Vid tiden för de allmänna valen den 22 april 1979 hade nya moln dykt upp i horisonten. Vietnam hade nämligen påbörjat sin invasion av Kambodja den 25 december 1978 och Thailand fick snart fientliga trupper vid sin östra gräns. Dessutom fanns det hundratusentals flyktingar från Kambodja och Laos i landet och olika gerillagrupper som gjorde sig beredda att operera i gränsområdet.

I juni 1979 inträffade en internationellt uppmärksammad tragedi. Thailändsk militär tvingade då 40 000 svältande och sjuka kambodjanska flyktingar att vända tillbaka till Kambodja via Preah Vihear. Flyktingarna utsattes för oerhörda lidanden då de tvingades tillbaka nedför den branta bergssidan. Förutom att de blev beskjutna var området minerat och många dog av fruktansvärda skador, sjukdom och svält. De vietnamesiska ockupationsstyrkorna hjälpte sedan de överlevande att ta sig den långa vägen till fots till Kampong Thom.

I oktober 1979 genomförde vietnameserna i Kambodja en offensiv mot röda khmerernas gömställen i bergen. Detta fick tusentals röda khmerer, deras familjer och civila under deras kontroll att bege sig mot den thailändska gränsen.

Den 8 november inträffade en tragedi då thailändskt artilleri träffade flyktinglägret Nong Chan (Sun Ophayop Nong Chan) ศูนย์อพยพหนองจาน i distriktet Khok Sung i provinsen Sa Kaeo. Denna tragedi resulterade i omkring 100 dödade flyktingar.

Den 12 november resulterade vietnamesiska attacker mitt emot Ban Laem บ้านแหลม i distriktet Pong Nam Ron โป่งน้ำร้อน i provinsen Chanthaburi att 5 000 röda khmerer och civila bybor begav sig in på thailändskt territorium.