Forntid - Buddhismen och den tidiga buddhismens historia
Highslide JS
Thailändskt tempel
Buddhismen enligt taitraditionen

Så här säger taitraditionen om buddhismens introduktion i nuvarande Thailand;

För mer än 2000 år sedan kom buddhistiska missionärer till Suvarnabhumi, som då befolkades av mon- och lawafolket.

Missionen leddes av två arahanter (phra arahan) พระอรหันต์ (en arahant är en som uppnått befrielse, idealet) vid namn Sona (Phra Sona) พระโสนะ och Uttara (Phra Uttara) พระอุตตระ och de lyckades få regenten och hans undersåtar att konvertera till buddhismen.

Suvarnabhumi blev ett viktigt centrum för buddhismens vidare spridning. Den väldiga stupan, Phra Pathom Chedi, byggdes här för att vittna om denna stora historiska händelse.

Missionen och denna stupa är omtalad i "Thailand och omkringliggande länder före och under taifolkens ankomst", artikeln ”Monfolket - Suvarnabhumi, Dvaravati och Haripunjaya.”

Taifolken befann sig då fortfarande i nuvarande Kina och tack vare de goda förbindelserna med den kinesiske kejsaren Mingdi (Chakkraphat Mingdi) จักรพรรดิมิงดี (r. 57-75) konverterade dessa tai också till buddhismen.

En viss Khun Luang Mao ขุนหลวงเมา, som regerade över konungadömet Ailao อ้ายลาว i början på det sjunde buddhistiska århundradet, var den första tairegenten som förklarade sig som buddhist.

Senare blomstrade mahayanabuddhismen i Indien och theravadabuddhismen gick tillbaka. Mahayanabuddhismen spred sig till många länder både norrut och söderut.

Den introducerades i nuvarande södra Thailand av kungarna i Srivijaya, vars huvudstad låg på Sumatra, och riket regerade över de södra provinserna i dagens Thailand under det 14 århundradet i den buddhistiska tideräkningen.

Öster om dagens Thailand blev khmerkungarna starka under perioden 1002-1082. Under denna period, som vanligtvis kallas för Lopburiperioden, dominerade khmerriket hela nuvarande nordöstra och centrala Thailand.

Khmererna bekände sig till mahayanabuddhismen och den blandades med deras gamla tro brahmanismen. Men mahayana utplånade inte theravadabuddhismen och de två riktningarna blomstrade sida vid sida. Mahayanabuddhismen och brahmanismen hade stort inflytande på områdets kulturer vid denna tid.

Sanskrit som var hinduernas heliga språk, och som användes inom mahayana, fick stort inflytande på taispråken och därmed litteraturen och det brahmanska inflytandet kan fortfarande ses i många taiseder och ceremonier.

1057, då khmererna fortfarande var starka, kom kung Anawrahta till makten i Burma. Hans rike sträckte sig med tiden ända till nuvarande norra Thailand och Laos. En annan form av theravadabuddhism, som kallas pukam (phukam) พุกาม (Pagan) introducerades i dessa områden under kung Anawrahta.

Under tiden hade taifolk, som själva var buddhister, slagit sig ner i Suvarnabhumi och de kom i kontakt med både mahayana och pukam theravada. Dessa tai blev med tiden allt starkare och Paganriket minskade i styrka efter kung Anawrahtas död och även khmerrikets styrka minskade.

Senare under 1200-talet bildades kungarikena Lan Na och Sukhothai i norra nuvarande Thailand.

Det var vid denna tid som den thailändska buddhismen fick sin nuvarande form. Du kan läsa mer om detta i "Sukhothai och Lan Na," "Konungariket Sukhothai," artikeln ”Ramkhamhaeng och buddhismen.”


Stavningsvarianter;

Arahant; Arhat (sanskrit), arahant (pali).

Sona; Phra Sonakab, Sona Dhera, Sona Thera.

Uttara; Phra Utarah, Utara Thera, Uttara Dhera.

Mingdi; Han Mingdi, Ming av Han, Mingti.

Khun Luang Mao; Limao ลิวเมา.

Denna artikel senast uppdaterad: 2017-02-20, 17.51
Följ oss:
Som prenumerant på uppdateringar kommer du att få löpande information från thailandshistoria.se om nya artiklar och sektioner på vår hemsida, samt annan thairelaterad information som kan vara intressant från utomstående källor.

I våra utskick finns länkar du enkelt klickar på för att avsluta prenumerationen på uppdateringar på thailandshistoria.se.

Genom att klicka på "Prenumerera" accepteras dessa villkor och prenumeration till
påbörjas.