Tai saek (chao thai saek) ชาวไทแสก är en taigrupp som finns både i Laos och Thailand. De flesta av dem bor vid Mekongfloden i centrala Laos och ett mindre antal har bosatt sig i nordöstra Thailand. Deras taispråk kallas saekspråket (phasa saek) ภาษาแสก, men många använder numera lao som sitt förstaspråk. Tai saek har inget eget skriftspråk och deras språk anses riskera att försvinna helt. Försök att förhindra detta pågår.

(Tai saek)

(Mekongfloden i Laos)

Enligt en källa finns det omkring 3 000 personer i dagens Thailand som talar saek-språket. De bor i fyra byar i provinsen Nakhon Phanom นครพนม. Tai saeks sammanlagda folkmängd uppskattas till 11 000 personer.

(Provinsen Nakhon Phanom)

Tai saek berättar att de ursprungliga kom från Vietnam. Här ska de ha dödat en av den vietnamesiske kejsarens, eller kungens, vita elefanter för att använda som mat. När kungen fick reda på detta beordrade han tai saek-folket att betala en större summa pengar i kompensation för elefanten än vad de kunde förmå.

Då dök det upp en hjälpande hand i form av en vietnamesisk ämbetsman, vid namn Ong Mu องค์มู่, som valde att låna ut pengar till befolkningen så att de kunde betala den begärda kompensationen. Detta innebar att man blev djupt tacksamma mot Ong Mu och han blev en högt respekterad person.

Efter denna händelse immigrerade tai saek till i provinsen Nakhon Phanom i nuvarande Thailand och de har aldrig glömt Ong Mus hjälpande hand. Det har talats om att bygga en helgedom till Ong Mus ära vid Mekongfloden och det hålls en ceremoni varje år för hans ande.

Taigruppen tai ya (chao thai ya) ชาวไทหย่า och taispråket med samma namn talas av 5 000-6 000 personer i provinsen Chiang Rai. Språket riskerar på sikt att försvinna från Thailand då tai ya saknar egen skrift. Bland deras bröder i Kina lever språket emellertid vidare. Vid millennieskiftet uppskattades tai yas sammanlagda antal till 50 000 personer.

Taigruppen tai yo (chao thai yo) ชาวไทญ้อ, och språket med samma namn, är nära släkt med taigruppen tai pao (thai pao) ไทเปา i Vietnam och kan härstamma härifrån. Språket tai pao talas också i Laos. Tai yo hade tidigare sin egen unika skrift, men den används inte längre. I Laos och Thailand är språket tai yo känt under namnen tai mene (phasa thai maen) ภาษาไทแมน och tai nyaw (thai yo) ไทญ้อ.

(Tai yor)

Det tai yo, eller tai nyaw, som talas i centrala Thailand och västra Kambodja är en laodialekt, i stället för ”äkta” tai yo. De flesta talare av språket tai yo är bosatta i Laos och Vietnam, men de finns även i nordöstra Thailand. Här talar en källa om att det finns omkring 50 000 tai nyaw i Thailand och att deras sammanlagda antal är 120 000.

Det finns phu tai (chao phu thai) ชาวภูไท, eller ชาวผู้ไท, i centrala Laos, nordöstra Thailand och Vietnam och de talar ett eget distinkt språk, phasa phu thai ภาษาผู้ไท eller ภาษาภูไท, som är närbesläktat med tai yo, tai phuan och lao i norra Laos. Det finns dock liten inbördes förståelse mellan phu tai och lao/thai. Phu tai är heller inte nära släkt med tai dam, vilket ibland påstås i källor på internet อินเทอร์เน็ต. Deras totala folkmängd uppges till över 800 000 i de tre länderna och en källa talar om omkring 500 000 i Thailand.

(Phu tai)

Folkslaget tai kaleun (chao thai kaloeng) ชาวไทกะเลิง finns i Laos och Thailand och deras sammanlagda folkmängd är cirka 16 000 personer. De är ungefär lika många i båda länderna. I Thailand finns kaleun i provinserna Mukdahan มุกดาหาร, Nakhon Phanom och Sakon Nakhon. I Laos finns det kaleun i distriktet Khamkeut (Khamkoet) คำเกิด i provinsen Bolikhamsai บอลิคำไซ och ett mindre antal i distriktet Nakai (Mueang Nakai) เมืองนากาย i provinsen Khammouane (Khammuan) คำม่วน.

(Kaleun i traditionella kläder)

(Provinsen Mukdahan)

(Provinsen Bolikhamsai i Laos)

(Provinsen Khammouane i Laos)

En del forskare menar att kaleunfolket kan ha varit bland de första invånarna i Sydostasien. En del kaleun säger att deras ursprungliga hemland låg i centrala nuvarande Laos, nära gränsen till Vietnam och att en del av deras förfäder vandrade in i Thailand tidigt på 1800-talet.

Det är nu det hela blir lite problematiskt då en Wikipediakälla om etniska grupper i Thailand räknar kaleun till taispråken. Det finns nämligen källor som säger att kaleunfolket assimilerades av Isankulturen och gradvis slutade att använda sitt eget språk, som inte var ett taispråk. Kaleunspråket tillhör i stället den austroasiatiska språkfamiljen och undergruppen mon-khmerspråken (klum phasa mon-khamen) กลุ่มภาษามอญ-เขมร.

De flesta kaleun har glömt sitt ursprungliga språk, men de har ändå lyckats behålla sin etniska identitet, sina sedvänjor och sin historia. Det lär fortfarande finnas kvar en del gamla personer som kan tala det ursprungliga språket.

Till sist har vi en grupp som dock inte räknas som någon egen minoritetsgrupp. De kallar sig själva för tai khorat (chao thai khorat) ชาวไทยโคราช, tai berng (chao thai boeng) ชาวไทยเบิ้ง eller tai derng (tai doeng) ไทยเดิ้ง. De är främst bosatta i provinsen Nakhon Ratchasima นครราชสีมา, men några av dem finns också i närliggande provinser. Deras uppskattade folkmängd varierar kraftigt. Lägg märke till att Nakhon Ratchasima ofta förkortas till Khorat โคราช och att ordet Nakhon härstammar från ordet nagara på sanskrit och betyder stad.

(Provinsen Nakhon Ratchasima)

Trots att tai khorat lever i nordöstra Thailand (Isan), där de flesta talar lao, talar tai khorat centralthai (thai). Detta faktum har inneburit att de inte har klassats som en egen etnisk grupp. De är uppenbart nära släkt med majoritetsbefolkningen i Thailand. En del hävdar att de är ättlingar till thailändska soldater som gifte sig med kambodjanska kvinnor. Några bevis för detta finns det dock inte.

Tai khorat kan spåras tillbaka till Ayutthayakungen kung Narais (Phra Narai) พระนารายณ์ regeringstid på andra halvan av 1600-talet. Det var nämligen han som beordrade byggandet av en ny befäst stad som skulle markera gränsen i den nordöstra delen av hans rike. Staden blev sedermera känd under det siamesiska namnet Nakhon Ratchasima. Området och städerna här hade tidigare kambodjanska namn.

Då har jag faktiskt berättat om samtliga thaispråk och deras brukare, som finns angivna på Wikipediasidan om etniska grupper i Thailand. I nästa artikel ska jag berätta lite om de taifolk som befinner sig utanför Thailand.