Man bad också Yinglucks regering att se över de fall där anklagade redan dömts, se över hur lagarna tillämpades och att de åtalade vars rättegångar pågick skulle släppas mot borgen.

Sedan 2005 har lagen om majestätsbrott kommit att användas allt oftare. Statistik från domstolsväsendet visade på en ökning med 1 500 procent, sade akademikerna. Många av rättsfallen hade anknytning till den politiska konflikten som pågått utan uppehåll sedan militärkuppen 2006. Professorn och Thailandsexperten Kevin Hewison เควิน เฮวินสัน (15 maj 1954-) sade att "missbruket" av lagarna allvarligt försämrat de mänskliga rättigheterna i Thailand. ”Censur av webbsidor, självcensur i media och de många anklagelserna mot personer för illojalitet innebär allvarliga restriktioner av yttrandefriheten," sade han.

(Kevin Hewison)

Ett exempel där den akademiska friheten hade attackerats med anklagelser och hot var fallet med den tidigare omtalade historikern Somsak Jeamteerasakul. Somsak var lektor vid Thammasatuniversitetet hade vågat skriva ett öppet brev där han sade att forskare inte gärna talade fritt. Efter flera år av politisk konflikt i Thailand satte man sin förhoppning till den nya regimen att det för första gången på många år skulle bli möjligt att ändra de repressiva lagarna, sades det i det öppna brevet.

Kabinettsmedlemmar, inklusive biträdande premiärministern Chalerm Yubamrung och ministern för informations- och kommunikationsteknologi Anudit Nakornthap hade emellertid sagt att Thailand skulle fortsätta att använda sig av den kontroversiella lagen om majestätsbrott. Detta trots upprepade uppmaningar från deras rödskjortesupportrar om att sluta tillämpa den lag som orsakat att många av deras kamrater hamnat i fängelse.

Tyrell Haberkorn ธีรเรอิล์ล์ ฮาเบอร์คอรณ์, som var expert på frågor om mänskliga rättigheter i Thailand, sade att utan en välbehövlig översyn av artikel 112 och databrottslagen, med syfte om ett möjligt avskaffande och ett omedelbart frigivande av de som för närvarande satt fängslade eller häktade i väntan på rättegång, fanns det inget hopp för rättsstaten eller för en regim som stod upp för de mänskliga rättigheterna i Thailand.

(Tyrell Haberkorn)

Reportrar utan gränser var också oroade för Chiranuch. "Chiranuch är offer för en godtycklig användning av drakoniska lagar, nämligen databrottslagen och avsnitt 112 i strafflagen, som handlar om majestätsbrott. Den nya premiärministern Yingluck Shinawatra och hennes regering måste förhindra att yttrandefriheten inskränks under förevändning av att skydda kungens anseende. Vi väntar på ett tecken om verklig politisk vilja att reformera dessa repressiva lagar.”

"Vi noterar att domaren [i rättegången] Kampon Rungrat (Kamphon Rungrat) กำพล รุ่งรัตน์ lovat att använda strikt tekniska och juridiska kriterier när man dömer i detta fall. Den springande punkten är om Chiranuch personligen bidragit till kommentarerna på webbplatsen och om hon medvetet dröjt med att ta bort dem. Vi uppmanar myndigheterna att lägga ner alla anklagelser mot henne utan dröjsmål."

(Kampon Rungrat)

Fredagen den 2 september berättade Bangkok Post att domare Kampon vid Ratchadas brottmålsdomstol hade kommit med råd till försvaret i rättegången mot Prachathai. Rådet var att försvaret skulle låta bli att fråga vittnena om innehållet i meddelandena på webbsidan 2008 varit förolämpande mot monarkin eller ej. Försvaret skulle i stället koncentrera sig på hur den åtalade Chiranuch hade reagerat på de insända kommentarerna och hur hon samarbetat med myndigheterna för att minimera olagliga kommentarer.

“En webbmaster är som en redaktör [på en tidning] och måste ta det fulla ansvaret för trafiken på webbsidan, men försvararna kan föra fram argument om hur svårt eller omöjligt det faktiskt är för ledningen att stoppa alla oanständiga kommentarer, eller förklara att webbmastern hade agerat snabbt för att minimera kommentarernas skador,” sade Kampon.

Surapol Tuantong, som varit vice kommissionär vid den centrala utredningsbyrån (CIB), medgav under rättegången att kommentarerna som ansågs kränkande mot monarkin hade kommit under en period av växande politisk konflikt efter kuppen 2006 och att liknande olämpliga diskussioner också kunde hittas på andra ställen och inte bara på Prachatais webbplats.

Han sade under korsförhöret att han inte visste om myndigheterna hade eller borde ha informerat Prachatais webbmaster om vad man skulle göra med kränkande inlägg. Han ansåg att webbplatsens styrelse normalt sett skulle övervaka diskussionerna och inte tillåta spridning av kränkande kommentarer.

Onsdagen den 30 maj 2012 kom domen i rättegången. Chiranuch dömdes till åtta månaders fängelse villkorligt. Domskälet var att hon inte snabbt nog hade tagit bort de kränkande kommentarerna på webbsidan. Domaren Kampon Rungrat sade att domen grundades speciellt på en insänd kommentar som legat kvar på Prachatais sida i 20 dagar. Chiranuch "gjorde inte sin plikt i tid " och "lät det opassande inlägget vara kvar på webbsidan alltför länge," menade han.

"Dagens dom mot Chiranuch Premchaiporn, för något som någon annan skrivit på hennes webbsida, är ett allvarligt hot mot internets framtid i Thailand," skrev Taj Meadows (7 mars 1983-), som var talesman för Google กูเกิล i Asien och Stillahavsområdet, i ett mail. "Telefonbolag straffas inte för det som folk säger i telefonsamtal och ansvarstagande ägare av webbsidor ska inte straffas för kommentarer som andra skickar till deras sidor." Meadows varnade också för att domen skapade ett prejudikat där värdar för webbsidor och vanliga internetanvändare plötsligt kunde riskera att betraktas som brottslingar.

Chiranuch hade först dömts till ett års villkorligt fängelse, vilket reducerades till åtta månader då hon samarbetat med rätten och framstod som en god samhällsmedborgare. Hon dömdes också till en bot på 20 000 baht. Denna bot samlades snabbt in av hennes supportrar och kollegor som lämnade över bötesbeloppet till henne i kontanter. Någon källa talar om en bot på 30 000 baht! "Jag hade förväntat mig att bli frikänd, men jag tycker att domen var logisk och rimlig," sade en leende Chiranuch till reportrarna. "Men jag anser fortfarande att domen kommer att generera självcensur."

"Genom att döma en direktör för en nyhetssajt visar de thailändska myndigheterna hur extremt långt de är beredda att gå för att förhindra yttrandefriheten," sade Brad Adams แบรด แอดัมส์, som var Asiendirektör för Human Rights Watch (HRW), i ett förberett uttalande. ”Fler och fler webbmoderatorer och internetleverantörer kommer att censurera diskussioner om monarkin på grund av rädsla för att åtalas för andra personers kommentarer." Dagen efter domen kom också ett uttalande från EU där man förklarade sin oro över att hon befunnits skyldig, vilket man menade kunde skada yttrandefriheten.

(Brad Adams)

"Chiranuchs dom visar att vanliga internetanvändare kan dras in i dyra och osäkra rättegångar för något som de aldrig skrivit, redigerat eller gett sitt stöd till på sin webbsida," sade en man vid namn Danny O'Brien แดนนี่ โอ ไบรอัน (1969-) från kommittén för försvarandet av journalister (Khana Kammakan Phuea Phithak Phu Sue Khao) คณะกรรมการเพื่อพิทักษ์ผู้สื่อข่าว. Han hade medverkat som expertvittne under rättegången. Kommittén för försvarandet av journalister heter Committee to Protect Journalists (CPJ) på engelska.

(Danny O'Brien)

Thailands rykte om yttrandefrihet hade försämrats mycket under de senaste åren. I något som kallas ett pressfrihetsindex, som publicerats av en Paris-baserad grupp som kallar sig Reportrar utan gränser (Ongkon Nak Khao Rai Phrom Daen) องค์กรนักข่าวไร้พรมแดน, hade Thailand halkat ner till plats 137 av 179 2011. 2002, då graderingen påbörjades, hade Thailand legat på plats 65.

Tidigt i oktober 2012 bestämde sig Chiranuch för att överklaga sin dom. Detta innebar faktiskt att hon tog en kalkylerad risk att få ett ännu hårdare straff! Ett år senare, fredagen den 8 november 2013, fastställde appellationsdomstolen den tidigare domen. I brottmålsdomstolens tidigare dom hade det konstaterats att Chiranuch inte personligen hade begått majestätsbrott, men att de 20 dagar som det tagit att ta bort en av kommentarerna var ett brott mot databrottslagen. Chiranuch berättade under fredagen för AFP att hon troligen inte skulle överklaga domen till Högsta domstolen.

Hon uttryckte sin oro över att Thailands reglering av internet inte var i överensstämmelse med internationell standard där myndigheterna meddelade en webbsida om de menade att ett inlägg skulle tas bort. "Domstolen sade att denna regel inte kunde tillämpas i ärenden som handlade om monarkin," sade Chiranuch. "Detta betyder att det råder mindre frihet på internet [i Thailand] än i andra länder."