Den 11 januari 1976 krävde arméledarna att Kukrit skulle avgå och upplösa nationalförsamlingen. Alternativet var en kupp och den 12 januari gick Kukrit med på kraven och utlyste nyval. Valen skulle hållas den 4 april 1976. Som tillfällig premiärminister under valrörelsen fortsatte Kukrit att bearbeta USA att de skulle lämna Thailand före den 20 mars.
USA:s ambassadör Charles S. Whitehouse ชารล์ เอส ไวท์เฮ้าส์ (5 november 1921-25 juni 2001), som motsatte sig förslaget, reste då till Chiang Mai för att diskutera ärendet med kung Bhumibol. Kort tid efter ändrade en förlägen och arg Kukrit tidpunkten för det amerikanska tillbakadragandet till juni månad.
(Charles S. Whitehouse)
Många thailändare var nu trötta på oroligheterna och extremhögern och hoppades på att det kommande valet skulle resultera i en liberal regering. Kukrits Social Action Party, Senis Demokratiska parti och vänsterpartiet Socialist Party of Thailand sågs som en tänkbar koalition. Ledaren för Socialist Party of Thailand hette Boonsanong Punyodyana (Bunsanong Bunyothayan) บุญสนอง บุญโยทยาน (31 december 1936-28 februari 1976). Partiet hade bildats 1974 och hade som tidigare nämnt fått 15 av de 269 platserna i representanthuset i de allmänna valen 1975.
(Boonsanong Punyodyana 1974)
Tragiskt nog blev Boonsanong nedskjuten och mördad den 28 februari 1976. Mer än 10 000 personer deltog i den minneshögtid vid Thammasatuniversitetet som avhölls några dagar efter Boonsanongs död. Hans död tolkades som ett hårt slag både mot partiet och mot demokratin i Thailand och partiet upplöstes samma år.
Under valkampanjen var de tre ovan nämnda politiska partiernas viktigaste frågor att avsluta den amerikanska militära närvaron i landet, verka för större ekonomisk rättvisa, mer hjälp till de fattiga, en hårdare kontroll över ISOC och att få bort korrupta militärkontrollerade affärsmonopol.
Högern kontrade med att skrämmas genom att säga att de liberala partierna var en fasad för Thailands kommunistiska parti och att Vietnam var ute på att erövra Thailand och avskaffa buddhismen och monarkin i Laos. En amiral vid namn Sangad Chaloryu (Sangat Chaloyu) สงัด ชลออยู่ (4 mars 1915-23 november 1980) skrämde upp folk genom att påstå att kommunistiska sabotörer redan hade nästlat sig in i Bangkok.
Ett dagligt radioprogram leddes av drottning Sirikits kusin generallöjtnant Utharn Sanidwongse na Ayutthaya (Uthan Sanitwong na Ayutthaya) อุทาร สนิทวงศ์ ณ อยุธยา med hätskt antikommunistiskt innehåll. Han anklagade till och med Kukrit och Seni för samröre med kommunisterna. Då denna arméradiostation hade den starkaste sändarkapaciteten i Thailand var detta den station som de flesta lyssnade på. Möjligtvis var Utharn bara överstelöjtnant vid den här tiden.
Pramarn Adireksarn och hans parti Chart Thai hade direkta förbindelser med både Red Gaurs och Village Scouts och valde som valslogan Right Kill Left (khwa phi-khat sai) ขวาพิฆาตซ้าย! Under 1976 fortsatte de politiskt motiverade morden och våldsamheterna, som i princip alltid drabbade personer tillhörande vänstern och den 15 februari försökte Red Gaurs placera en bomb i vänsterpartiet New Force Partys högkvarter. Bomben exploderade emellertid i förtid och dödade bara attentatsmannen. I mars kastade Red Gaurs bomber på studentaktivister och dödade fyra personer.
Under den fortsatta valrörelsen trakasserade polisen vänsterpartierna och till och med aktiva moderata politiker fruktade för sin säkerhet. När man nådde fram till valdagen hade mer än 30 personer mördats runt om i landet. Under dödshot valde många att inte delta i valen.
Faktum var att Kukrits politik faktiskt varit ganska populär bland delar av befolkningen. Men han var fångad mellan militären, oppositionen och sina egna koalitionspartners och deras extrema högerpolitik. Detta gjorde att hans politik och försök till reformer hade försvårats eller helt enkelt saboterats. Hans försök till stödåtgärder till bönderna hade stoppats i byråkratin och regler om minimilöner till arbetarna hade inte följts av arbetsgivarna.
Kukrit hade dessutom tvingats leva med ett ständigt hot om en militärkupp och hans koalitionspartners hade samarbetat med armén för att försvara antikommunistlagen (Anticommunist Act) och hade också bekämpat Kukrits utrikespolitik.