Forntid - De tidiga människorna i Sydostasien
Australier och negriter

Enligt en teori hade Sydostasiens fastland och öar med tiden befolkats av en rad olika människotyper från den asiatiska kontinenten och att dessa folkvandringar söderut hade upprepats många gånger i Sydostasiens tidiga historia.

Det finns också en teori som säger att Sydostasien mycket tidigt befolkades från Sundaland (Sundalaen) ซุนดาแลนด์ och de indonesiska öarna. Sundaland var under den senaste istiden torrlagt område och ligger i dag till stora delar under vatten. Istiden upphörde för omkring 12 000 år sedan.


(Sundaland)

Australier (chao ostrelia) ชาวออสเตรเลีย var förmodligen de första mera utbredda invånarna i Sydostasien. Troligen fanns också veddafolket (chao wetda) ชาวเวดด้า här samtidigt och de liknar australierna, men har rakare hår.


(Vedda)

Efter dem kom de kortväxta och krullhåriga negriterna. För 2 000-3 000 år sedan fanns det sannolikt negriter över ett stort område i Sydostasien och särskilt många på Malackahalvön. Nutida ättlingar till dem kan ännu påträffas på olika håll i Sydostasien. Det var då spanska sjömän kom i kontakt med dessa folkslag på 1500-talet som de valde att kalla dem för negrito (nekrito) เนกริโต eller ”liten svart.”

Negriterna i Malaysia delas in i sex stammar eller folkgrupper kända som kensiu เกนซีอู, kintaq (kintak) กินตัก, lanoh (lano) ลาโนะห์, jahai (yahai) ยะฮาย, mendriq (mendrik) เมนดริก och batek บาเต็ก. Språket som kintaq talar är nära besläktat med kensiu-språket (phasa kensiu) ภาษาเกนซีอู, eller sakai-språket (phasa sakai) ภาษาซาไก, och de två folkgrupperna har nära kontakt med varandra. Kensiu-språket tillhör mon-khmerspråken, men etniskt tillhör negriterna inte denna folkgrupp.

De flesta kintaq finns i Perak (Pera) เประก์ och några få finns i Kelantan กลันตัน. Jahai finns i malajstaterna Perak och Kelantan och en källa säger att de också finns i delar av Thailand. Batek finns idag primärt i nationalparken Taman Negara (Taman Noekara) ตามันเนอการา i malajstaten Pahang ปะหัง. En källa säger att det också finns negriter i malajstaten Selangor (Soela-ngo) เซอลาโงร์.


(Delstaten Perak i Malaysia)


(Delstaten Kelantan i Malysia)


(Delstaten Pahang i Malaysia)


(Delstaten Selangor i Malaysia)

Det råder en del förvirring angående namn och eventuellt släktskap mellan olika grupper av negriter och veddafolk. I Thailand refereras det till negriter under en mängd olika namn. Längst ned i denna artikel under stavningsvarianter kan du se en mängd olika benämningar som används om dessa negriter.

Själva kallar sig de thailändska negriterna för maniq eller mani มันนิ och ordet lär härstamma från mon-khmerspråken och betyder ”människa”. Maniq talar det ovan nämnda kensiu-språket. En källa säger att de också talar mon-khmerspråket ten'edn (taen-aen) แต็นแอ็น. Språken fick de av dessa senare invandrande folkslag. En källa säger att det finns uppskattningsvis omkring 300 maniq i den thailändska provinsen Yala ยะลา och lika många i Malaysia.


(Provinsen Yala)

Ett annat namn som används för negriterna är semang เซมัง. En källa säger att detta namn ursprungligen betraktades som nedsättande och kan översättas till langur (khang) ค่าง, som är en slags apa. Jag kan dock inte hitta vidare belägg för påståendet. Det finns emellertid en typ av gibbon (chani) ชะนี med namnet siamang (siam mang) เซียมมัง eller chani siamang ชะนีเซียมัง. Kan det möjligen handla om språkförbistring?

Namnet ngo เงาะ, eller ngo pa เงาะป่า, anspelar på negriternas krulliga hår. Om du studerar frukten rambutan (Nephelium lappaceum), som heter ngo på thai, förstår du säkert sambandet. Det vanligt förekommande namnet sakai ซาไก, som kan översättas till ”slav” och ibland till ”vildar,” betraktas naturligtvis som djupt förolämpande av negriterna.


(Rambutan)

I nuvarande Malaysia (Prathet Malesia) ประเทศมาเลเซีย anses orang asli โอรัง อัสลี vara de första människorna och därmed de äldsta invånarna på Malackahalvön. På malajiska betyder namnet också ”urbefolkningen” eller ”de ursprungliga människorna.” Officiellt finns det 18 olika stammar som kategoriserats i tre huvudgrupper enligt deras språk och sedvänjor.

De tre huvudgrupperna är semang (negriter) som generellt sett lever på den norra delen av Malackahalvön, senoi เซนอย som lever i den centrala delen och proto-malajer โปรโต-มลายู, eller ursprungliga malajer, som lever i den södra delen av Malackahalvön. Liksom semang talar senoi språk som tillhör mon-khmerspråken. Proto-malajerna däremot talar ett språk tillhörande den austronesiska språkfamiljen och undergruppen malajo-polynesiska språk.


(Senoifamilj 1908)

Under perioden med brittisk kolonial administration klassificerades orang asli, som levde på den norra delen av Malackahalvön, som sakai. Detta resulterade till sist i att det nedlåtande namnet sakai användes på alla grupper av orang asli. Den lokala malajerna i de centrala delarna av Malaysia kallar också ofta senoi för sakai.

En del negriter lever fortfarande en tillbakadragen och "primitiv" tillvaro i höglandet mellan Thailand och Malaysia. Av dessa är det endast några hundra som lever på thailändskt område. Idag finns det negriter i de thailändska provinserna Trang ตรัง, Narathiwat นราธิวาส, Yala, Phatthalung พัทลุง, och Satun สตูล.


(Provinsen Trang)


(Provinsen Narathiwat)


(Provinsen Phatthalung)


(Provinsen Satun)

Än i dag finns det grupper av negriter som bara har sporadisk kontakt med sina grannar i Thailand och Malaysia och kommer då ut från djungeln för att byta sina skogsprodukter mot tobak och ris. De lever en nomadisk tillvaro och drog sig tillbaka längre in i djungeln då malajerna tog över deras områden.

De krullhåriga negriterna har, enligt W.A.R. Wood ดับบลิว เอ อาร์ วู้ด (23 januari 1878-21 januari 1970), satt sina spår bland befolkningen i söder. Krulligt hår, som är sällsynt hos dagens thailändare längre norrut, är betydligt vanligare här. 

Negriterna blev länge betraktade mer som djur än som människor. En man vid namn Sir Hugh Clifford เซอร์ ฮิวจ์ คลิฟฟอร์ด (5 mars 1866-18 december 1941) beskrev i slutet på 1800-talet den årliga "jakten" på sakai. Jakten hölls av en sultan สุลต่าน av Pahang! Förmodligen handlade det om att ta slavar. Tyvärr används namnet sakai lite slarvigt för flera olika grupper av negriter och kan ibland betyda i princip vilken grupp som helst.


(Sir Hugh Charles Clifford)

Både australierna och negriterna bredde ut sig så långt söderut som till Australien (Prathet Ostrelia) ประเทศออสเตรเลีย.


Stavningsvarianter;

Vedda; Veddah.

Negriter; Asli, batek, bateq, chao ni-krito ชาวนิกริโต, chao pa ชาวป่า, goy, hoh, jahai, jehai, kenchiw (kenchio) เกนชิว, kensiu เกนซีอู, kintaq, koi กอย, kunlun (kinesiska), lanoh, maniq mendi, meni, menik, menik semnam, mo โม, monik โมนิก, negrito, negritto, nekrito (ne-krito) เนกริโต, ngaw, ngo, ngoh, ngoh pa, ngok, ngok pa, ngo pa sakai เงาะป่าซาไก, ngoh pah, orang asli โอรัง อัสลี (malajiska), โอรังอัซลี, orang batek, orang bukit โอรัง บูกิต, orang negrito (malajiska), orang sakai, orang semang (malajiska), orang semnam (majajiska), pangan, sabub'n, sakae ซาแก, sakai, sakai jeram, sakay, saki, seemang, semang, semang siamang, sengoi, sng'oi, tong ka ตองกา.

Kensiu; Kensiu เก็นซิว.

Sakai-språket; Senoic languages.

Lanoh; Lano, menik semnam, orang semnam (malajiska), sabub'n, sakai jeram.

Jahai; Jehai.

Batek; Bateq, orang batek.

Kensiu-språket; Phasa mendi ภาษาเมนดี, phasa monik ภาษาโมนิก, phasa orang bukit ภาษาโอรัง บูกิต.

Perak; Rat Pera รัฐเประก์, Pera เประ, Perak เปรัก.

Kelantan; Kalantan กะลันตัน, Koelantan เกอลันตัน, Rat Kalantan รัฐกลันตัน.

Pahang; Pahang ปาหัง, Pahang Darul Makmur, Rat Pahang รัฐปะหัง.

Selanggor; Rat Soela-ngo รัฐเซอลาโงร์, Salangngo สลังงอร์.

Mani; Manni มันนิ.

Ten'edn; Mos ม็อส, teanean, tonga-mos, tonga (to-nga) โตงะ.

Yala; Changwat Yala จังหวัดยะลา.

Senoi; Sengoi, Sinoi สินอย, Sng’oi.

Trang; Changwat Trang จังหวัดตรัง.

Narathiwat; Changwat Narathiwat จังหวัดนราธิวาส, Naradhiwas, Naratiwat.

Phatthalung; Bordelongh, Changwat Phatthalung จังหวัดพัทลุง, Patalung, Pattaloong, Pattalung, Phattaloong, Phattalung.

Satun; Changwat Satun จังหวัดสตูล, Setul, Setun.

W.A.R. Wood; William Alfred Rae Wood, William A.R. Wood.

Sir Hugh Clifford; Sir Hugh Charles Clifford.

Denna artikel senast uppdaterad: 2024-04-16, 17.20
Följ oss:
Som prenumerant på uppdateringar kommer du att få löpande information från thailandshistoria.se om nya artiklar och sektioner på vår hemsida, samt annan thairelaterad information som kan vara intressant från utomstående källor.

I våra utskick finns länkar du enkelt klickar på för att avsluta prenumerationen på uppdateringar på thailandshistoria.se.

Genom att klicka på "Prenumerera" accepteras dessa villkor och prenumeration till
påbörjas.