Laokungen Fa Ngums son hade, som tidigare berättats, efterträtt sin far på tronen i Lan Xang omkring 1373. Namnet Samsenethai fick han efter antalet manliga invånare i riket, som kunde uppbringas för arbete i hovets tjänst och militärtjänst. Samsaen (sam saen) สามแสน betyder nämligen tre hundra tusen på både thai och lao. Dessutom lär han ha haft tillgång till fyra hundra tusen man som inte var etniska tai.

Samsenethais regim kännetecknades av att han lyckades hålla samman det rike som hans far hade erövrat och av administrativ utveckling i riket. Förbindelserna mellan Lan Xang och Ayutthaya var goda och Samsenethai lät sig villigt påverkas av Ayutthaya och byggde tempel och skolor för buddhistiska studier.

Då kung Kue Na regerade i Chiang Mai tvingades han erkänna sig besegrad av Lan Xang och gav då bort sin dotter Noi On Sor (Phra Nang Noi On So) พระนางน้อยอ่อนสอ som hustru till Samsenethai. Senare under 1390-talet krigade Samsenethai också framgångsrikt mot Lan Na i Chiang Saen.

Lan Xang hade även förbindelser med Dai Viet (Vietnam) och Lan Xang blev snart ett betydelsefullt handelscentrum med sina produkter gummilacka (khrang) ครั่ง och bensoeharts (kamyan) กำยาน (javarökelse), som Ayutthaya eftertraktade. Samsenethais rike erkändes formellt av Mingkejsaren i Kina 1402.

Samsenethai dog vid 60 års ålder år 1416 och han efterträddes av sin son Lan Kham Daeng ล้านคำแดง (r. 1417-1428). Hans mamma var drottning Noy Nong Hieo (Chao Nang Noi Nong Hiao) เจ้านางน้อยนงเฮียว som var en dotter till hans farbror. Källor från Vietnam berättar att det under Lan Kham Daengs regeringstid uppstod ett uppror i Dai Viet under åren 1418-1427, som fått namnet Lam Son-upproret. Det handlade om ett uppror mot Kinas styre av landet.

Dai Viet bad Lan Xang om hjälp och en armé på 30 000 man och hundra elefanter skickades i väg. Året kan ha varit 1421. I stället för att hjälpa Dai Viet tog de parti för kineserna. Trots detta svek lyckades Dai Viet ändå befria sitt land och uppnå självständighet.

Efter Lan Kham Daengs död, 40 eller 41 år gammal, drabbades Lan Xang av en period med oro och en rad kungamord. Under perioden 1428-1438 regerade sju eller åtta kungar i Lan Xang, som samtliga kan ha dött genom lönnmord eller intriger. I en egen artikel efter denna kommer jag att presentera en sammanfattning av den tidiga kungaföljden i Lan Xang.

Bakom morden och avrättningarna stod en kvinna som är känd under titeln Maha Thewi มหาเทวี (1343-1438) eller som Nang Keo Phimpha (Nang Kaeo Phimpha) นางแก้วพิมพา. Hennes ursprungliga namn är okänt och Nang Keo Phimpha sägs vara ett öknamn som betyder "den Grymma.” Hon kan ha varit Lan Xangs verkliga regent 1428-1438 och det finns källor som säger att hon blev krönt som drottning av Lan Xang 1438. Hon var i så fall rikets första och enda drottning. Att hon kröntes som drottning är dock inte alla källor överens om.

Vem Maha Thewi egentligen var finns det flera teorier om, men det är möjligt att hon tidigare hade varit en hustru eller möjligen dotter till Fa Ngum. Det kan faktiskt handla om Fa Ngums tidigare omtalade hustru Nang Kaeo Yot Fa, som var en dotter till kung Ramathibodi av Ayutthaya. Se även ”Sukhothai och Lan Na,” avsnittet ”Laos tidiga historia,” artikeln ”Kung Fa Ngum (1353-1373).” Det finns också historiker som menar att Maha Thewi var kung Samsenethais yngre syster eller äldsta dotter! Rörigt.

Efter att Fa Ngums kambodjanska drottning Kaeo Kengya dog 1368 och kort tid innan Fa Ngum blev avsatt 1373 kan Nang Kaeo Yot Fa ha tagit eller fått titeln Maha Thewi. Därefter kan hon möjligen ha blivit hustru till Fa Ngums son kung Samsenethai.

Maha Thewi sägs ha fötts 1343 och efter att ha varit regent i några månader 1438 blev hon avsatt och avrättad vid 95 års ålder. En källa säger att hon blev dränkt i Mekongfloden. Lan Xang sägs sedan ha varit utan regent eller egentlig monark under perioden 1438-1442. Därefter blev Chakkaphat Phaen Phaeo (Chaiyachakraphat Phaenphaeo) ไชยจักรพรรดิแผ่นแผ้ว (r. 1442-1480) kung i riket. Chakkaphat Phaen Phaeo föddes 1415.

Vientiane revolterade 1440, men trots åren av instabilitet lyckades Lan Xang ändå kuva upproret. Vientiane var sedan utan regent 1453-1456.

Muang Phuan och en del av området vid Svarta floden, som tidigare hade varit underlagt Lan Xang, annekterades 1448 av Dai Viet. Mina källor säger att Muang Phuan också hade betalat tribut till Dai Viet sedan 1434. Dessutom hade det uppstått flera mindre incidenter med Lan Na längs floden Nan. Muang Phuan revolterade 1471 och många vietnameser blev dödade. Dai Viet menade att Lan Xang låg bakom revolten.