Forntid - Taifolkens tidiga invandring i Thailand
Taifolken i Yonok

Vi återvänder nu bakåt i tiden för att berätta litet mera detaljerat om taifolkens tidiga invandring i nuvarande Thailand och grannländerna.

Under det första årtusendet av vår tideräkning hade totalbefolkningen stadigt ökat. Öster och nordöst om taifolken fanns som omtalat de välorganiserade, kraftfulla och tätbefolkade kinesiska och vietnamesiska rikena och väster och sydväst om dem var landet endast sparsamt befolkat av förfäder till dagens bergsstammar.

Naturligt nog var det därför mot väst och sydväst som taifolken begav sig. Bergsstammarna var inte rustade att konkurrera med taifolkens överlägsna sociala och politiska organisation eller med deras teknologi och vapen. Det finns massor av historier och sägner om taifolkens tidiga invandring, men de är så fulla av fabler att det är omöjligt att veta vad som är sanning och vad som är fri fantasi.

Taifolken följde floderna som rann söderut in i ett bergigt område som utgjorde en naturlig barriär mot en snabb invandring. Invandringen måste därför ha varit en utdragen process, som pågick i flera århundraden, innan de så småningom nådde Chaophrayas flodsystem i nuvarande centrala Thailand. Men som jag nämnt tidigare är det kanske inte helt otroligt att en del taifolk redan på ett mycket tidigt stadium levt sida vid sida med andra folkslag i nuvarande Thailand. Att invandringen var sporadisk tyder de spridda bosättningarna på.

Då Chiang Saen blev ett viktigt taicentrum i norr levde det redan andra grupper av tai vid Suphanburi, i centrala delarna av dagens Thailand, och ända nere vid Nakhon Si Thammarat i nuvarande södra Thailand. Du kan läsa mera om Suphanburi i "Sukhothai och Lan Na," avsnittet "Konungariket Sukhothai," artikeln "Suphanburi."

De tidiga invandrarna var fredliga bönder, som bosatte sig bland de ursprungliga invånarna och levde i fred med dem i flera århundraden. En anledning till att det inte uppstod stridigheter var kanske att de accepterade sin status som minoritetsfolk. En del tai har säkert också blandat sig med lawa-, mon- och khmerfolket som befolkade området. I norra nuvarande Thailands tidiga historia verkar det som religiösa män var samhällenas ledare. De var antingen munkar eller män som levde ett striktare religiöst liv än de vanliga människorna.

Det skall nämnas att Kina fortsatte att hävda sin suveränitet över de tai som begav sig söderut. Detta tog taifolken säkert inte så högtidligt, men de fortsatte att upprätthålla goda förbindelser med Peking ända fram till 1644 då Manchudynastin (Ratchawong Maenchu) ราชวงศ์แมนจู, eller Qingdynastin (Ratchawong Ching) ราชวงศ์ชิง (1644-1912), avlöste Mingdynastin.

Av alla taikrönikor är det bara få som ger några ledtrådar om taifolkens tidiga kontakt med khmererna och deras kommande Angkorrike. De flesta kommer från Yonok. Någon gång på 600-talet bildades här en politisk administration under en Phaya Lao Chakkarat (Phaya Lawa Chakkarat) พญาลวจักรราช som kontrollerade ett ganska stort antal städer norr om dagens Chiang Mai.

Så här berättar källorna om hur Lao Chakkarat kommit till makten;

Ett jordskalv hade fördärvat staden Nak Nakorn (Nak Nakhon) นาคนคร och därmed kungariket Yonok 545. De nordtai (tai yuan) som överlevt jordbävningen begav sig då österut under ledning av en man vid namn Khun Lang ขุนลัง. De samlades sedan vid en plats som fick namnet Vieng Prueksa (Wiang Prüksa) เวียงปรึกษา. Här etablerades en monarki, där man valde sin regent bland de 14 byledarna i området, som kom att vara i 93 år.

Kung Kalavarnadit (Phraya Kalawannadit) พระยากาฬวรรณดิศ (eller Phaya Anirut พญาอนิรุทธ) av Lawo (Lopburi) tvingade 638 Vieng Prueksa att acceptera Lao Chakkarat som ny kung. Hans dynasti skulle regera området mellan 638-1292. Lao Chakkarat döpte om Vieng Prueksa till Hiran (Müang Hiran Nakhon) เมืองหิรัญนคร.

Lao Chakkarat var tänkt att vara regent i ett område med stöd från kungadömet Lawo. Dynastin kallas Lao Chakkaratdynastin (Ratchawong Lawa Chakkarat) ราชวงศ์ลวจักรราช, eller Laodynastin (Ratchawong Lao) ราชวงศ์ลาว. Längst ner i denna artikel kan du hitta Hirans kungar.

Riket hade sitt centrum vid Hiran fram till omkring 850. Hiran låg nära dagens distrikt Mae Sai แม่สาย i dagens provins Chiang Rai. Phaya Lao Kiang (Phaya Lao Khiang) พญาลาวเคียง, Hirans nionde kung, grundade staden Ngoen Yang omkring 850 och flyttade huvudstaden dit. Därmed blev han den förste kungen i riket Hiran Ngoen Yang Chiang Saen หิรัญเงินยางเชียงแสน.

Till skillnad från de flesta andra samtida tairiken omtalas Hiran Ngoen Yang i lokala krönikor och därför vet vi en del om rikets historia. Hiran Ngoen Yang motsvarar dagens moderna Chiang Saen.

Det tidiga nordliga tairiket och kungadömet Hiran Ngoen Yang (Chiang Saen) blev en fortsättning på kungariket Yonok och föregångaren till kungariket Lan Na. Lan Na grundades senare av kung Mangrai มังราย (eller Mengrai เม็งราย), som var den 17:e kungen av Hiran Ngoen Yang.

Det territorium som Hiran Ngoen Yang gjorde anspråk på sträckte sig västerut från det moderna Chiang Saen till delar av dagens Laos norr om Luang Prabang fram till det moderna Dien Bien Phu (Dian Bian Fu) เดียนเบียนฟู i Vietnam. Området vid Dien Bien Phu kallas också Muang Thaeng (Müang Thaeng) เมืองแถง, eller Muang Thaen (Müang Thaen) เมืองแถน.

Hiran Ngoen Yang, eller Chiang Saen, kom att domineras av luefolkets kungarike Ho Kham Chiang Rung (Chiang Hung) i norr från omkring 1250 och förblev så fram till mongolernas invasion som förändrade maktfördelningen i området. Religionen i Hiran Ngoen Yang var starkt påverkad av theravadabuddhismen från kungariket Hariphunchai i söder. Hiran Ngoen Yang hade kontakt med Vietnam, Nanzhao och Chenla. I dokumenten talas det nu om taifolks frammarsch som ett hot mot de ursprungliga invånarna i området.

En krönika berättar att en stat i Yonokregionen attackerades av en khom-armé ขอม som kom ifrån Umangasela (Umongkhasela) อุมงคเสลา, vid floden Pings huvudflöde. Khom är för övrigt monfolkets benämning för khmer och Umangasela är föregångaren till staden Fang ฝาง.

"Khomregenten var anti-buddhistisk och dum. Han följde inga av de 10 kungliga föreskrifterna och förtryckte folket med skatter och hittade på förevändningar att bötfälla eller straffa främmande handelsmän som kom till landet. Därför rådde det stor förvirring i Suvanna Khom Kham (Suwannakhom Kham) สุวรรณโคมคำ... och staden föll i glömska."

En annan krönika berättar om en taihövding, Singhanawat (Singhonwat) สิงหนวัติ, som kom till samma region i området norr om dagens Chiang Mai med ett stort antal följeslagare. Kanske kom han från Xishuangbanna i Yunnan.

Han inledde strider mot de ursprungliga invånarna och tvingade bergsstammarnas hövdingar att erkänna honom som härskare. När khomregenten av Umangasela vägrade att erkänna honom besegrade han denne militärt och Singhanawat fortsatte av bara farten med att också erövra Lan Na.

Kungariket, som enligt en källa låg vid floden Kok (Maenam Kok) แม่น้ำกก i den nuvarande provinsen Chiang Rai, gränsade mot nuvarande Vietnam i öster, Nanzhao i norr och Lavarattha (uppenbarligen Hariphunchai, fast Lavarattha är en namnvariant av Lopburi) i söder och sträckte sig in i shanregionen vid övre Salween i väster.

Kungariket, som blir känt under samma namn som den ovan nämnda taihövdingen Singhanavati, eller som Singhanavatinagorn (Müang Nak Phan Singhanawat Nakhon) เมืองนาคพันธุ์สิงหนวัตินคร. Men namnet Yonok Nakhon โยนกนคร förekommer också.


Här kommer den ovan utlovade kungaföljden i Hiran. Följande åtta kungar eller regenter verkade härifrån;

1. Phaya Lao Chakkarat.

2. Phaya Lao Kao Kaeo Ma Müang พญาลาวเก๊าแก้วมาเมือง.

3. Phaya Lao Sao พญาลาวเส้า (ลาวเสา).

4. Phaya Lao Tang พญาลาวตัง (Lao Phang ลาวพัง).

5. Phaya Lao Klom พญาลาวกลม (Lao Luang ลาวหลวง).

6. Phaya Lao Leao พญาลาวเหลว.

7. Phaya Lao Kap พญาลาวกับ.

8. Phaya Lao Khim พญาลาวคิม (Lao Kin ลาวกิน).

Följande 17 kungar eller regenter verkade från staden Ngoen Yang;

1. Phaya Lao Khiang พญาลาวเคียง.

2. Phaya Lao Khiao พญาลาวคิว.

3. Phaya Lao Thoeng พญาลาวเทิง (Lao Ting ลาวติง).

4. Phaya Lao Thüng พญาลาวทึง (Lao Toeng ลาวเติง).

5. Phaya Lao Khon พญาลาวคน.

6. Phaya Lao Som พญาลาวสม.

7. Phaya Lao Kuak พญาลาวกวก (Lao Phuak ลาวพวก).

8. Phaya Lao Kiao พญาลาวกิว (Lao Kawin ลาวกวิน).

9. Phaya Lao Chong พญาลาวจง.

10. Phaya Chom Pha Rüang พญาจอมผาเรือง.

11. Phaya Lao Choeng พญาลาวเจิง (Lao Chüang ลาวเจื๋อง). Observera att han senare i texten omnämns som Khun Chüang ขุนเจื่อง (eller ขุนเจื๋อง).

12. Phaya Lao Ngoen Rüang พญาลาวเงินเรือง.

13. Phaya Lao Sin พญาลาวซิน. Han kallas längre fram i texten för Lao Chün ลาวชื่น.

14. Phaya Lao Ming พญาลาวมิง.

15. Phaya Lao Müang พญาลาวเมือง. Han kallas Lao Moeng ลาวเมิง längre fram i texten.

16. Phaya Lao Meng พญาลาวเมง.

17. Phaya Mangrai.


Stavningsvarianter;

Phaya Lao Chakkarat; Lao Chakra, Laochakkarat, Lao Chok ลาวจก, Lao Chong ลาวจง, Lao Khiang, Lavacakraraj, Lavacankarattharaja, Lavachakaraj, Lavachakka, Lavachakkaraj, Lavachakkraj, Lavachankaraja, Lavajakaraj, Lawa Changkaraj, Lawachangkarat ลวจังกราช, Luajongarat, Phaya Lawachakkarat Phya Lawacangkarat, Phaya Lawa Changkarat พญาลวจังกราช, Phraya Lawa Chakkarat พระยาลวจักกราช.

Nak Nakorn; Naknakorn, Yonok Nak Nakhon โยนกนาคนคร.

Khun Lang; Khun Lung.

Vieng Prueksa; Vieng Preuksa, Wiang Poeksa เวียงเปิ๊กษา, Wiang Preuksa, Wieng-Prueksha.

Mae Sai; Amphoe Mae Sai อำเภอแม่สาย.

Phaya Lao Kiang; Laokiang.

Hiran Ngoen Yang Chiang Saen; Anachak Hiran Ngoen Yang อาณาจักรหิรัญเงินยาง, Chiang Lao เชียงลาว, Chiang Rüang เชียงเรือง, Haevan Nakorn Ngern Yang Chiarburi Sri Chiang Saen, Heranagara, Heranna, Heranya Nakorn, Hiram, Hiran Nakhon Ngoen Yang Chiang Rao หิรัญนครเงินยางเชียงราว, Hiran Nakhon Ngoen Yang Chiang Saen หิรัญนครเงินยางเชียงแสน, Hiran Ngoen Yang, Hiran Ngoenyang, Hiran Ngoenyang Chaiangsaen, Hiranya, Jayavaranagara, Muang Ngoen Yang, Muang Hiran Ngoen Yang, Mueang Ngoen Yang Chiang Saen, Müang Hiran Nakhon Ngoen Yang Chang Saen เมืองหิรัญนครเงินยางช้างแส่น, Müang Ngoen Yang เมืองเงินยาง, Ngoenyang, Ngon Yang.

Mangrai; Cao Manglai, Chao Manglai, Mangrai Rachakuman มังรายราชกุมาร, Mengri, Menkri, Muang Rai, Paw Khun Mengrai, Phaya Mangrai พญามังราย, Pho Khun Mengrai Maharat พ่อขุนเม็งรายมหาราช, Poh Khun Mengrai, Phya Mangrai, Phya Muang Rai.

Dien Bien Phu; Dien Bien Fu, Dien-bien-fu, Dien-Bien-Phu, Điện Biên Phủ.

Muang Thaeng; Meuang Thene, Muang Thaeng, Muang Then, Muang Theng, Müang Kalong เมืองกาหลง, Müang Na Noi Oi Nu เมืองนาน้อยอ้อยหนู, Na-noi-oy-noo, Müang Thaeng, Mueang Thaen, Mueang Thaeng, Muong Then, Muong Thene, Mường Thanh, Muong Theng, Nanoi Oinou นาน้อย อ้อยหนู, Tan, Tang, Teng, Yan.

Umangasela; Umongsela, Umongasela, Müang Umongkhasela เมืองอุมงคเสลา.

Fang; Muang Fang, Sawangaburi, Sawangburi, Sawangkhaburi สวางคบุรี, Swangkhamuni, Vieng Prab.

Suvanna Khom Kham; Suvarnagomgum, Suwanna Komekham, Souvannakhomkham, Suwan Khom Kham, Mueang Suwankhomkham.

Singhanawat; Pathomsuriyadhep, Phaya Singhanawat, Phra Chao Singhanawati พระเจ้าสิงหนวัติ, Singhanavati, Singhonawat, Singhanuwat, Singha Nuwat, Singhanawat Kuman, Sinhanavati, สิงหนวัตร์.

Kok; Mae Kok.

Singhanavatinagorn; Nagabundhu-Singhanavatinagorn.

Yonok Nakhon; Khwaen Yonok แคว้นโยนก, Müang Yonok Nakhon เมืองโยนกนคร, Yonokanagakorn, Jayavaranagara (Chiang Rao?), Yonakanagara, Yonok Nakhon Chaiburi Ratchathani Si Chang Saen โยนกนครไชยบุรีราชธานีศรีช้างแส่น.

Phaya Lao Kao Kaeo Ma Müang; Phraya Lao Khao Kaew Mah Mueng.

Phaya Lao Sao; Phraya Lao Sao.

Phaya Lao Tang; Phraya Lao Tang.

Phaya Lao Klom; Phraya Lao Ghrom.

Phaya Lao Leao; Phraya Lao Lheaw.

Phaya Lao Khim; Phraya Lao Kim.

Phaya Chom Pha Rüang; Khun Chom Pha Rüang ขุนจอมผาเรือง.

Phaya Lao Choeng; Cüang, Khun Chuang, Khun Chueang, Khun Cuang, Phaya Chüang, Phya Chüang, พญาเจื่อง, พญาเจื๋อง, เพี๊ยะเจื่อง.

Phaya Lao Ngoen Rüang; Khun Ngoen ขุนเงิน, Pho Khun Ngoen พ่อขุนเงิน, Lao Ngoen ลาวเงิน, Thao Lao Ngoen Rüang ท้าวลาวเงินเรือง, Lao Ngoen Bun Rüang. Thao Bun Rüang ท้าวบุญเรือง?

Phaya Lao Sin; Chün ชื่น, Khun Chin ขุนชิน, Khun Chün ขุนชื่น, Phraya Lao Sin พระยาลาวซิน, Shin.

Phaya Lao Ming; Khun Ming, Phraya Lao Ming พระยาลาวมิง.

Phaya Lao Müang; Chao Lao Moeng, Khun Moeng, Lao Mueang, Phraya Lao Müang พระยาลาวเมือง.

Phaya Lao Meng; Cao Lao Meng, Laomeng, Phaya Lao Mang, Phraya Lao Meng พระยาลาวเมง.

Denna artikel senast uppdaterad: 2019-12-16, 19.47
Följ oss:
Som prenumerant på uppdateringar kommer du att få löpande information från thailandshistoria.se om nya artiklar och sektioner på vår hemsida, samt annan thairelaterad information som kan vara intressant från utomstående källor.

I våra utskick finns länkar du enkelt klickar på för att avsluta prenumerationen på uppdateringar på thailandshistoria.se.

Genom att klicka på "Prenumerera" accepteras dessa villkor och prenumeration till
påbörjas.