Onsdagen den 28 april 2004 dödades över hundra personer i väpnade sammandrabbningar mellan säkerhetsstyrkor och ungdomar som attackerade ett antal olika polisposteringar i södra Thailand. En källa säger att fem polisofficerare dödades. Antalet dödade varierar en del i mina källor. Jag har sett 108, 112, 113 eller 115 dödade. Källorna nämner också att ett tiotal, elva eller ett femtontal polis- och arméposteringar attackerades.

Enligt överbefälhavaren general Chaiyasit Shinawatra togs 17 av angriparna till fånga och ett stort antal knivar, pistoler och sprängämnen beslagtogs. Chaiyasit var för övrigt Thaksins kusin. Regeringstalesmän förmodade att avsikten med attackerna var att komma över vapen, vilket var fallet den 4 januari. Chaiyasit hade ersatt general Somtat Attanand (Somthat Attanan) สมทัต อัตตะนันทน์ (5 maj 1944-) som arméöverbefälhavare i augusti 2003.

(Somtat Attanand)

Enligt general Chaiyasit var de flesta i mobben i tjugoårsåldern och klädda i svarta T-shirts, vilket ansågs vara bevis för att de var välorganiserade. Under sammandrabbningarna användes tårgas och ett trettiotal av de beväpnade militanta ungdomarna tog sin tillflykt till områdets heligaste moské, Krue Sae (Krue Se) กรือเซะ i provinsen Pattani.

Den tidigare nämnde Pallop Pinmanee, som var den högsta militära ledaren på plats, beordrade en attack mot moskén och samtliga 32 personer som befann sig där dödades. Rasande åskådare såg på när soldaterna släpade ut kropparna från en moské full av kulhål. De välutrustade och tungt beväpnade regeringssoldaterna och poliserna verkade inte överraskade över det inträffade och det blev därför en veritabel massaker.

(Döda kroppar efter massakern i moskén)

Samma dag som händelsen i Krue Sae dödades 19 unga män tillhörande ett fotbollslag i distriktet Saba Yoi สะบ้าย้อย i provinsen Songkhla. Ett ögonvittne sade att 14 av de som dödats vid Saba Yois marknad hade skjutits i bakhuvudet, inklusive hans egen bror. Andra källor säger att några av dem hade märken på handlederna, vilket tyder på att de hade varit försedda med handbojor, eller varit bundna, när de sköts. De dödade var mellan 16 och 30 år gamla.

Faktum var dock att fotbollsspelarna hade attackerat en polispostering. Några av dem hade haft skjutvapen, men de flesta av dem var beväpnade med långa macheteliknande knivar. Efter en två timmar lång strid hade polisen skjutit och dödat alla 19 utan att några poliser hade skadats.

En pappa till den yngste av de dödade förstod inte varför hans son hade attackerat poliserna då hans stora intresse bara verkade handla om fotboll. De thailändska myndigheterna däremot sade att fotbollslaget var en av ett dussintal hemliga upprorsgrupper som attackerade polisstationer och posteringar på olika platser i södra Thailand denna morgon. "Det verkade som om de ville dö,” berättade en polis som deltog i striderna med fotbollsspelarna. "Jag förstår inte varför de inte gav upp."

I fotbollsspelarnas hemby Ban Su So บ้านสุโสะ var byborna chockade. Familjemedlemmarna påstod att de inte hade haft en aning om att deras söner var fanatiska islamistiska separatister och skyllde detta på folk utifrån, som hade hjärntvättat spelarna. Med facit i hand sade bychefen Manat Wani มนัส วานิ [född? svår] i Su So att det var uppenbart att fotbollslaget hade blivit en upprorscell och att spelarna hade förberett sig flera månader i förväg för att bli martyrer. Enligt bychefen fanns det några få initierade i byn som kände till deras planer.

Två månader innan attacken på polisstationen hade spelarna gjort rent på en del av Su Sos begravningsplats och sagt att de allihop ville begravas här. De pekade till och med ut de exakta platserna där deras respektive kroppar skulle begravas. Spelarna hade tyckt om att titta på nyheterna på TV och hade pratat om händelser i den islamska världen. Ibland hade de lovordat självmordsbombare i Israel (Prathet Itsarael) ประเทศอิสราเอล och Irak och förklarat att amerikaner förtjänade att dö.

Under tisdagen hade spelarna förberett sig på att lämna byn och de berättade att de skulle på en resa för att tjäna Allah. Samma kväll hade de gemensamt besökt moskén i Su So för att be en sista gång. Därefter hade de alla lämnat byn på nio motorcyklar. Kort tid innan solen gick upp på onsdagsmorgonen var de framme vid polisposteringen i Saba Yoi. De hade nu tagit på sig röda dukar runt huvudet och kamouflagefärgade byxor, vilket var rebellernas ”uniform." Målet var att beslagta vapen från polisen. Två dagar tidigare hade polisen varnats för att en attack var nära förestående.

Fotbollsspelarna inledde sin attack fem minuter efter tidsplanen och då hade andra upprorsceller redan inlett sina attacker och en varning hade skickats ut i radio till alla posteringar i södra Thailand. De sju poliserna i tjänst i Saba Yoi var därför beredda. Skottlossning utbröt och polisen sköt de två första spelarna. Skottlossningen hördes av omkring 30 poliser som bodde i området och de kom snabbt till undsättning och hjälpte till med att omringa rebellerna.

Efter att två av deras kamrater hade skjutits tog resten av spelarna betäckning. Polisen använde sig av högtalare för att be dem att ge upp, men de vägrade enligt polisen. Under de kommande två timmarna sköts spelarna en efter en och klockan 08.00 var alla döda. Under torsdagen begravdes spelarna enligt deras tidigare önskemål.

Då Pallop ombads förklara den våldsamma insatsen mot demonstranterna i moskén sade han att han inte hade haft något val. Han var rädd för att folkmassan skulle ingripa för att frita de redan arresterade upprorsmakarna. Det avslöjades senare att Pallop agerade i strid med försvarsminister Chavalit Yongchaiyudhs uttryckliga order. Enligt dessa order skulle den militära insatsen utföras utan våldsanvändning oavsett hur lång tid det skulle ta.

Incidenten ledde till en personlig konflikt mellan försvarsminister Chavalit, som var högste chef för operationskommandot för inre säkerhet (ISOC), och Pallop. Pallop krävde att Chavalit skulle sluta blanda sig i hur bekämpningen av upprorsmännen i söder skulle skötas. Pallop fick nu lämna sin post som kommendant vid Southern Peace Enhancement Center. Ledningen för ISOC, där Pallop var vice generaldirektör, upplöstes också. Pallop Pinmanee är en intressant figur som kommer att dyka upp igen längre fram. I slutet av denna artikel har jag valt att berätta lite mer om honom.

En regeringskommission som tillsattes för att utreda händelsen vid moskén kom fram till att säkerhetsstyrkorna "överreagerat." Asian Centre for Human Rights (Ongkan Sitthi Manut Chon Haeng Esia) องค์กรสิทธิมนุษยชนแห่งเอเชีย ifrågasatte undersökningskommissionens självständighet och opartiskhet. Utredningen gällde dock bara händelsen vid Krue Sae. De övriga incidenterna under samma tid förefaller inte ha utretts.

I ett senatsförhör den 3 maj 2004 påstod senator Kraisak Choonhavan att de flesta som dödats i Krue Sae hade skjutits i huvudet och att det funnits märken efter rep runt deras anklar.

Enligt Jakrapob Penkair, som var talesman för premiärminister Thaksin, berodde oroligheterna inte på religiös extremism. Det handlade i stället om kriminella element som försökte att utnyttja oron för att kamouflera sina olagliga aktiviteter, såsom narkotikasmuggling och annan smuggling över gränsen mellan Thailand och Malaysia. Ibland har regeringen skyllt oron i söder på muslimska separatister som tröttnat på fattigdom och diskriminering från centralregimen i ett buddhistdominerat Thailand.

Som en följd av det inträffade i Krue Sae omplacerades Chaiyasit Shinawatra efter bara ett år på sin post som överbefälhavare och ersattes av general Prawit Wongsuwan ประวิทย์ วงศ์สุวรรณ (11 augusti 1945-) under perioden 1 oktober 2004-30 september 2005. Prawit skulle i sin tur ersättas på denna post av arméchefen och muslimen Sonthi Boonyaratglin (Sonthi Bunyaratklin) สนธิ บุญยรัตกลิน (2 oktober 1946-) den 1 oktober 2005-30 september 2007.

(Prawit Wongsuwan)

(Sonthi Boonyaratglin)

Här kommer lite intressant information om Pallop Pinmanee;

(Pallop Pinmanee med en bok om händelserna i Krue Sae)

Pallop, som var född den 25 maj 1936, tog examen vid Chulachomklaos militärakademi. Under sin utbildning blev han god vän med sin klasskamrat Chamlong Srimuang. Pallop deltog sedan i gerillaverksamhet i Laos åren 1966-1967. Därefter fick han en utbildning som elitsoldat och inom kontraspionage i USA innan han utsågs till chef för Special Thai Ranger Army (Chut Sata Thim) ชุดสตาร์ทีม 1968.

Detta var en enhet som bestod av frivilliga som utförde hemliga militära gerillaoperationer mot nordvietnamesiska styrkor längs Ho Chi Minh-leden i Laos. Verksamheten finansierades av CIA. Se även "Modern tid," avsnittet "Det ökande kommunisthotet," artikeln "Det "hemliga" kriget."

1970 utsågs Pallop till ledare för en hemlig enhet bestående av sju man som utförde utomrättsliga likvideringar. “Uppdraget handlade om att döda kommunistgruppers ledare i hela Thailand,” berättade Pallop för en reporter och han hävdade att han dödat många misstänkta kommunister.

1979 utsågs han till senator av den dåvarande militärregimen och blev kommendant för 19:e infanteriregementet (krom thahan rap thi 19) กรมทหารราบที่ 19 1980. Han deltog också i operationer vid den thai-kambodjanska gränsen åren 1986-1987. Pallop sägs ha varit inblandad i flera militärkupper. Tillsammans med medlemmar från de så kallade ungturkarna var han med om att störta Seni Pramoj efter massakern den 6 oktober 1976. Han hade också varit delaktig i kuppen mot Thanin Kraivichien 1977.

Under Prems regeringstid försökte ungturkarna ta makten den 1 april 1981. Då den kungliga familjen stod bakom Prem misslyckades kuppen och Pallop flydde i exil till Laos. Här satt han arresterad i två månader. Pallop erkände senare att han varit hjärnan bakom flera mordförsök på general Arthit Kamlangek, som var armékommendant under Prem.

Pallop rehabiliterades dock och pensionerades från armén som general 1996. Han utsågs sedan till vice generaldirektör för ISOC och kommendant för Southern Peace Enhancement Center. Detta är dock inte det sista vi hör från denne man och han dyker upp igen lite längre fram i artikeln ”Det påstådda mordförsöket på Thaksin (24 augusti 2006).”