En annan högerinriktad rörelse var Nawaphon (Khabuan Kan Nawaphon) ขบวนการนวพล, som huvudsakligen grundades på ett nätverk av personliga förbindelser inom byråkratin. Denna rörelse arbetade för att undertrycka vänstern i ”nationens, religionens och kungens” namn. Rörelsens engelska namn var New Force Movement.
Nawaphon grundades av operationskommandot för inre säkerhet (ISOC) 1974 av den tidigare chefen för underrättelsetjänsten general Wallop Rojanavisut (Wanlop Rochanawisut) วัลลภ โรจนวิสุทธิ์, CIA-bundsförvanten Wattana Kiewimon (Watthana Khiaowimon) วัฒนา เขียววิมล (11 september 1944-), den tidigare nämnde generalen Suraphon Chulabrahm (Suraphon Chunlaphrom) สุรพล จุลละพราหมณ์ (15 september 1922-1996), ISOC-chefen Saiyudh Kerdphol (Saiyut Koetphon) สายหยุด เกิดผล (30 mars 1922-) och den tidigare arméchefen för den norra regionen general Samran Bhaetyakul (Samran Phaetyakun) สำราญ แพทยกุล (?-24 juli 1986).
(Saiyudh Kerdphol)
Det finns källor som säger att Nawaphon kan översättas till ”nio styrkor” eller ”den niondes makt”, vilket skulle anspela på den nionde regenten i Chakridynastin. General Wallop sade att rörelsen bildats ”för att bygga en thailändsk mur mot kommunismen," som hotade både buddhismen och monarkin. Han påstod att studentaktivisterna fick stöd av Pridi Banomyong, KGB, Socialistinternationalen och Thailands kommunistiska parti.
Nawaphons högsta ledning kom från höga poster inom byråkratin, militären, affärsvärlden, buddhistväsendet och palatset. En av de mest prominenta figurerna, som inte var militär, var juristen Thanin Kraivichien (Thanin Kraiwichian) ธานินทร์ กรัยวิเชียร (5 april 1927-). Han var en hängiven rojalist och antikommunist och god vän med kungen. Du kommer snart att få höra mer om honom.
(Thanin Kraivichien)
I elitskiktet påminde Nawaphon om en frimurarelit som hade förbundit sig att försvara den thailändska kulturen och thailändska värderingar. De var stolta över sin beslutsamhet och att de inte tillhörde det korrupta affärspolitiska etablissemanget. På en lägre nivå fanns statstjänstemän och folk från det lokala affärslivet. De höll antikommunistiska möten för att rekrytera fler medlemmar och för att samla in pengar från medelklassen. En del valdes ut för att delta i hemliga sabotageenheter, som provokatörer och torpeder för att terrorisera vänstern.
En viktig länk mellan de två nivåerna var en munk vid namn Kittivudho Bhikku (Kittiwuttho Phikkhu) กิตฺติวุฑฺโฒ ภิกขุ (1 juni 1936-21 januari 2005). Kittivudho hade stigit i rang under 1960-talet efter en aggressiv kampanj mot den reformvänlige munken Phimontham. 1967 hade Kittivudho skapat något som kallades Jittiphawan College (Chittaphawan Withayalai) จิตตภาวันวิทยาลัย, som var ett unikt ordinations- och träningscentrum i provinsen Chonburi. Jittiphawan College verkade utanför det ordinarie munkväsendet.
(Kittivudho Bhikku)
Kung Bhumibol och drottning Sirikit var med och invigde Jittiphawan College samma år. De återvände ofta dit även efter att Kittivudho började angripa kommunister, studenter och liberala som fiender till hans ”naturliga” stat. Nawaphon ”adopterade” Kittivudho och flög runt med honom i landet för att delta i antikommunistmöten där det hölls fientliga tal om studenterna. Kittivudho gjorde nu om Jittiphawan till ett träningscentrum för Nawaphons hemliga operationer. Dessa operationer omfattade även lönnmord.