I maj 2016 anklagades det 40-åriga hembiträdet Patnaree Chankij พัชนรี ชาญกิจ för majestätsbrott för en kommentar på Facebook. Det exakta innehållet, som hon reagerat på, är inte känt och kan i alla fall inte återges här. Förmodligen handlade det om något kritiskt eller negativt om kungen.

Patnarees korta kommentar hade upptäckts av polisens teknologiavdelning och polisen tog en skärmdump av hennes Facebook-kommentar som på thailändska var ja (cha) จ้า, följt av ett uttryck som beskriver en suck. Patnaree greps tillsammans med en annan misstänkt, den 28-årige Burin Intin บุรินทร์ อินติน och de riskerade vid en fällande dom mycket långa fängelsestraff.

(Burin Intin)

Fallet rörde upp känslor, inte minst i utlandet och även USA:s utrikesdepartement kritiserade Thailand för att ha gått på tok för långt. Dessa handlingar skapar ett klimat av rädsla och självcensur, sade Katina Adams, som var talesperson för utrikesdepartementets avdelning för östra Asien och Stilla havet.

Patnaree Chankij betalade antagligen också ett pris för sin regimkritiske son, Sirawith Seritiwat (Sirawit Serithiwat) สิรวิชญ์ เสรีธิวัฒน์ som var en studentaktivist och känd kritiker av militärjuntan. ”De ger sig på mamman till en dissident för att försöka tysta en uttalad kritiker,” sade Brad Adams på Human Rights Watch. ”Detta är ett nytt lågvattenmärke för juntan som bryter mot mänskliga rättigheter så gott som dagligen.”

(Sirawith Seritiwat)

Fällande domar för kritiska inlägg på Facebook har utfärdats förr och den 48-årige Pongsak Sriboonpeng (Phongsak Sibunpheng) พงษ์ศักดิ์ ศรีบุญเพ็ง dömdes till 30 års fängelse i augusti 2015 för sex påstått kritiska Facebook-inlägg mot kungen. Pongsaks advokat, Sasinan Thamnithinan ศศินันท์ ธรรมนิฐินันท์, sade att detta var ett nytt rekord angående straffets längd. Hon tillade att militärdomstolen dömde Pongsak till tio års fängelse för vart och ett av meddelandena, vilket som brukligt halverades efter att han erkänt.

(Sasinan Thamnithinan)

Måndagen den 1 augusti 2016 stod Patnaree inför en militärdomstol i Bangkok efter att chefsåklagaren bestämt sig för att driva fallet vidare trots att polisen tidigare hade sagt att de inte tänkte göra det. Enligt Anon Nampa, som var Patnarees advokat, hade domstolen accepterat chefsåklagarens beslut och Patnaree släpptes ovanligt nog fri mot borgen.

Patnaree var mamma till fyra barn och förutom den ovan nämnde sonen hade hon tre döttrar. Innan hon anklagades för majestätsbrott så hade hon haft lätt att hitta arbete, men efter majestätsbrottsanklagelserna ville ingen veta av henne, berättade Patnaree. Jag var i praktiken arbetslös i två månader, tillade hon.

Patnaree Chankij var inte politiskt engagerad och hade aldrig brytt sig om politik. Hon hade heller inte gått på några politiska möten eller deltagit i några demonstrationer. Hon berättade att hon i stället hade tagit hand om sina barn och sitt hem som ensamförsörjare då hennes man dött sex år tidigare. Sonen Sirawith, som var hennes äldsta barn, var desto mer aktiv. Han blev den första i familjen att studera på universitet och blev efter militärkuppen en av Thailands ledande studentaktivister. Patnaree visste att sonen organiserade protester, men ansåg att han var vuxen nog att fatta sina egna beslut.

Militären höll ett vakande öga på Sirawith och han hade gripits flera gånger och i december 2015 kom soldater för första gången hem till Patnaree. Klockan var tio på kvällen berättade hon och de undrade var Sirawith var. De varnade mig och sa att jag måste stoppa min son. Om jag inte gjorde det, skulle han få problem sade de.

Burin Intin som arresterats samtidigt med Patnaree var en av hennes sons studentkamrater. De två var goda vänner och genomförde ofta protester tillsammans. Patnaree var också vän med honom på Facebook. I början av mars 2016 hade de chattat privat på Messenger เมสเซนเจอร์.

Det handlade mest om att jag bad honom att se efter min son så att inget hände honom. Jag skrev också att vi hade det svårt på grund av trakasserierna från militären, berättade Patnaree. Burin skrev sedan några meningar om framtiden och vad som kunde hända när den allvarligt sjuke kung Bhumibol dog. Patnaree svarade inte då hon förstod att detta var ett känsligt ämne. Burin bad henne därefter att inte klandra honom för det han skrivit. Det var då som Patnaree skrev "ja."

”Ja” är ett thailändskt ord som närmast kan översättas till ”ok”. Det behöver inte nödvändigtvis betyda ett godkännande av det som sagts. Jag förstod att det här kunde bli problem. Alla thailändare vet att vi inte kan tala om sådana saker. I efterhand sade Patnaree att hon önskade att thailändare hade varit lite mindre artiga och konflikträdda och att hon skulle ha uppmanat Burin att hålla tyst och inte prata dumheter. Hon skyllde det inträffade på den thailändska kulturen. Vi vill inte göra en vän upprörd genom att säga emot.

Burin som varit övervakad av militären greps kort efter Messenger-konversationen med Patnaree. Hans vänner förstod på en gång vad detta innebar och alla slutade att vara vän med honom på Facebook, berättade Patnaree. Då polisen gick igenom Burins mobil och dator hittade de konversationen med Patnaree och några dagar efter att Burin gripits så utfärdades även en arresteringsorder mot henne.

Patnaree åkte till polisstationen med sin advokat så fort hon fick vetskap om arresteringsordern. Jag grät hela tiden då jag vet hur hårda straff det kan bli för majestätsbrott, berättade hon. Patnaree fick tillbringa två nätter i häkte innan hon överraskande nog släpptes fri mot borgen. Polisen lade ner sin utredning för brott mot datalagen, men en rättegång om majestätsbrott väntar uppenbart på henne. Tyvärr vet jag inte vad som har hänt efter detta och jag får återkomma då jag har mer information.

I januari 2017 dömdes Burin Intin till elva år och fyra månaders fängelse för de meddelanden som han skickat till Patnaree. Få thailändare vet exakt vad han skrev och att återge detta vore ett nytt majestätsbrott.

Patnaree och Sirawith var övertygade om att det egentligen inte handlade om vad Sirawith hade gjort utan det handlar i stället om att komma åt henne. Sirawith menade att militären använde majestätsbrottslagen för att komma åt personer som hade andra idéer om hur samhället ska se ut. Studenterna hade ordnat manifestationer på årsdagen av kuppen den 22 maj. De hade bland annat protesterat mot korruptionen och mot militärens nya författning. Se även den kommande artikeln ”Folkomröstningen angående författningen (7 augusti 2016).”

Sirawith hade bland annat gripits för att ha gjort den trefingriga hälsning som användes i Hollywoodfilmen Hunger Games (Kem La Chiwit) เกมล่าชีวิต, som är en framtidsvision om ett uppror mot en totalitär regim. Han berättade att de en gång hade satt en mask över hans ansikte och fört bort honom utan att berätta var. Jag var riktigt rädd, men man får inte visa det då blir de ännu mer aggressiva, sade han.

Han hade också tvingats delta i det som militären kallade för ”attitydjustering,” vilket var en slags omskolningskurs för thailändare som inte tänkte på ”rätt” sätt. Vid de första sessionerna så var de ganska aggressiva, men senare lugnade de ner sig och försökte förklara varför de varit tvungna att ta makten.

Ytterligare ett majestätsbrottsärende handlade om Thanat Thanawatcharanon ธานัท ธนวัชรนนท์, alias Tom Dundee ทอม ดันดี, som tidigare varit en välkänd sångare i det thailändska bandet Zu Zu ซูซู. 2010 hade han slutat ge konserter för att i stället bli UDD-ledare (rödskjortorna).

(Thanat Thanawatcharanon)

Under denna tid fördömdes han av rojalistiska vakthundar för att ha förolämpat monarkin i några av de tal han hållit. Som vanligt vet vet vi faktiskt inte vad Thanat sade för att bli anklagad för majestätsbrott, eftersom en upprepning av de påstådda förolämpningarna kan resultera i nya majestätbrottsanklagelser.

Den första anklagelsen var baserad på ett tal som Thanat hade hållit den 6 november 2013 och som publicerats på Internet samma dag. Då myndigheterna menade att man upptäckt videon den 22 juni 2014, en månad efter militärkuppen, så skulle detta fall behandlas av en militärdomstol. Den andra anklagelsen var baserad på ett tal som han hållit den 13 november 2013 och som också hade publicerats på Internet samma dag. Detta hade myndigheterna upptäckt den 26 april 2014 och fallet skulle därför behandlas av en civil domstol.

Andra källor talar om tre anklagelser för majestätsbrott, men en av dessa verkar ha lagts ned.

Thanats fall drog ut på tiden och han arresterades först den 9 juli 2014. Han förnekade först att han var skyldig till majestätsbrott, men efter 11 månader erkände han, som de flesta majestätsfångar gör, i hopp om att benådas eller få ett halverat straff.

Den 1 juni 2016 dömdes han till 7,5 års fängelse. Dessutom sade domaren att, efter att ha avtjänat sitt straff, var Thanat tvungen att komponera en sång som främjade nationell försoning och att plantera träd för att hedra kungen. Den 11 juli förlängdes hans straff då han också dömdes för brott mot databrottslagen, då hans tal hade lagts ut på nätet. Det sammanlagda straffet var nu på 10 år och 10 månader.

Tisdagen den 13 februari 2018 åtalades den nu 60-årige Thanat för majestätsbrott en fjärde gång. Den här gången för att ha jämfört Thailand med Danmark där den danske monarken i motsats till den thailändske måste stanna för rött ljus i trafiken. Det handlade om ett tal som han hållit den 1 maj 2011 i provinsen Lamphun. Thanat förklarade sig skyldig trots att han nekat under tidigare polisförhör.

Thanats fru berättade att Thanat fortfarande var beredd att kämpa för sin sak efter den tredje majestätsbrottsanklagelsen, men den fjärde hade fått honom att ändra sig. Han förklarade sig därför skyldig då han ville ha ett slut på anklagelserna och att han nu i stället hoppades på att beviljas kunglig nåd i framtiden.

Den 29 mars 2018 kom domen angående den fjärde majestätsbrottsanklagelsen där domstolen överraskande nog valde att fria Thanat i brist på bevis. Detta trots att han valt att erkänna sig skyldig.

På morgonen den 17 juli 2019 släpptes Thanat från Bangkokhäktet efter att ha avtjänat fem år i fängelse. Han hade då beviljats kunglig nåd in samband med kung Vajiralongkorns kröning. Vid sitt frisläppande sade Thanat att han var tacksam för allt stöd och att alla behövde kämpa för demokrati.

Trots att Thanat kom från en fattig familj hade han i sin ungdom studerat sex år i Frankrike och han återvände sedan till Thailand som en populär artist med artistnamnet Tom Dundee. I en intervju i fängelset berättade han att han skrivit mer än 3 000 sånger under sin tid i fängelset. Ibland hade det blivit 4-5 sånger om dagen.