Ayutthaya - Ayutthaya och kontakterna med väst
Highslide JS
Kristallbuddhan
Krig mot Chiang Mai (1513-)

Medan kung Ramathibodi II förhandlade med portugiserna var han, som tidigare nämnt, i krig med Chiang Mai. Efter den tidigare omtalade siamesiska invasionen av Chiang Mai 1510 hade mindre sammanstötningar fortsatt de kommande åren.

1513 angrep en general vid namn Mün Phing Yi หมื่นพิงยี från Chiang Mai Sukhothai och Kamphaengphet och han lade beslag på fångar, elefanter och annat krigsbyte i vanlig ordning.

Två år senare, 1515, kom ett nytt angrepp från Chiang Mai. General Mün Phing Yi attackerade återigen Sukhothai och en man med titeln Mün Mala หมื่นมะลา attackerade Kamphaengphet.

(Möjligtvis är de två ovan nämnda händelserna 1513 och 1515 samma händelse!)

Mün Phing Yi lyckades ta sig in i Sukhothai med sitt kavalleri och skapa stor oreda. Men Chiang Mais krönika beskriver anfallet som misslyckat. Även Mün Malas angrepp på Kamphaengphet, som han genomförde tillsammans med styrkor från Lampang, beskrivs som misslyckat.

Siameserna försvarade sig uppenbart skickligt och snart kom stora förstärkningar söderifrån. Den här gången var Ramathibodi II bättre förberedd och inledde en stark motoffensiv.

Här talar Chiang Mais krönika om en siamesisk armé på 300 000 man! Tillsammans med två av sina söner lyckades Ramathibodi II driva bort Chiang Mais trupper i oktober 1515 och förföljde dem ända till Lampang. Vid ett stort slag på floden Wangs bankar besegrades Chiang Mais trupper och Lampang stormades.

Staden intogs, plundrades, fångar togs och man lade åter beslag på Kristallbuddhan som en gång tidigare hade stulits från Chiang Mai 1492. (Se avsnittet ”Konungariket Ayutthaya,” artikeln ”Krig mot Chiang Mai (1492-).”)

Detta nederlag drabbade Chiang Mai hårt. Kanske hade kung Ramathibodi II fått goda råd av portugiserna hur Chiang Mai kunde besegras.

Siameserna följde dock inte upp sina framgångar, vilket kan tyckas märkligt. Detta berodde kanske på att Chiang Mai ansträngde sig hårt, de två kommande åren, för att förstärka sitt försvar. Under perioden 1516-1518 restaurerades Chiang Mais stadsmur.

Chiang Mais krönika berättar om en man med titeln Mün Dang Tao Kham som i mars 1520 uppmanade alla shaner att fly till shankontrollerat område. Regenten i Chiang Saen gick därefter över på shanernas sida. Kung Müang Kaeo av Chiang Mai drog ut för att jaga de flyende shanerna och dödade regenten i Chiang Saen.

Men många shaner lyckades ta sig i säkerhet över floden Salween och in på shankontrollerat område. 1522/1523 skickade Ayutthaya en ambassad till Chiang Mai för att förstärka ”vänskapen” med Chiang Mai. Den här gången tycks ambassaden ha lyckats ta sig hem levande!

1523 blev kung Müang Kaeo inblandad i en konflikt i Kengtung, som förmodligen var den viktigaste shanstaten. Här hade det uppstått en dispyt om tronen mellan två prinsar. En av dem tog sin tillflykt till regenten av Müang Nai och den andre begav sig till Müang Kaeo.

En farbror till prinsen som sökt sig till Müang Kaeo tog över i Kengtung. Kung Müang Kaeo lät 1523 skicka två arméer, bestående av mer än 20 000 man i varje, mot Kengtung för att erövra tronen till sin skyddsling. En armé kom från Chiang Saen och den andra från Si Satchanalai.

Kengtung attackerades och intogs, men endast tre månader efter att Chiang Mais styrkor lämnat staden återvände farbrodern med en armé som tvingade både den nye regenten och befolkningen att fly till Chiang Saen.

Kung Müang Kaeo blev rasande och anklagade kommendanten som varit ansvarig för striderna i Kengtung för inkompetens och han avrättades.

Men det fanns också trevligare inslag än krig under Müang Kaeos regeringstid. En krönika som skrevs i Chiang Mai kort före kungens död vittnar om detta.

En betydande del av krönikan beskriver kungens engagemang i religiöst arbete. Han byggde nya tempel, lät kopiera religiösa texter, lät gjuta nya Buddhastatyer och hans frikostighet med förnödenheter och mat till munkar omtalas också här.

Dessutom visar krönikan att kungen höll strikt på den singhalesiska form av buddhism, som hade införts mer än ett århundrade tidigare av kung Kü Na. Detta var av stor religiös och kulturell betydelse för Lan Na. Kung Müang Kaeo dog tidigt 1526.

Denna artikel senast uppdaterad: 2017-06-02, 21.02
Följ oss:
Som prenumerant på uppdateringar kommer du att få löpande information från thailandshistoria.se om nya artiklar och sektioner på vår hemsida, samt annan thairelaterad information som kan vara intressant från utomstående källor.

I våra utskick finns länkar du enkelt klickar på för att avsluta prenumerationen på uppdateringar på thailandshistoria.se.

Genom att klicka på "Prenumerera" accepteras dessa villkor och prenumeration till
påbörjas.