Ayutthaya - Ayutthaya och kontakterna med väst
Highslide JS
Ban Yipun
Kung Prasat Thong (r. 1629-1656)

Chaophraya Kalahom besteg nu själv tronen som kung Prasat Thong (Somdet Phra Chao Prasat Thong) สมเด็จะพระเจ้าปราสาททอง (r. september 1629-7 augusti 1656) och härmed startar Prasat Thong-dynastin ราชวงศ์ปราสาททอง.

(Alternativ regeringstid; 1629-1655, 1630-1656.)

Prasat Thong är även känd under titeln Somdet Phra Sanphet V สมเด็จพระสรรเพชญ์ที่ 5. Hans bakgrund finns beskriven i den föregående artikeln "Kung Chettha (r. 1628-1629)."

Det finns källor som säger att Prasat Thong menade att Okya Kamhaeng utmanade honom om tronen och Prasat Thong lät avrätta honom.

Yamada, som stått på Athittayawongs sida, blev också en besvärlig figur för den nye kungen och Prasat Thong bestämde sig därför för att göra sig av även med honom så fort ett lämpligt tillfälle gavs.

Tillfället kom då ett uppror bröt ut i Nakhon Si Thammarat 1629 och Yamada beordrades dit för att återställa ordningen. I januari 1630 drog han iväg med en japansk styrka på 300 man samt en siamesisk styrka på 3 000 eller 4 000 man. Yamada lyckades också slå ner upproret och utsågs till guvernör över området.

Men det finns källor som säger att Yamada lämnade Ayutthaya en månad efter att Prasat Thong blivit kung och att Prasat Thong då ännu inte hade röjt kung Athittayawong ur vägen! När Yamada väl fick vetskap om mordet skall han ha revolterat.

Men Yamada hade blivit sårad i sitt knä under aktionen, vilket visar att han själv deltog aktivt i striderna. En man som skickats ner för att vårda Yamada såg i stället till att förgifta hans sår och Yamada dog. Exakt när är osäkert, men sannolikt någon gång mellan april och oktober 1630.

Men här finns det också källor som talar om att det var en prinsessa, som i lönndom skickats ner till Yamada för att bli hans fru, som förgiftade honom. Han skall ha förgiftats med hjälp av ormgift som blandats med gummi, som sedan uppenbart lades på såret. Han skall ha dött inom några timmar efter detta.

Van Vliet säger att Yamadas 18-årige son Onin โอนิน, som han fått med en siamesiska, utsåg sig själv till ny guvernör då fadern dog. Detta motsatte sig japanska handelsmän i Nakhon Si Thammarat och de fick hjälp av en armé från Ayutthaya. Onin flydde därefter till Kambodja. Detta skulle ha inträffat i slutet av 1630. Men existensen av denne son är faktiskt ifrågasatt.

Prasat Thong skulle komma att regera ända till 1656 och hans namn kan faktiskt översättas till det Gyllene palatset. Han måste betraktas som en usurpator då han inte hade några direkta krav på tronen genom sitt blod.

Onin och en del japaner sägs ha återvänt till Ayutthaya i början av 1631. Prasat Thong var inte glad över deras närvaro och beslöt sig för att en gång för alla bli av med dem.

Ayutthayas japanska kvarter blev plötsligt attackerat av 4 000 siamesiska soldater en natt i oktober 1632. Enligt en källa skall man ha satt eld på det japanska bostadsområdet. Många japaner blev brutalt slaktade, men en stor del av dem hann fly i båtar.

De flyende förföljdes av siameserna och hårda strider pågick under flykten mot havet, med stora förluster på båda sidor. Men majoriteten av japanerna lyckades till sist ta sig till Kambodja.

Det var oroande att många japaner hade flytt till Kambodja och gått över på detta rikes sida. Det fanns en uppenbar risk att de senare med kambodjansk hjälp skulle försöka hämnas på Siam.

Det jag skrivit här ovan stämmer emellertid dåligt med det som Charnvit Kasetsiri skrivit i sin bok Discovering Ayutthaya. Han säger att det inte finns något som pekar mot att japanernas bostadskvarter skulle ha fördärvats! Istället säger han att deras närvaro måste ha ökat då storleken på handeln mellan Ayutthaya och Japan blev allt mera omfattande.

Det finns faktiskt källor som talar om det japanska kvarteret drabbades av åtminstone två större bränder åren 1630 och 1633.

Det finns också källor som säger att Prasat Thong redan under 1632 erbjöd de japaner som flytt till Kambodja att återvända till Siam och 1637 hade minst 300 av dem återvänt till Ayutthaya.

Även om japanerna aldrig mer skulle bli så framgångsrika som de varit på 1620-talet så levde det japanska kvarteret, Ban Yipun บ้านญี่ปุ่น, i Ayutthaya upp igen och 1638 verkar det som om en del japaner återigen blivit anställda i siamesiska regeringens tjänst.

Prasat Thong skickade minst sex ambassader till Japan, men de blev alla avvisade och tvingades iväg från Nagasaki. Men detta berodde förmodligen mindre hans tidigare behandling av japanerna än på Japans självpåtagna isolation. Inte ens de japaner som befann sig utomlands var nämligen välkomna hem igen.

Prasat Thong skulle göra ett sista försök att återupprätta de diplomatiska förbindelserna med Japan 1656, men även denna gång utan att lyckas.

Det finns källor säger att den japanska shogunen från 1634 vägrade siamesiska handelsfartyg att handla med Japan då han fått vetskap om vad som hänt med hans landsmän. Det blev istället holländarna som tog över den lukrativa siamesisk-japanska handeln.


(Japansk fartyg)

1640 attackerade en väldig flotta från Aceh Malacka. Styrkan bestod av 236 båtar och 20 000 man. Attacken misslyckades men skadade stadens försvar. Endast några månader senare, i januari 1641, attackerades Malacka ännu en gång. Denna gång av holländarna med assistans av omkring 1 500 malajer från Johor, vilket ytterligare försvagade staden.

Attacken och en efterföljande belägring varade i över ett år. Inne i staden svalt befolkningen som tvingades äta katter, hundar, ormar, råttor och läder och mödrar tvingades till och med att äta sina döda spädbarn. Malaria, tyfus och kolera drabbade också både fienden och försvararna hårt.

Den holländske generalen som stod för belägringen rapporterade att han mist halva sin styrka. Han sade att han mist strax under 1 000 man i strid och i epedemier. Han uppskattade också att omkring 7 000 av de 10 000 belägrade hade dött.

Till sist lyckades holländarna ta sig in i den belägrade staden där portugiserna fortsatte att kämpa på gatorna och de gav inte upp förrän deras kommendant hade dödats.

Den holländske generalen hade imponerats så mycket av deras mod att han lät begrava de döda portugiserna med full äresbevisning och han tillät dessutom de överlevande försvararna att ta med sig sina ägodelar och segla till Goa.

Detta fick generalen senare allvarlig kritik för av aktieägarana i det Nederländska Ostindiska kompaniet. Man hade enligt Kompaniet gått miste om stora mängder guld och juveler samt värdefulla slavar.

Samtidigt som Malacka belägrades 1641 jagade ett holländskt fartyg och dess marinsoldater iväg portugiserna från Phuket.

Portugisernas nästan 130 år långa dominans i området var nu över och Malacka var förvandlat till en ruinhög.


Stavningsvarianter;

Prasat Thong; Somdet Phra Chao Prasat Thong สมเด็จะพระเจ้าปราสาททอง, Prasattong, Prasatthong, Prasart Thong, Prasart Thorng, Prasat-Thong.

Sanphet V; Somdet Phra Chao Sanphet 5 สมเด็จพระเจ้าสรรเพชญ์ที่ 5.

Onin; Oin.

Ban Yipun; Baan Ippun.

Denna artikel senast uppdaterad: 2017-05-05, 10.11
Följ oss:
Som prenumerant på uppdateringar kommer du att få löpande information från thailandshistoria.se om nya artiklar och sektioner på vår hemsida, samt annan thairelaterad information som kan vara intressant från utomstående källor.

I våra utskick finns länkar du enkelt klickar på för att avsluta prenumerationen på uppdateringar på thailandshistoria.se.

Genom att klicka på "Prenumerera" accepteras dessa villkor och prenumeration till
påbörjas.