Liksom med Dvaravati vet vi inte mycket om södra nuvarande Thailands tidiga historia. Men vi vet att malajfolk dominerade Malackahalvön och därmed södra delen av nuvarande Thailand under flera hundra år. Längre bort, på Sumatra (Ko Sumatra) เกาะสุมาตรา och Java i nuvarande Indonesien (Prathet Indonisia) ประเทศอินโดนีเซีย, fanns det också ett stort antal riken. Jag kommer att berätta mer om några av dessa i denna och några kommande artiklar.

(Sumatra i Indonesien)

Ungefär samtidigt som Dvaravati blomstrade i norr bildades det i söder ett mäktigt rike. Rikets huvudsäte anses ha legat i Palembang ปาเล็มบัง på Sumatra. Riket kallades för Srivijaya och existerade enligt en källa från 600-talet till slutet av 1200-talet. Det finns dock olika bud om tiden för rikets början och slut beroende på källan. En variant är 650-1377.

(Palembangs placering på Sumatra)

(Srivijayas utbredning från 600-talet och framåt)

Att Srivijayariket skulle ha varat ända fram till 1377 är baserat på att det forna riket Srivijaya hade försökt göra uppror detta år och att upproret slogs ned av riket Majapahit มัชปาหิต. Det kommer lite mer om denna händelse längre ned.

Srivijaya hade sin storhetstid mellan 800- och 1 000-talet. Under denna tid hade riket nära politiska band med det tidigare omtalade kungariket Mataram (Medang), khmerriket och Champa och kulturella band till Indien och Abbasidkalifatet รัฐเคาะลีฟะฮ์อับบาซียะฮ์. Abbasidkalifatet kan du läsa mer om i de externa länkarna. Därmed var Srivijaya, liksom Dvaravati, starkt påverkat av indiskt inflytande i form av både buddhistisk och brahmansk världsåskådning. Flera källor kallar riket hindubuddhistiskt..

Srivijayarikets främsta utrikespolitiska mål var de lukrativa handelsförbindelserna med Kina under Tang- och Songdynastin och riket blev en mycket stark kommersiell makt i Sydostasien under sin storhetstid. Srivijaya låg nämligen bättre till geografiskt än Funan utmed sjövägen mellan Indien och Kina, och i området uppstod med tiden en lång rad viktiga hamnar. Srivijaya dominerade handeln i Sydkinesiska havet (Thale Chin Tai) ทะเลจีนใต้ och införde tullar på all trafik i Malackasundet.

I det nuvarande thailändska distriktet Chaiya ไชยา, som ligger i provinsen Surat Thani สุราษฎร์ธานี i södra Thailand, finns flera ruiner från Srivijaya-perioden och man har även hittat en inskription från 775 som gjorts av en kung vid namn Vishnu (Witsanu) วิษณุ (r. 775-782) från Srivijaya. Två kilometer utanför staden Chaiya finns ett tempel, Wat Phra Borommathat Chaiya วัดพระบรมธาตุไชยา, vars renoverade stupa i Srivijaya-stil ursprungligen ska ha byggts på 600-talet.

(Distriktet Chaiya i provinsen Surat Thani)

(Provinsen Surat Thani)

Det kan vara intressant att veta att provinsen Surat Thani tidigare hette Chaiya. Provinsen fick det nya namnet av kung Rama VI (Phra Ram 6) พระราม 6 år 1915. Surat Thani förkortas ofta till Surat สุราษฎร์.

Några historiker tror inte att Srivijayas huvudstad var Palembang utan just Chaiya i nuvarande Thailand. De menar i stället att det år som tidigare betraktats som rikets början i stället var det år då området erövrades av Chaiya. Och namnet Chaiya skulle vara en förkortning av Srivi-chaiya=Srivijaya. Detta är en mycket kontroversiell teori. Hur som helst så var Chaiya uppenbart en av rikets viktiga städer.

Den kinesiske buddhistmunken Yijing (Iching) อี้จิง (635-713) tillbringade sex månader i Srivijaya 671 och det är tack vare honom som vi känner till en del detaljer om livet i riket.

Srivijaya skickade en diplomatisk mission till Kina 1017. Kanske var man oroliga för en kommande invasion från det indiska riket Chola โจฬะ. Srivijayas makt minskade kraftigt i slutet av 1200-talet efter att riket besegrats av det hindubuddhistiska riket Singhasari (Anachak Singhasari) อาณาจักรสิงหะส่าหรี 1288.

Jag har tidigare i den här artikeln berättat att Majapahit slog ned ett uppror i Srivijaya 1377 och Palembang erövrades. Därmed satte Majapahit för alltid stopp för Srivijayas ambitioner om att återuppstå. Den siste prinsen med ursprung från Srivijaya valde att fly och om denne prins kan du läsa mer längre fram i ”Ayutthaya”, avsnittet ”Konungariket Ayutthaya”, artikeln ”Krig mot Malacka (1445-1446)”.