Den 23 september 1678 kom Constantine till Siam för första gången ombord på ett fartyg vid namn Phoenix ฟีนิกซ์. Detta fartyg tillhörde den tidigare omtalade George White. Här är det dock flera källor som anger ankomståret till omkring 1675, men det finns också källor som säger i slutet av 1679. Constantine bosatte sig nu liksom Richard Burnaby och George White i Ayutthaya och de tre började arbeta tillsammans. På endast två år ska Constantine ha lärt sig tala flytande thai. Dessutom lär han ha behärskat engelska, franska, malaj och portugisiska förutom sitt eget modersmål grekiska.

Richard och George ville uppenbart att den språkkunnige Constantine skulle stanna kvar i Siam för att hjälpa dem i deras affärer och Richard anställde Constantine som sin personlige assistent. Constantine hade dock inga papper som gav honom tillstånd att stanna i landet. Detta lilla problem löste Richard och George genom att se till att Constantine "försvann" tillräckligt länge för att bli akterseglad!

De tre blev snart inflytelserika medlemmar i det kosmopolitiska affärslivet i den livliga huvudstaden. Till Ayutthaya anlände skepp från Japan, Kina, Europa och andra delar av världen och kastade ankar på Chaophrayafloden, som ledde upp till huvudstaden där kung Narai och hans hov inte låg långt efter kejsaren av Kina i praktfullhet.

Det påstås att Richard Burnaby och George White hade skickat i väg Constantine på en smugglingsresa 1680. Han skulle smuggla vapen till Nakhon Si Thammarat som var i konflikt med Ayutthaya, men resan blev en katastrof då han led skeppsbrott. Constantine hittades på stranden av bybor som förde honom till den lokala ämbetsmannen. Denne anklagade honom därefter för vapensmuggling, men Constantine ska ha ljugit så skickligt att den stackars ämbetsmannen valde att skicka tillbaka honom till huvudstaden för vidare utredning.

Då Constantine återvände till Ayutthaya oroades Richard Burnaby och George White för sina framtida affärer och beslöt sig för att skyndsamt försöka bättra på sina relationer till det siamesiska hovet. De introducerade därför Constantine för den tidigare omtalade Chaophraya Kosathibodi (Lek). Han var då verksam som phrakhlang.

Förhoppningen var att Chaophraya Kosathibodi (Lek) skulle anställa den briljante unge Constantine i statlig siamesisk tjänst. Resultatet blev också det önskade då ministern blev mycket imponerad av Constantine och de presenter han fick av honom. Chaophraya Kosathibodi (Lek) gav honom därefter ett erbjudande om att arbeta för kung Narai vilket Constantine tacksamt accepterade.

En källa säger att Richard presenterade Constantine för Chaophraya Kosathibodi (Lek) 1679 och en annan att det var 1681 som Constantine presenterades vid kung Narais hov och att Constantine då började arbeta som översättare. Kungen fattade snabbt tycke för honom och då han också hade arbetat för det brittiska Ostindiska kompaniet fick han också arbete i det siamesiska finansministeriet.

Constantines första uppgift var att sköta bokföringen över handeln i Siam och kontrollera de kungliga handelsbolagen. Han skickades också på en handelsmission till Persien som visade sig vara mycket framgångsrik. Constantine utförde sitt arbete så nitiskt att han snart blev allmänt hatad av perserna som ostört kunnat lura siameserna i flera generationer.

Chaophraya Kosathibodi (Lek) prisade Constantines arbete inför kungen och detta blev inledningen på en enastående karriär för Constantines del och han blev utnämnd till siamesisk mandarin och adelsman. Först med titeln Luang Wichayen หลวง วิชาเยนทร์ och därefter fick han titlarna Phra, Phraya (Okya) och slutligen Chaophraya Wichayen เจ้าพระยา วิชาเยนทร์.

Det finns en annan populär berättelse om hur kung Narai skulle ha lagt märke till Constantine;

Kungen hade en kanon som han gärna ville veta hur mycket den vägde. Då siameserna gick bet på hur de skulle lösa problemet tog Constantine saken i egna händer. Han placerade kanonen i en båt och markerade var vattenlinjen gick. Därefter avlägsnade han kanonen och lastade i stället båten med rissäckar med känd vikt. När båten sjunkit till den markerade vattenlinjen för kanonen kunde han också räkna ut dess vikt. Kanske var Constantine inspirerad av sin landsman Arkimedes!