Dai är ett av Kinas 55 erkända minoritetsfolk och deras totala befolkning uppsakattas vara cirka 1,2 miljoner. Termen dai kan dock dock vara förvirrande eftersom kineserna inkluderar olika taifolk i denna minoritetsgrupp. Bland dessa ingår tai yai (shan), tai dam, tai khao och tai lue. Dai kan därför betraktas som en samlingsbeteckning för flera olika taifolk i Kina (chao thai nai chin) ชาวไทในจีน.

Här är det dags för ett litet förtydligande: Ibland ser man källor som talar om 56 minoritetsfolk i Kina. Detta är inte korrekt då man förväxlat antalet minoritetsgrupper med antalet etniska grupper. Tillsammans med det dominerande hanfolket och de 55 erkända minoritetsfolken finns det enligt kineserna 56 etniska grupper i Kina.

De allra flesta dai lever i Yunnanprovinsen i områdena Xishuangbanna (Sipsong Phan Na) สิบสองพันนา och Dehong (Toehong) เต๋อหง och de två vanligaste taispråken bland dessa dai är nordthai och lue-språket.

(Xishuangbanna i Yunnanprovinsen)

(Dehong i Yunnanprovinsen)

Folkslaget zhuang (chuang) จ้วง, som också betraktas som ett taifolk, har i hög grad assimilerats av kineserna. Detta folk finns företrädesvis i den autonoma regionen Guangxi (Kwangsi) กว่างซี, men också i provinserna Guizhou (Kuichou) กุ้ยโจว, Yunnan och Hunan หูหนาน. De är cirka 18 miljoner till antalet och är faktiskt det största av Kinas 55 erkända minoritetsfolk.

(Zhuang i Longzhou i provinsen Guangxi i Kina)

(Provinsen Guangxi i Kina)

(Provinsen Guizhou i Kina)

(Provinsen Hunan i Kina)

Taifolken nung นุง i norra Vietnam och södra Kina och tay (thai) ไท i norra Vietnam har ett nära släktskap med zhuangfolket. I Kina räknas också nung och tay till zhuangfolket. Ibland kallas tay även för tho โท้, vilket enligt en källa skulle vara ett nedsättande namn. Jag har dock inte hittat någon information som styrker detta.

(Nung i Vietnam)

Hur många nung och tay det finns varierar enligt olika källor. När det gäller nung har jag sett uppgifter om 700 000 i en källa medan en annan källa nämner 900 000-1 miljon nung i Vietnam, 100 000 i Kina och 50 000 i Laos. När det gäller tay har jag sett siffror mellan 1.5 och 1.7 miljoner.

I Kina finns också folket bouyei (pu-i) ปู้อี som också räknas som en egen minoritetsgrupp i Kina. De själva anser dock att de tillhör zhuangfolket! Det finns ungefär 3 miljoner bouyei i Kina och de finns även i Vietnam.

(Bouyei)

Jag har i den föregående artikeln berättat att det finns tai dam (svarta tai), tai khao (vita tai) och tai daeng (röda tai) i Laos och norra Vietnam. Om vi också räknar med de små isolerade taigrupperna i nordöstra Indien (Prathet India) ประเทศอินเดีย och på Hainan når vi upp på över 90 miljoner människor med tai-ursprung. De tai som hamnade i Indien kommer jag att berätta mer om längre fram i avsnittet ”Sydostasien före och under taifolkens ankomst”, artikeln ”Ahomfolket”.

På ön Hainan finns ett folk kallat li หลี eller hlai (lai) ไหล. De är ungefär 1 miljon till antalet och räknas som ett av Kinas 55 erkända minoritetsfolk. De flesta av dem bor på sydkusten och de talar hlai-språket (phasa lai) ภาษาไหล, som räknas som ett taispråk.

(Li)

Det mest karaktäristiska som enar taifolken är språken. Släktskapen mellan taispråken är relativt tydlig och det finns en klar inbördes förståelse mellan flera av dem. Däremot finns ingen sådan inbördes förståelse mellan taispråken och burmesiska (phasa phama) ภาษาพม่า, kambodjanska (khmer), vietnamesiska (phasa wiatnam) ภาษาเวียดนาม eller de kinesiska språken (klum phasa chin) กลุ่มภาษาจีน.

Tidigare menade språkvetarna att taispråken tillhörde den sinotibetanska språkfamiljen, där de kinesiska språken ingår, men så är det inte längre. De tillhör istället den egna språkfamiljen tai-kadai (trakun phasa thai-kadai) ตระกูลภาษาไท-กะได, med det alternativa namnet kra-dai (trakun phasa khra-thai) ตระกูลภาษาขร้า-ไท. I tai-kadai ingår taispråken som en egen gren och en källa säger att det finns 95 språk i familjen varav 62 taispråk, men detta varierar i olika källor. Liksom så många gånger tidigare är språkforskarna heller inte helt eniga om språkfamiljernas sammansättningar och namn.

Jag har tidigare berättat att thai och de övriga taispråken är så kallade tonspråk. Det vill säga språk som utnyttjar tonhöjd för att skilja ord åt. Under en lång utvecklingsperiod förlorade taispråken många av de konsonanter som skilde orden från varandra och för att kompensera detta uppstod toner. De flesta taispråk har fem till sju toner. Standardthai, eller den dialekt som lärs ut i skolorna i Thailand, har fem toner. Lao, som talas i nordöstra Thailand och Vientiane i Laos, har oftast sex toner. I Laos och södra Thailand finns det fem till sju toner beroende på dialekten.