Kung Ramesuan påbörjade nu sin andra regeringsperiod (r. 1388-1395) och huset Lopburi hade därmed återigen fått en av sina egna på tronen i Ayutthaya. Trots allt som hänt förblev den tidigare omtalade prins Nakhon In lojal till den nye kungen. Under sin andra regeringsperiod skickade Ramesuan ambassader till Kina samtliga år utom två.

Van Vliet, som hade skrivit så nedlåtande om kung Ramesuans första regeringsperiod, skrev nu att kungens karaktär hade ändrat sig fullständigt. Under sin andra regeringsperiod visade han fler goda kvaliteter än dåliga, som hade fläckat hans första regeringsperiod.

Van Vliet säger att Ramesuan nu hade blivit barmhärtig, full av medlidande och ödmjuk. Han straffade inte längre i vredesmod utan hade lätt att förlåta. Han var vis och eftertänksam, modig i sin hantering av vapen både på elefantryggen, till häst och till fots. Han skänkte många gåvor till munkväsendet och till fattiga och byggde och reparerade många tempel och kloster. På grund av sin fromhet offrade han ofta till gudarna, men inte så mycket som kung utan mer som en munk. Han var högt älskad av sina ämbetsmän och bland vanligt folk, skrev van Vliet.

Det finns källor som säger att Ramesuan attackerade Chiang Mai 1390. En källa nämner att Ramesuan hade med sig persiska legosoldater som i sin tur hade med sig kanoner. Det finns källor som påstår att man inte kände till detta skjutvapen vid denna tid, men i Burmas historia nämns kanoner så tidigt som vid belägringen av Martaban 1354 och i den kinesiska historien nämns redan år 747 ett vapen som förmodligen var en kanon.

Efter en kort tids belägring ska Ramesuan ha intagit Chiang Mai, men kung Saen Mueang Ma lyckades fly. En son till kungen vid namn Nak Sang นักสร้าง togs dock till fånga och han svor en ed om trohet till Ayutthaya och tilläts bli ny regent i Chiang Mai. Ramesuan ska sedan ha återvänt hem via Song Khwae (Phitsanulok) med ett stort antal fångar. Dessa fångar fick slå sig ned i de blivande städerna Phatthalung, Songkhla, Nakhon Si Thammarat och Chanthaburi (Chanthabun).

Under kung Ramesuans regeringsperiod härjades området runt Ayutthaya vid tre tillfällen av burmesiska pirater. De kom med väldiga flottor uppför Chaophrayafloden. Tredje gången blev ett stort antal av dem tagna till fånga och gick en grym död till mötes, enligt order från kung Ramesuan. Resterna av den burmesiska styrkan drevs i väg norrut ända till Chiang Mai.

Tyvärr har jag inte hittat mer information om dessa påstådda piratattacker och kan därför heller inte tidsbestämma när dessa ska ha ägt rum. Jag får återkomma om detta om och när jag hittar mer information om detta.