Omkring 1390 kom Chiang Mais unge kung Saen Mueang Ma tågande med en armé för att hjälpa Sukhothai att befria sig från Ayutthaya. Enligt Chiang Mais krönikor skulle kung Maha Thammaracha II av Sukhothai ha bett Chiang Mai om hjälp. Om så var fallet var det en krigslist för under natten blev Chiang Mais armé nämligen överfallen av Sukhothais styrkor. Här finns det emellertid källor som i stället talar om att detta inträffade omkring 1387 eller 1388.

Saen Mueang Ma förlorade många elefanter, hästar och de flesta av sina män och de som överlevde tvingades retirera. På sin väg tillbaka till Chiang Mai upptäcktes två överlevande män, Ai Op อ้ายออบ och Ai Yira อ้ายยี่ระ, som bar den unge kungen på en bår ända tillbaka till Chiang Mai. Enligt en annan källa ska de två hjältarna först växelvis ha burit bort kungen på sina ryggar från slagfältet. Tack vare dessa två lojala tjänare överlevde den unge kungen och de belönades senare frikostigt med titlar och mark för sin insats.

Jag ber om ursäkt om jag tar bort lite av romantiken då jag berättar att det finns källor som tvivlar lite på ovanstående version om hur kung Saen Mueang Ma räddades. Ai Op och Ai Yira kan ha varit namnen på två elefanter eller möjligen mahouter (khwan) ควาญ (elefantdrivare)!

En annan möjlig förklaring till det ovan inträffade är att kungen av Chiang Mai själv förklarat sig villig att hjälpa Sukhothai mot Ayutthaya och att han på eget bevåg skickade en armé till Sukhothai. Kung Maha Thammaracha II kan ha genomskådat att den verkliga anledningen var att Chiang Mai ville erövra Sukhothai och göra landet till en bas för vidare operationer mot Ayutthaya. Hur det än låg till så tystade detta Chiang Mai under resten av Ramesuans regeringstid.

Det ska tilläggas att det var Saen Mueang Ma som lät börja bygga Wat Chedi Luang i Chiang Mai. Bygget startade 1391 och han planerade att begrava sin fars aska här. Lägg märke till att det finns andra tempel med samma namn på olika platser Thailand.