Innan Walter Christmas kom till Siam hade han försökt starta ett ångbåtsrederi på Amazonfloden (Maenam Aemason) แม่น้ำแอมะซอน och betraktades som en ganska rastlös person. Före incidenten i Paknam 1893 hade Walter fått ett varnande telegram från den danska regimen. Skulle han bli inblandad i några strider skulle han få lämna den danska flottan. Efter incidenten försökte han i en rapport till marinministeriet avvisa att det handlat om en verklig strid, då den siamesiska flottan var i bedrövligt skick. Detta innebar en indirekt kritik av amiral Andreas Richelieus arbete och Walter lät läcka rapporten till flera dagstidningar.

Andreas Richelieus vän H.N. Andersen kunde i brev från Danmark se hur den positiva uppfattningen om den siamesiska flottan förändrades i pressen. Nu fanns en kritik av flottan som närmast uppfattades som en samling lustjakter! Varken den siamesiska eller den danska marinen såg med blida ögon att en förtrolig rapport läckts till pressen. Först fick Walter ett ”ärofullt avsked” från den siamesiska flottan, men han blev först dekorerad för sin tapperhet i strid i samband med Paknamincidenten. Andreas Richelieu var nämligen rädd för att ett regelrätt avskedande skulle ge officerskåren i Siam dåligt rykte.

I Danmark blev Walter kallad till förhör och därefter sparkad från danska marinen för sitt sätt att behandla klassificerade upplysningar. Walter, som inte längre hade något arbete att försörja sig på, skrev därför år 1894 boken Et aar i Siam. I boken kritiserade han många danskar i Siam, inklusive H.N. Andersen och amiral Andreas Richelieu.

För H.N. Andersen kom boken olägligt då han var i färd med att starta det Östasiatiske kompagni (ÖK). Han var orolig att dålig press kunde skada hans affärer. I Bangkok Times บางกอกไทมส์ blev Walters bok hårt kritiserad och han beskylldes för att ha begått "svåra förbrytelser och missgärningar" under sin tjänstgöring i den siamesiska flottan.

Denna artikel skickade H.N. Andersen till en rad danska tidningar och Nyborg Avis lät publicera den. Detta medförde att Walter stämde Emil Opffer (17 februari 1863-13 september 1924), som var redaktör på Nyborg Avis, för förtal. H.N. Andersen och Andreas Richelieu hoppades på att rättssaken skulle få dem att framstå i trovärdig dager, men det hela slutade med en förlikning 1898.

Åklagaren hade under rättegången skaffat fram bevis för att de danska officerarna i Siam varit missnöjda med den siamesiska flottans beredskap redan innan striderna vid Paknam, vilket Walter också berättat om i sin bok. Försvaret hade kontrat genom att de fått fatt i ett brev där Walter erkände att han nonchalerat en order från Andreas Richelieu, om att genomföra en avspärrning med sänkta fartyg vid Paknam, som kunde ha försvårat det franska anfallet. Efter rättegången fortsatte Walter sin karriär som författare och han skrev de i Danmark kända pojkböckerna om Peder Most.

En rad danska personers namn dyker upp i samband med händelserna 1893. Jag har valt att presentera en lista över både tidigare nämnda danskar och personer som jag ännu endast har få upplysningar om;

1. Viceamiral Andreas du Plessis de Richelieu.

2. Kapten J.R. Vill.

3. Kapten Carl von Holck.

4. Kapten T.A. Göttsche.

5. Kommendant Vilhelm Guldberg.

6. Löjtnant Walter Christmas.

7. Ingenjör W.S. Smart ดับเบิลยู. สมาร์ท.

8. Ingenjör G. Candutti จี. แคนดุตตี.

9. Löjtnant Otto Conrad Skeel Schmiegelow. Han var född i Köpenhamn och dog i Bangkok. Han är begravd på den protestantiska kyrkogården.

10. Kapten Aage Westenholz. Han kom till Siam 1855 och var en morbror till Karen Blixen คาเรน บลิเซน (17 april 1885-7 september 1962).

11. Kapten Louis August du Plessis de Richelieu. Han var som tidigare omtalat en yngre bror till Andreas du Plessis de Richelieu.

(Chaophrayafloden 1897)

12. Löjtnant V.W.O. Raun.

13. Löjtnant P.P. Rosenstand (26 mars 1868-15 mars 1896). (Kapten enligt andra källor.)