Forntid - De tidiga människorna i Sydostasien
Minoritetsgrupper i södra Thailand

I nuvarande Thailand finns ett mindre antal cham จาม som härstammar från det gamla riket Champa (Anachak Champa) อาณาจักรจามปา. Detta rike kommer jag att berätta om längre fram i avsnittet ”Thailand och omkringliggande länder före och under taifolkens ankomst,” artikeln ”Champa.”

Chamfolket talar ett språk tillhörande den austronesiska språkfamiljen (trakun phasa osatro-nisian) ตระกูลภาษาออสโตรนีเซียน och undergruppen malajo-polynesiska språk (klum phasa malayo-pholinesian) กลุ่มภาษามาลาโย-โพลีเนเซีย. Det finns uppskattningsvis omkring 4 000 cham i Thailand. Många av dem har flyttat till södra Thailand för att söka arbete.

I södra Thailand finns det mellan två och fyra miljoner malajer (malayu) มลายู som kallas för thai-malajer (thai chuesai malayu) ไทยเชื้อสายมลายู, vilket betyder ”thai med malajursprung.” De talar en egen variant av malajiska (phasa malayu) ภาษามลายู, som också tillhör gruppen malajo-polynesiska språk.

Språket de talar kallas också för pattani-malajiska (phasa malayu pattani) ภาษามลายูปัตตานี eller yawi (phasa yawi) ภาษายาวี av thailändarna. Yawi är en förvrängning av det malajiska jawi, som i sin tur är namnet på det modifierade arabiska alfabet som används för att skriva malajiska.

Pattani-malajiska skiljer sig mycket från den malajiska som talas i Malaysia. Anledningen till detta är att de länge isolerades från övriga malajer av höga berg, vidsträckta regnskogar och Thailandviken (Ao Thai) อ่าวไทย. I Thailand påverkades också språket av majoritetsspråket thai. Den malajiska som är obligatorisk att lära i skolorna i Malaysia är så annorlunda jämförd med Pattani-malajiska att många i södra Thailand har svårt att förstå radioutsändningar på standard-malajiska.

Malajerna bildade tidigt ett antal stater nere på Malackahalvön (Khap Samut Malayu) คาบสมุทรมลายู. Om dessa stater kan du läsa i avsnittet ”Thailand och omkringliggande länder före och under taifolkens ankomst.” Till skillnad från den buddhistiska majoritetsbefolkningen är de flesta malajer muslimer มุสลิม.

I södra Thailand finns även folkgruppen negriter (ni-krito) นิกริโต som jag också kommer att berätta mera om längre fram i avsnittet ”De tidiga människorna i Sydostasien,” artikeln ”Australier, negriter, melaneser och indoneser.”

Thailändarna använder ett samlingsnamn på några av de olika folkslag som lever som havsnomader i södra Thailand. De kallar dem för chao le ชาวเล, chao thale ชาวทะเล eller chao nam ชาวน้ำ, vilket grovt kan översättas till havsfolk eller vattenfolk. Ett gammalt svenskt namn är havszigenare. På malaj kallas de orang laut โอรังลาอุต.


(Moken)

De tre största grupperna av havsnomader är moken (mokaen) มอแกน, moklen (mo-klaen) มอแกลน och urak lawoi อูรักลาโว้ย. De tillhör alla tre den austronesiska språkfamiljen och den malajo-polynesiska språkgruppen.

Moken är 2 000-3 000 till antalet och lever, eller har tidigare levt, ett nomadiskt liv till havs. Moken finns även i södra Burma.

Urak lawoi lever, eller har levt, som havsnomader och finns utmed södra Thailands västkust. Deras antal är 3 000-6 000 beroende på källan och deras språk, som är närbesläktat med malajiska, har påverkats av thaispråket. Deras livsstil har genomgått en snabb förändring i modern tid.


Stavningsvarianter;

Cham; Chao cham ชาวจาม.

Champa; Campa (cham), Cham Pa, Champa จัมปา, Champa จำปา, Chăm Pa (vietnamesiska), Champapura, Chiêm Thành, Cho-po, Ciamba, Jampa, Mueang Champa, Nagara Campa, Tsiompa, Zhànchéng (kinesiska).

Malajo-polynesiska språk; มาลาโยโพลินีเชียน.

Malajer; Chao malayu ชาวมลายู, chao male ชาวมาเลย์, melayu, melayu thai, nayu, yawi.

Malajiska; Bahasa kelantan (malajiska), bahasa malay, bahasa malayu patani, baso kelaté (i Kelantan) Kelantan-Pattani Malay, malajsiska, malaysiska, bahasa malay, bahasa malaysia, bahasa melayu, phasa malayu patani ภาษามลายูปาตานี, phasa male ภาษามาเลย์.

Thailandviken; Gulf of Siam, Gulf of Thailand, Thailandbukten, Siambukten, Siamviken.

Malackahalvön; Malajahalvön, Malakkahalvön, Semenanjung Tanah Melayu (malajiska)

Negriter; Chao ni-krito ชาวนิกริโต, negrito, negritto, nekrito (ne-krito) เนกริโต.

Chao le; Besing, chalome (burmesiska), chao leh, chao lay, chao ley, chao nam ชาวน้ำ, chao tha le, chau nam, chau talay, orang laut โอรัง ละอุต, orang laut โอรังลาอุ๊ต, orang luat, salang ซลัง (burmesiska), salon, salone (burmesiska), sea gypsies, sea nomads, selon, selong, selung (burmesiska), silong, tai mai, water gypsies.

Moken; Chalome (burmesiska), mawken, maw-keng, maw-khen, moken มอเก็น, morgan, morken, salone (burmesiska), selung (burmesiska).

Moklen; Chau bok, mokaen tamap มอแกนตามับ, moklem, singbok สิงบก.

Urak lawoi; Chao nam, chao tha le, lawoi, lawta, orak lawoi, orang laut โอรังละอุต (malaj), uraklawoi, u-rak la-woi, urak lawot อุรักลาโว้ด, uraklawoy.

Denna artikel senast uppdaterad: 2020-12-18, 16.33
Följ oss:
Som prenumerant på uppdateringar kommer du att få löpande information från thailandshistoria.se om nya artiklar och sektioner på vår hemsida, samt annan thairelaterad information som kan vara intressant från utomstående källor.

I våra utskick finns länkar du enkelt klickar på för att avsluta prenumerationen på uppdateringar på thailandshistoria.se.

Genom att klicka på "Prenumerera" accepteras dessa villkor och prenumeration till
påbörjas.