En kupp hade börjat planeras redan omkring februari månad 2006. Kupprykten började sedan spridas då det påstods råda oenighet inom armén. I maj 2006 försäkrade general Sonthi Boonyaratglin att militären inte skulle ta makten.

Den 15 juli publicerade demokratiaktivisten Tavivoot Chulavachana (Thawiwut Chunlawatchana) ทวีวุฒิ จุลวัจนะ ett öppet brev på en av Thailands mest populära politiska webbsajter där han påstod sig citera uppgifter från militära källor. Han skrev att militären och Sondhi Limthongkul konspirerade för att ta makten och befria Thailand från Thaksin. Därefter skulle makten ges tillbaka till folket, efter en period då landet skulle ”renas.”

Den 20 juli hade omkring 100 arméofficerare, som betraktades som Thaksinanhängare, omplacerats. Detta spädde på ryktena om att armén var splittrad mellan supportrar och motståndare till Thaksin. I juli hade också armékommendanten Saprang Kalayanamitr (Saphrang Kanlayanamit) สพรั่ง กัลยาณมิตร (8 juli 1948-) i en intervju uttalat sig om Thailands undermåliga politik och svaga ledning. Han hade också sagt att Thailand hade en "falsk demokrati." I augusti kom det rapporter om stridsvagnsrörelser nära Bangkok, men militären sade att det handlade om redan planerade övningar.

(Saprang Kalayanamitr)

En annan källa säger att folk från landsbygden hade fått betalt för att bege sig till Bangkok för att bilda en stor mobb kallad Demokratiska alliansen mot diktatur (Naeo Ruam Prachathipatai Khaplai Phadetkan) แนวร่วมประชาธิปไตยขับไล่เผด็จการ. De skulle attackera den sedan en månad pågående PAD-demonstrationen. Det engelska namnet för Demokratiska alliansen mot diktatur var Democratic Alliance Against Dictatorship (DAAD).

På kvällen den 19 september 2006, då Thaksin befann sig i New York för att tala i FN:s generalförsamling, genomförde militären en oblodig kupp. Det kom snart bilder i media som visade stridsvagnar runt regeringsbyggnaderna och det rapporterades att ett 50-tal soldater intagit dessa. Från New York försökte Thaksin förgäves återta kontrollen. Talesmannen för armén, överste Akara Thiproj (Ak Thiprot) อัคร ทิพย์โรจน์, lät meddela att regeringen avsatts.

(Akara Thiproj)

Biträdande premiärminister Chitchai Wannasathit med ansvar för den nationella säkerheten, ministern för naturresurser och miljö Yongyuth Tiyapairat (Yongyut Tiyaphairat) ยงยุทธ ติยะไพรัช (3 april 1961-) och biträdande jordbruksminister Newin Chidchob (Newin Chitchop) เนวิน ชิดชอบ (4 oktober 1958-) beordrades att anmäla sig hos juntan torsdagen den 21 september. Detta gjorde de också och arresterades. En källa säger att försvarsminister Thammarak Isarangkura na Ayudhaya också arresterades.

(Yongyuth Tiyapairat)

(Newin Chidchob)

Flera i partiets styrelse inklusive Chaturon Chaisang, Phumtham Wechayachai, Suranand Vejjajiva (Suranan Wetchachiwa) สุรนันทน์ เวชชาชีวะ (10 maj 1961-), Veera Musikapong (Wira Musikaphong) วีระ มุสิกพงศ์ (24 maj 1948-), vice partiledaren och industriministern Suriya Jungrungreangkit och tidigare ministern för social utveckling och allmänhetens säkerhet Watana Muangsook (Watthana Mueangsuk) วัฒนา เมืองสุข (28 maj 1957-) rapporterades vara kvar i Thailand, men de blev inte frihetsberövade. Chaturon Chaisang fungerade som partiledare i Thaksins frånvaro.

Det kan vara bra att veta att Veera Musikapongs fullständiga namn är Veerakarn Musikapong (Wirakan Musikaphong) วีระกานต์ มุสิกพงศ์.

(Phoomtham Vejchayachai)

(Suranand Vejjajiva)

(Veera Musikapong)

(Watana Muangsook)

Bakom kuppen låg inte helt oväntat överbefälhavaren Sonthi Boonyaratglin. Kuppmakarna ställde in det planerade valet den 15 oktober, satte författningen från 1997 ur spel, upplöste parlamentet och förklarade undantagstillstånd. Både lokala och internationella media släcktes ner en kortare tid. En militär TV-station lät meddela att Council for Democratic Reform under the Constitutional Monarchy (CDRM) (Khana Patirup Kan Pok Khrong Nai Rabop Prachathipatai An Mi Phra Maha Kasat Song Pen Pramuk) คณะปฏิรูปการปกครองในระบอบประชาธิปไตย อันมีพระมหากษัตริย์ทรงเป็นประมุข hade tagit makten. 

Det engelska namnet kortades senare ner till Council For Democratic Reform (CDR คปค), men det thailändska namnet behölls. Detta gjordes för att internationell media inte skulle få för sig att monarkin var inblandad i kuppen. Under ett pressmöte med utländska diplomater försäkrade den ständige sekreteraren i utrikesministeriet, Krit Garnjana-Goonchorn (Krit Kanchakunchon) กฤษณ์ กาญจนกุญชร (14 oktober 1949-), att kung Bhumibol inte hade något med kuppen att göra.

(Krit Garnjana-Goonchorn)

Därefter kom följande uttalande; "Försvarets överbefälhavare har tagit kontrollen över Bangkok och omkringliggande områden för att upprätthålla lag och ordning. Det har inte förekommit några strider. Vi ber om samarbete från befolkningen och beklagar störningen. Tack och god natt."

Ett råd kallat för rådet för nationell säkerhet (Khana Montri Khwam Mankhong Haeng Chat) คณะมนตรีความมั่นคงแห่งชาติ skapades och den 1 oktober utsågs Surayud Chulanont till ny premiärminister. Mom Ratchawong Pridiyathorn Devakula blev finansminister. Samma dag utnämndes Anupong Paochinda (Anuphong Phaochinda) อนุพงษ์ เผ่าจินดา (10 oktober 1949-) till ny överbefälhavare av Surayud. Lägg märke till att man ofta ser den engelska översättningen Council for National Security förkortat CNS, för rådet för nationell säkerhet.

(Surayud Chulanont)

(Anupong Paojinda)

Här finns det dock en källa som säger att Sonthi i stället ville se general Montri Sangkhasap (Montri Sangkhasap) มนตรี สังขทรัพย์ (15 februari 1949-) som ny överbefälhavare. En tillfällig ny författning infördes också den 1 oktober 2006, medan arbetet på en ny påbörjades. Det tidigare utlovade valet som skulle ha hållits i oktober sköts upp till den 23 december 2007.

Surayud var nu en pensionerad general och juntan menade därför att de utsett en civilist till premiärminister. Han fick juntans stöd då han menades vara en "god och moralisk man." Dessutom talades det om att han var Prem Tinsulanondas favorit. Uttalandet om Surayuds egenskaper sågs som ett hån av vissa grupper. Detta med tanke på Surayuds roll i militärens tillslag mot demokratiförespråkarna i maj 1992.

En rad partimedlemmar i Thai Rak Thai lämnade partiet efter kuppen och den 2 oktober meddelade Thaksin själv från sin exil att han avgick som ledare för partiet. Den tidigare omtalade Somkid Jatusripitak lämnade också partiet samma dag. Innan Thaksin lämnade New York och reste till London sade han i en intervju att han inte hade förväntat sig det som hade hänt. Thaksin eskorterades till sitt hus i Kensington เค็นซิงตัน där han återförenades med sin dotter Pinthongtha som studerade i London. Måndagen den 25 september reste Potjaman till sin man i London.

Det ska nämnas att det fanns de som menade att Thaksin själv hade planerat en kupp, vilket tvingade militären att hinna före honom. Hur det var med den saken kanske vi får veta i framtiden. Två dagar efter kuppen förklarade PAD att organisationen var upplöst då man nu hade nått sitt mål.

Efter kuppen bildades kommittén för granskning av tillgångar (Khana Kammakan Truat Sop Kan Kratham Thi Ko Hai Koet Khwam Sia Hai Kae Rat) คณะกรรมการตรวจสอบการกระทำที่ก่อให้เกิดความเสียหายแก่รัฐ, som hade som uppdrag att granska Thaksin och hans ministrars tid vid makten. Kommitténs engelska namn var Assets Scrutiny Committee (ASC). Dess uppdrag var att granska Thaksin och hans ministrars tid vid makten och kommissionens arbete resulterade i att flera rättegångar förbereddes mot Thaksin och hans familj.

Den 22 december 2006 skrev Asia Times att den tidigare gruppchefen i flygvapnet Prasong Soonsiri och tre andra höga militärer hade börjat planera en kupp i juli 2006. Prasong hävdade att Sonthi var en av de tre, men Surayud och Prem hade inte varit inblandade vid den här tiden. Någon källa talar om Prasong och fem höga militärer. Jag har tidigare berättat att Prasong tidigt blivit en stark kritiker till Thaksin och att det var honom som Thaksin hade ersatt som utrikesminister 1994. Prasong hade tidigare också varit chef för det nationella säkerhetsrådet (NSC).