Ayutthaya - Ayutthaya och kontakterna med väst
Highslide JS
Francois Pallu
Fransmännen kommer till Ayutthaya (1662)

Fransmännen hade börjat visa sig i de asiatiska farvattnen 1620, men någon organiserad handel blev det inte förrän det franska Ostindiska kompaniet (Borisat India Tawanok Khong Farangset) บริษัทอินเดียตะวันออกของฝรั่งเศส grundades 1664. Först etablerade sig fransmännen i Indien.

Det verkar som om kung Narais första kontakter med fransmännen bara berodde på en önskan om att få sitt kungarike uppmärksammat och erkänt utomlands.

Den 26 november 1660 lämnade biskopen Pierre Lambert de la Motte ปิแอร์ ลังแบรต์ เดอ ลาม็อต (16 januari 1624-15 januari 1679) och två präster vid namn Jacques de Bourges เดอ บูรญ์ (cirka 1630-1714) och Francois Deydier (1634-1693) Marseilles มาร์แซย์ för att landvägen ta sig till Surat สุรัต i Indien. Slutmålet var Vietnam.


(Pierre Lambert de la Motte)

De nådde fram till Surat efter drygt ett år i januari 1662. Efter en fyrtioen dagar lång vandring tvärs över Indien kom de fram till Masulipatnam มาสุริปัตนำ i början av mars 1662. Masulipatnam är idag känt som Machilipatnam.

Efter att ha vilat i Masulipatnam i tjugo dagar fortsatte de mot Mergui den 26 mars 1662. I slutet av april var de framme i Mergui efter 33 dagar till sjöss. Därefter fortsatte de till Tanasserim dit de kom den 19 maj där de fick vänta på sina inresedokument. Den 30 juni fortsatte de sin resa mot Ayutthaya med småbåtar.

Denna strapatsrika resa över land till Ayutthaya finns beskriven i det kommande avsnittet "Samuel White," artikeln "Samuel reser till Ayutthaya (1677)."

Den 22 augusti 1662 var de första franska jesuitmissionärerna äntligen framme i Ayutthaya. Pierre Lambert de la Motte skulle sedan vara verksam i Siam under perioden 1662-1673.

Pierre Lambert de la Motte och de två prästerna bosatte sig först i den portugisiska bosättningen i Ayutthaya. De välkomnades av tio portugisiska och en spansk präst, som betjänade den lokala kristna församlingen här som uppskattningsvis bestod av omkring 2 000 personer.

De la Motte trodde att det handlade om en kortare tids boende här, innan de skulle resa vidare till Vietnam. Men på grund av förföljelser av kristna här skulle det visa sig att Siam blev de la Mottes permanenta boplats.

Men relationerna försämrades mellan de franska prästerna och de portugisiska missionärerna och till sist tvingades de franska missionärerna att lämna den portugisiska bosättningen och flytta till den vietnamesiska bosättningen Bang Pla Het บางปลาเห็ด (eller Ban Pla Het บ้านปลาเห็ด).

Jacques de Bourges återvände hem 1664 rapporterade till Rom hur den franska missionärsverksamheten utvecklat sig i Siam. Men han beklagade sig också över det dåliga förhållandet till portugiserna.

Den 27 januari 1664 kom ytterligare en grupp missionärer fram till Siam. Detta efter en tjugofyra månader lång resa, som också till stor del gjorts över land. Ledaren för denna andra romersk-katolska missionen till Indokina var Louis Laneau หลุยส์ ลาโน (31 maj 1637–16 mars 1696).


(Louis Laneau)

Han kom samtidigt med Francois Pallu ฟรังซัว ปัลลือ (30 augusti 1626-29 oktober 1684), biskop av Heliopolis, och två andra franska jesuitmissionärer till Siam.

Då Pallu insåg hur svårt det skulle bli att etablera ett missionshögkvarter i Vietnam valde han istället tillsammans med Lambert de la Motte att göra det toleranta Ayutthaya till ett högkvarter för den franska missionsverksamheten i Sydostasien.

Därefter återvände Pallu till Rom i januari 1665 för att förklara detta beslut. Han var framme 1667. Under hans frånvaro började fransmännen bygga upp sitt högkvarter i Ayutthaya.

Kungen ägnade de franska missionärerna stor uppmärksamhet, speciellt då han upptäckte att en av dem, en viss fader Thomas (bat luang Thomat) บาทหลวงโทมัส, var en skicklig arkitekt och ingenjör. Fader Thomas ritade och ledde byggandet av nya fort i Bangkok, Ayutthaya, Nonthaburi och på andra platser som primärt uppfördes med avsikten att skydda sig mot holländarna.

I Ayutthaya lät kung Narai bygga ett torn avsett som astronomiskt observatorium, Phra Thi Nang Phisai Sanyalak พระที่นั่งพิสัยศัลยลักษณ์, eller Ho Song Klong หอส่องกล้อง. Detta gjorde han vid palatset Chandra Kasem (Phra Ratchawang Chan Kasem) พระราชวังจันทรเกษม.


(Observationstornet i Ayutthaya)


(Palatset Chandra Kasem)

Detta palats hade byggts 1577 under kung Maha Thammaracha I:s regeringstid och kallades då även för Wang Mai วังใหม่ eller Wang Chan วังจันทน์. Kung Naresuan hade sedan valt detta palats som residens och huvudkvarter då han tog över tronen 1590. Senare blev palatset residens för andrekungen (uparat) och känt som Wang Na.

(Wang Na har jag berättat om i den tidigare artikeln "Kung Chai (r. 1656)- Kung Si Suthammaracha (r. 1656)-Kung Narai (r. 1656-1688).")

Kung Narai, som menade att Ayutthaya låg allt för lätt tillgängligt från havet, flyttade därför till Lopburi där ett nytt palats, fort och andra byggnader uppfördes med hjälp av fader Thomas. Han lät bygga ett observatorium även här. Därefter tillbringade Narai 8-9 månader om året i Lopburi.

Kung Narai hjälpte i sin tur fransmännen med mark och bostäder, att bygga en kyrka och en katolsk prästskola i huvudstaden och missionärerna tilläts också att utvidga sin verksamhet till andra delar av riket. Ibland fick de till och med lov att missionera från de buddhistiska templen, men utan några större framgångar.

Väl i Europa 1667-1670 berättade Francois Pallu underbara saker för påven Alexander VII สมเด็จพระสันตะปาปาอเล็กซานเดอร์ที่ 7 (13 februari 1599-22 maj 1667) och för Ludwig XIV พระเจ้าหลุยส์ที่ 14 (r. 14 maj 1643-1 september 1715) av Frankrike om kristendomens framsteg i Siam.


(Ludvig XIV)

Påven lovade att stödja deras framgångsrika arbete och Ludwig XIV skickade ytterligare arkitekter och hantverkare för att hjälpa fader Thomas med mera världsliga sysslor.

Pierre Lambert de la Motte och hans följeslagare fick sin första privata audiens med kung Narai omkring Pallus resa till Europa. De tog tillfället i akt att förklara kristendomens principer för kungen. Fransmännen tyckte att han verkade imponerad och deras förhoppningar om framgång ökade ytterligare då de tilldelades mera mark.

Intressant är att en fransk missionsläkare utnämndes till guvernör över Phuket 1681. Detta var förenat med prestige och ofta också ekonomiskt fördelaktigt för guvernören.

1668 anlände en grupp muslimska missionärer från Aceh på Sumatra till Ayutthaya, men de hade heller inte någon större framgång i sin missionsverksamhet. De franska missionärerna gladdes åt detta och tolkade detta som ett tecken på att siameserna kanske föredrog den romerska katolicismen.

1670 påbörjade Francois Pallu ännu en resa mot Siam. Med sig hade han brev och presenter från den franske kungen och påven.

Då Pallu befann sig i Indien hade han skrivit till kung Narai och bett om marin hjälp mot portugiserna som var motståndare till deras missionsarbete. Men Narai var mera intresserad av att besegra de mäktiga holländarna och skickade 1672 en flotta mot deras installationer på Koromandelkusten på nuvarande södra Indiens östkust.

Den 27 maj 1673 var Francois Pallu tillbaka i Ayutthaya efter sin långa och äventyrlig resa och fick ett hjärtligt mottagande av kung Narai. I sitt brev till Narai tackade Ludwig XIV den siamesiske kungen för hans vänlighet mot de franska missionärerna och samma år kom ännu en biskop med ett brev från påven Clemens IX (28 januari 1600-9 december 1669).

Den siamesiske kungen var angelägen om att ta emot breven i en högtidlig offentlig audiens. Biskoparna begärde att de måste tas emot på ett värdigt sätt och de ville inte förödmjukas genom att behöva ligga raklånga på golvet i strumplästen framför kungen.

Efter en viss fördröjning accepterades de franska kraven, men de siamesiska ämbetsmännen tog anstöt av att se biskoparna och prästerna förbli sittande under den kungliga audiensen. Därefter presenterades breven i vederbörlig ordning

Inte lång tid därefter blev biskopen närmast behandlad på kungligt vis i Lopburi. Han tilldelades ett privat markstycke där han lät uppföra ett prästseminarium och kung Narai lovade att bygga en fin kyrka som han själv skulle bekosta.

Gåvorna som påven och den franske kungen skickat till den siamesiske kungen kom emellertid aldrig fram. Presenterna hade först lämnats i Banten. Ett siamesiskt fartyg som skickats dit för att hämta dem kapades nämligen av holländarna och blev av sin last då fartyget lämnat hamnen i Banten.

Full av optimism angående Siams kristnande lämnade Pallu ännu en gång Ayutthaya 1674. Men förhoppningarna grusades tillfälligt då den franska flottan led ett nederlag till det sydindiska kungariket Golkondas (Konkhonda) กอลคอนดา och holländarnas förenade styrkor.

Pallu själv togs tillfånga av spanjorerna och kom inte fram till Rom förrän 1677. Detta efter att påven själv förhandlat med Madrid มาดริด. Men Pallu skulle ännu en gång återvända till Siam.

1676 hölls ett katolskt seminarium i Ayutthaya med hundra siamesiska elever. Dessa unga siameser förberedde sig för den heliga orden och en kvinnlig sekt bildades också. Därefter var den romersk-katolska kyrkan fast etablerad i Ayutthaya. 


Stavningsvarianter;

Franska Ostindiska kompaniet; Compagnie française pour le commerce des Indes orientales.

Pierre Lambert de la Motte; Biskopen av Beirut บิชอปแห่งเบรุต, Mgr de la Mothe Lambert, de la Motte-Lambert, Monsignor de la Motte Lambert, ลงัแบรต์ เดอ ลา มอตต์. Ibland anges hans födelsedatum till den 28 januari 1624.

Jacques de Bourges; Jacgues de Bourges, Jean De Bourges (felaktigt), ฌาคส์ เดอ บอรก์.

Francois Deydier; Dediér, François Deydier.

Marseilles; มาร์เซลส์.

Masulipatnam; Bandar, Masula, Masulipatam, Matchlibandar, มาซูปาตัม.

Bang Pla Het; Ban Plahet.

Louis Laneau; Fader Laneau, Monsignor Louis Laneau.

Francois Pallu; Biskop av Heliopolis บิชอปแห่งเฮลิโอโปลิส, François Pallu, Monsignor Francois Pallu, มอนซิเยอร์ ปายู, ฟรังซัวส์ ปาลู.

Phra Thi Nang Phisai Sanyalak; Pisai Sayalak, พระที่นั่งพิสัยศัลลักษณ์, พระที่นั่งพิสัยศัลยลักษณ์.

Chandra Kasem; Chankasem, Chandrakasem.

Ludwig XIV; Louis XIV.

Golkonda; Golconda, Golla Konda, กอลดันดา.

Denna artikel senast uppdaterad: 2017-10-15, 12.31
Följ oss:
Som prenumerant på uppdateringar kommer du att få löpande information från thailandshistoria.se om nya artiklar och sektioner på vår hemsida, samt annan thairelaterad information som kan vara intressant från utomstående källor.

I våra utskick finns länkar du enkelt klickar på för att avsluta prenumerationen på uppdateringar på thailandshistoria.se.

Genom att klicka på "Prenumerera" accepteras dessa villkor och prenumeration till
påbörjas.