Det fanns ytterligare ett khmerrike vid namn Chenla เจนละ, norr om Funan. Chenlas territorium omfattade området vid Mekongfloden i dagens norra Kambodja och Laos och riket var en vasallstat till Funan. Det finns källor som säger att Chenla kanske hade sitt centrum vid dagens Champasak i nuvarande södra Laos.

(Funan och Chenlas utbredning år 400-500)

(Provinsen Champasak i Laos)

I början av 500-talet blev Chenla allt mäktigare och Funan försvagades alltmer beroende på inre oro och räder från Chenla. Till sist var det i stället Funan som betalade tribut till Chenla och i slutet av 500-talet eller i början av 600-talet uppslukades Funan helt enkelt av sin tidigare vasallstat. Några källor berättar att Funan betalade tribut till sina bröder i norr 539 och att det var krig mellan de båda staterna under perioden 550-627. Därefter ska Funan ha blivit fullständigt uppslukat av Chenla 627.

(Armé från Chenla)

En Wikipediasida säger dock att strider mellan det tidigare Funan och Chenla först minskade vid enandet av Khmerriket 802. Du kan läsa mer om detta enande i nästa artikel ”Angkorrikets början”.

Under kung Bhavavarman I:s (Phra Chao Phawaworaman 1) พระเจ้าภววรมันที่ 1 (r. 550-600) regeringstid var det uppenbart ständiga krig mellan Funan och Chenla. Det finns enstaka källor som kan få en att tro att Bhavavarman I var kung i Funan, medan andra mer trovärdiga källor kallar honom kung av ”Kamboja” och indikerar att han var verksam i Chenla.

Bhavavarman I kan ha varit en sonson till den tidigare nämnde Funankungen Rudravarman och att han gifte sig in i Chenlas kungahus genom att gifta sig med en prinsessa från Chenla. Hennes namn var Lakshmi (Laksami) ลักษมี och enligt en av mina källor var hon tronarvinge i Chenla. Det finns dock källor som inte stödjer detta påstående.

Efter Bhavavarman I regerade hans yngre bror, kung Mahendravarman (Phra Chao Mohentharaworaman) พระเจ้ามเหนทรวรมัน (r. 600-616), som i flertalet källor omtalas som Chenlakung. Omkring 600 erövrade han delar av slätten vid floden Mun, i nuvarande nordöstra Thailand.

En annan källa kallar Mahendravarman för en nära släkting till Bhavavarman I och berättar att han, innan han blev kung, funnits vid Bhavavarman I:s sida då det gamla Funanriket erövrades av Chenla. En tredje källa säger att de var halvbröder, då de hade samma mor men olika fäder! Mahendravarmans inskriptioner har påträffats i provinserna Buriram och Surin i dagens Thailand. Det ska nämnas att Mahendravarman även är känd under namnet Chitrasena (Chitrasen) จิตรเสน, alternativt Citrasena.

Kung Mahendravarman och hans efterträdare och son, Isanavarman I (Phra Chao Isanaworaman 1) พระเจ้าอิศานวรมันที่ 1 (r. 616-635 eller 637), upprätthöll fredliga förbindelser med grannriket Champa i öster och Isanavarman gifte sig med en prinsessa från detta rike. Dessutom hade han cham-officerare i sin armé. Du kan läsa mer om Champa längre fram i detta avsnitt, artikeln ”Champa”.

Omkring 618 gjorde Isanavarman I Isanapura (Isannapura) อิศานปุระ till Chenlas huvudstad. Staden låg i centrala nuvarande Kambodja i provinsen Kampong Thom กำปงธม. Området där Isanapura låg är i dag känt som Sambor Prei Kuk (Sombo Phrai Kuk) สมโบร์ไพรกุก. Det var under Isanavarman I:s regeringstid som Funan uppslukades fullständigt av Chenla 627.

(Provinsen Kampong Thom i Kambodja)

En källa säger att Isanapura grundades 613 och en källa är så specifik att den säger att Chenla erövrade Funan under perioden 612-628. I det arkeologiska område där Isanapura låg finns i dag ruinerna efter 150 tempel och andra byggnader. Under Vietnamkriget blev en del av tempelområdet bombat av USA och vandaler, plundrare av gamla antika föremål och röda khmererna (khamen daeng) เขมรแดง har ytterligare skadat den gamla ruinstaden.

Sambor Prei Kuk (Isanapura) blev världsarvslistat den 8 juli 2017. När de röda khmererna befann sig här planterade de ut många minor och området röjdes först 2008.

En kinesisk historisk källa vid namn Suishu (Suichu) สุยชู från 626 berättar att Isanavarman regerade i Chenla i början av 600-talet och den senare kinesiske historikern Ma Duanlin (Ma Tawanlin) หม่า ตวันหลิน (1245-1322) har beskrivit kung Isanavarman I:s storslagna hov i Isanapura. Han skrev bland annat att kungen bar en krona bestående av guld, ädelstenar och pärlor och att han åtföljdes av fem höga ministrar.

Efter Isanavarman I som dog 635, eller möjligen 637, regerade Bhavavarman II (Phawaworaman 2) ภววรมัน 2 (r. 639-657). Det finns källor som nämner en kung med okänt namn som regerade mellan Isanavarman I och Bhavavarman II. Det kan möjligen vara en osäker person vid namn Candravarman (Chantharaworaman) จันทรวรรมัน med okänd regeringstid. Det finns också källor som antyder att han kan ha haft en kort regeringstid efter Bhavavarman II!

Bhavavarman II efterträddes av sin son Jayavarman I (Phra Chao Chaiworaman 1) พระเจ้าชัยวรมันที่ 1 (r. 657-681). Andra källor säger att han var en son till den ovannämnde Candravarman och ytterligare en källa säger att han var ett barnbarnsbarn till den tidigare kungen Isanavarman I!

Jayavarman I:s regeringstid blev ganska lugn och han lät bygga ett antal monument i en stad vid namn Vyadhapura (Waya-tha-pura) วยาธปุระ (Jägarkungens stad). Staden låg förmodligen i den nuvarande kambodjanska provinsen Prey Veng (Phrai Waeng) ไพรแวง i sydöstra Kambodja.

(Provinsen Prey Veng i Kambodja)

En del källor säger att Jayvarman I också lät bygga Vat Phu (Prasat Hin Wat Phu) ปราสาทหินวัดพู i nuvarande södra Laos. Historikern Mom Luang Manich Jumsai (Mom Luang Manit Chumsai) หม่อมหลวงมานิจ ชุมสาย (5 oktober 1908-3 januari 2009) har en annan uppfattning och menar att det ursprungliga Vat Phu hade byggts av chamfolk, innan khmererna tog över området på 500-talet. Templet ska sedan ha rekonstruerats av khmererna omkring 1080. Ruinerna av detta tempel kan i dag beskådas i provinsen Champasak i Laos.

(Vat Phu)

(Manich Jumsai)