I mars 1686 bordade kapten Alexander Leslie ett fartyg vid namn Quedabux med den tidigare nämnde Francis Davenport ombord. Fartyget fördes till Mergui den 13 mars 1686. Francis var vad vi i dag skulle kalla en amerikan och han kan ha kommit till Indien på samma fartyg som Samuels bror George och Constantine Phaulkon. Till skillnad från George hade Francis tagit anställning i kompaniet.

Quedabux tillhörde inte Golkonda utan Mogulriket där Aurangzeb (Chakkraphat Orangsep) จักรพรรดิออรังเซพ (r. 1658-1707) regerade som kejsare. För att inte bli betraktad som pirat i Francis ögon beslöt sig Samuel därför för att släppa fartyget. När den bengaliske kaptenen började ställa krav tappade Samuel fattningen och krävde vissa värdefulla delar av lasten. Han tvingade sedan kaptenen att skriva under ett papper där han erkände att han stannade kvar i Mergui av egen fri vilja till efter monsunen.

Francis Davenport hade kort tid innan han togs tillfånga av kapten Leslie lidit skeppsbrott utmed Pegus kust. Han hade sålts som slav av de burmesiska myndigheterna, men hade haft turen att köpas fri av ingen mindre än John Demarcoras bror Joseph Demarcora. Bordningen genomfördes med fartyget New Jerusalem, som tidigare varit i John Demarcoras ägo!

Samuel erbjöd Francis en hög lön om han började arbeta för honom som revisor i stället för William Howe, vilket han accepterade. Dagen efter, den 16 mars, fick han som uppgift att försöka ordna upp Samuels bokföring, som efterfrågats av Ayutthaya. Detta höll Francis sysselsatt under hela 1686 och två månader in på 1687. Under tiden fortsatte Samuel att borda fartyg och förfalska bokföringen. Liksom tidigare nådde mycket lite av de pengar han tjänade kungen i Ayutthaya. Samuels penninghunger var enorm.

Den 16 mars anlände två män från Ayutthaya till Mergui. De två var den tidigare omtalade Thomas Yale och en man vid namn James Wheeler. James Wheeler var en interloper som tidigare hade varit anställd i kompaniet, men hade lockats över av Constantines generösa erbjudanden om arbete i hans tjänst. Thomas Yale hade återvänt till Ayutthaya 1685 för att se om något kunde räddas av det brittiska Ostindiska kompaniet här. Situationen hade emellertid blivit hopplös efter att den franska ambassaden hade nått fram i oktober 1685.

Thomas Yale hade varit på väg till Madras i ett prekärt ärende. En tid innan hade hans bror Elihu skaffat en samling rubiner till kungen av Siam, som del i en privat affärsuppgörelse dem emellan. Den nu avlidne Thomas Ivatt hade förmedlat affären och Elihu hade fått en större summa pengar i förskott för stenarna. Rubinerna hade därefter skickats till Ayutthaya där kungens experter menade att deras värde var grovt övervärderat. Affären orsakade en skandal vid hovet och det fanns de som menade att Constantine var inblandad. Thomas Yale och Constantine Phaulkon var ju goda vänner resonerade man.

Constantine hade sedan låtit skicka tillbaka juvelerna till Elihu, med hans bror Thomas, med en begäran om återbetalning av pengarna. Samuel fick instruktioner om att skaffa fram ett fartyg till Thomas som skulle segla honom till Madras.