Nutid - Militären tar över
Highslide JS
Demonstrationen den 20 mars 2021 (Reuters)
Protesterna mot militärregeringen (2020-2021)

Demonstrationer mot premiärminister Prayut Chan-o-chas regering började tidigt 2020. Från början handlade det om protester mot upplösandet av Future Forward Party (FFP) och ändringarna i författningen 2017 och vad detta hade inneburit. Den första vågen av protester hölls på akademiska platser och stoppades till sist på grund av Covid-19-epedemin. Protesterna återupptogs igen den 18 juli 2020 med en stor demonstration vid Demokratimonumentet i Bangkok. Demonstranterna presenterade då tre krav till regeringen; parlamentet skulle upplösas, de skulle sluta skrämma folk, och utarbetandet av en ny författning.

Den 3 augusti krävde två studentgrupper offentligt att monarkin skulle reformeras, vilket tidigare hade varit tabu. En vecka senare ställde man tio krav på hur monarkin skulle reformeras. Den 19 september demonstrerade mellan 20 000-100 000 i vilket som betraktades som en öppen utmaning mot kung Vajiralongkorn. Då regeringen beslutade sig för att vänta med en omröstning om ändringar i författningen i slutet av september blev stämningen ännu mera fientlig mot monarkin.

Efter massprotester den 14 oktober infördes ett strängt undantagstillstånd i Bangkok under perioden 15-22 oktober. Detta efter att man påstått att demonstranter hade stoppat en kunglig bilkaravan. Protesterna fortsatte ändå vilket fick polisen att använda vattenkanoner den 16 oktober för att skingra demonstranterna.

I november röstade parlamentet för två ändringsförslag i författningen men demonstranterna hade inte fått något gehör för ett avskaffande av senaten och en reformering av monarkin. Sammandrabbningar mellan demonstranter och polisen och rojalister blev vanligare och resulterade i många skadade. Demonstranterna bestod till stor del av studenter och unga.

Den 8 mars 2021 anklagades de tre prominenta demokratiaktivisterna Panusaya Sithijirawattanakul (Panatsaya Sitthichirawattanakun) ปนัสยา สิทธิจิรวัฒนกุล (15 september 1998-), med smeknamnet Rung รุ้ง, Panupong Jadnok (Phanuphong Chatnok) ภาณุพงศ์ จาดนอก, med smeknamnet Mike ไมค์ och Jatupat Boonpattararaksa, alias Pai Dao Din, för uppror och för att ha förolämpat monarkin. Sammanlagt stod 18 aktivister åtalade för de påstådda brotten som begåtts i förbindelse med demonstrationen i centrala Bangkok den 19 september 2020. De tre ovan nämnda aktivisterna nekades alla att bli frisläppta mot borgen.


(Panusaya Sithijirawattanakul)


(Panupong Jadnok)

Lördagen den 20 mars samlades omkring 1 000 demonstranter på Sanam Luang där de krävde att författningen skulle skrivas om. Polisen, som förskansat sig bakom containrar och taggtråd, använde vattenkanoner, tårgas och gummikulor mot demonstranterna för att hindra dem att komma närmare Grand Palace.

Orsaken till denna nya demonstration var att parlamentet under veckan misslyckats med att få igenom ett förslag om att skriva om den militärvänliga författningen, vilket var ett av demonstranternas huvudkrav. Andra krav var att premiärminister Prayut Chan-o-cha skulle avgå och att majestätsbrottslagarna skulle tas bort. En massrättegång började också denna vecka mot aktivister anklagade för uppror och för att ha förolämpat monarkin. Demonstranterna hade brutit mot ett tidigare tabu då de krävde reformer av monarkin och demonstranterna menade att den nuvarande författningen gav kungen allt för stor makt.

Tretton poliser och 20 civila skadades under sammandrabbningarna och en video som cirkulerade på sociala media visade hur polisen slog och sparkade på folk, hur andra flydde från poliser i kravallutrustning och där en del av dem tvingades överge sina motorcyklar. En annan video visade hur folk tog sin tillflykt från tårgasen på en McDonald's-restaurang.

Då Prayuts administration har försökt krossa protesterna har det viktigaste vapnet varit majestätsbrottslagen. Från att ha visat en viss återhållsamhet med tillämpningen av lagen hade 173 personer anklagats för majestätsbrott mellan november 2020 och fram till april 2022. Men denna siffra kanske inte är aktuell längre. Förutom användandet av majestätsbrottslagen har Prayuts regim också vidtagit en rad andra åtgärder för att begränsa den politiska friheten.

I en dom från mars 2022 dömde domstolen en politisk aktivist till två års fängelse för att han satt ett klistermärke på ett porträtt av kungen och i ett annat fall från den 19 januari 2021 blev en tidigare kvinnlig statstjänsteman dömd till rekordlånga 43 år och sex månaders fängelse för att hon publicerat audiofiler på Facebook och YouTube med kritiskt innehåll av monarkin. Hon dömdes skyldig på 29 punkter som vardera hade ett straffvärde på tre år. Domen blev därför 87 års fängelse, men hade lyckligtvis halverats då hon erkänt sig skyldig!

"Dagens dom är chockerande och sänder rysningar utmed ryggraden och visar att kritik mot monarkin inte kommer att tolereras och att de skyldiga kommer att straffas hårt", sade Sunai Phasuk från Human Rights Watch.

Thai Lawyers for Human Rights (TLHR) uppgav bara den dömda kvinnans förnamn, som var Anchan, och att hon var omkring 65 år gammal. Hon hade suttit häktad från januari 2015 till november 2018.

Hon nekade först till anklagelserna i militärdomstolen, där majestätsbrottsfall som bekant avhandlades en tid efter kuppen. Då hennes fall överfördes till brottmålsdomstolen valde hon att förklara sig skyldig, med förhoppningen om en mildare behandling. Hon hade bara delat audiofilen och de kommentarer som fanns till filen berättade hon för lokal media då hon anlände till domstolen för att ta del av domen.

"Jag tyckte inte det var någon stor sak. Det var så många som delade detta innehåll och lyssnade på det. Killen [som lagt ut filen] hade lagt ut den för flera år sedan," sade Anchan. "Så jag tänkte mig inte för och var allt för självsäker att inget kunde hända och jag var vid den här tiden inte tillräckligt försiktig och förstod inte att det var olämpligt." Hon berättade också att hon arbetat som statstjänsteman i 40 år och att hon arresterats ett år innan sin pensionering och att hon skulle förlora sin pension om hon dömdes skyldig.

Det gamla rekordet för fängelsestraff i förbindelse med majestätsbrott var från 2017. Då hade en militärdomstol dömt en 58-årig man vid namn Theinsutham Suthijittaseranee (Thiansutham Sutthichitserani) เธียรสุธรรม สุทธิจิตเศรณี till 25 års fängelse för publiceringar på Facebook som ansågs förolämpande mot monarkin under perioden juli-november 2014. Straffet hade ursprungligen varit 50 års fängelse, men hade halverats efter att han erkänt sig skyldig.

Domen kom samma dag som premiärminister Prayut Chan-o-cha begärde av kungen om att få häva undantagslagarna som införts efter kuppen. Den tillfälliga författningen gav premiärministern obegränsad auktoritet att ersätta undantagslagarna med nya lagar som han menade var nödvändiga för den nationella säkerheten. Efter undantagslagarnas införande den 20 maj 2014 hade hundratals personer godtyckligt fängslats och dussintals ställt inför rätta i militärdomstolar.

“Avskaffandet av undantagslagarna kommer inte att förbättra de mänskliga rättigheterna i Thailand om de ersätts med en annan förtryckande lag. I stället borde Thailand återinföra rättsstatsprinciper och författningsmässigt skydd för de mänskliga rättigheterna som kuppen 2014 körde över,” sade Rupert Abbott från Amnesty International.


Stavningsvarianter;

Panusaya Sithijirawattanakul; Panasaya Sithijirawattanakul.

Rung; Roong.

Denna artikel senast uppdaterad: 2022-12-19, 21.09
Följ oss:
Som prenumerant på uppdateringar kommer du att få löpande information från thailandshistoria.se om nya artiklar och sektioner på vår hemsida, samt annan thairelaterad information som kan vara intressant från utomstående källor.

I våra utskick finns länkar du enkelt klickar på för att avsluta prenumerationen på uppdateringar på thailandshistoria.se.

Genom att klicka på "Prenumerera" accepteras dessa villkor och prenumeration till
påbörjas.