Så här beskrev den unge Andreas de Richelieu den danske konsuln Frederik Köbke เฟรเดอริค คอปเก้ (15 september 1837-27 oktober 1881);

“Då jag kom till Bangkok begav jag mig omedelbart dit alla danskar begav sig då de anlände till Bangkok, väl medveten om att jag skulle bli bra mottagen av vår landsman konsul Köbke. Han har bott i Siam i 18 år och har varit konsul i 10 och är en lojal vän till alla sina landsmän, och det är utan tvekan hans förtjänst att vi danskar är fler sammanlagt än alla andra européer tillsammans.”

Frederik Köbke var född i Fredericia den 15 september 1837 där han också växte upp. Frederiks pappa överstelöjtnant Niels Christian Köbke (16 april 1793-26 april 1849) dog redan 1849 56 år gammal, men mamma Mette Marie Köbke (15 december 1798-7 januari 1888) blev hela 89 år gammal. Lägg märke till att Niels Christian Köbkes grad anges som generallöjtnant i en del källor.

(Frederik Köbke)

Mamma Mette Marie hette som ogift Bruun i efternamn och tillhörde en välkänd och välbeställd familj i Fredericia เฟรเดอริเชีย som ägde Fredericias största varuhus, en mindre flotta segelfartyg som seglade mellan Kiel คีล och Lübeck ลือเบ็ค, en tobaksfabrik och senare också en klädesfabrik i Bruunshåb nära Viborg. Bland mer udda tillgångar fanns också tre kyrkor nära Fredericia! En av dessa, Egeskovs kyrka, fungerade som familjens gravplats.

Frederik gick till sjöss i ung ålder, precis som Andreas de Richelieu och många andra gjorde vid samma tidpunkt. Vid 22 års ålder dök han upp i Bangkok som förste styrman ombord på en brittisk skonare. Senare blev han registrerad på det nyöppnade danska konsulatet den 26 eller 27 juli 1860.

Jag har tidigare berättat att Siam hade öppnats upp under kung Mongkut och att ett traktat hade skrivits med Storbritannien 1855. Detta traktat innebar att utlänningar kunde bosätta sig i landet och bedriva affärer. Danmark hade fått ett liknande traktat 1858.

Frederik var en av de första danskarna som bosatte sig i Siam och fler följde efter det danska nederlaget mot tyskarna 1864. Det handlade då ofta om danska skeppsägare och kaptener från Åbenrå อาเบนรา, Sönderborg ซอนเดอร์บอร์ก och Flensburg เฟล็นส์บวร์ค som blev registrerade på konsulatet. Se även den kommande artikeln ”Berättelsen om Gustav Schau.”

Ett konsulat vid den här tiden var ett måste då danskarna hade exterritorialitet över sina medborgare. I Siam fanns ännu inga domare och domstolar och det var upp till härskarna att döma och utfärda straff, som till och med kunde resultera i halshuggning. Konsuln hade därför auktoritet och fungerade som domare, vigselförrättare och polis.

Konsulns beslut var lag och han kunde döma sina landsmän till böter och eventuellt också deportera dem tillbaka till Danmark. Dessutom registrerade konsulatet alla inflyttningar och utflyttningar, födslar och dödsfall samt äktenskap med mera. Den viktigaste uppgiften var att registrera alla danska fartyg som kom till Bangkok.

Under sina tidiga år i Siam arbetade Frederik som kapten på kinesiskt ägda siamesiska barkskepp. De kinesiska handelsmännen i Bangkok ägde många fartyg och man importerade porslin, köksartiklar och redskap från i huvudsak Shanghai och Hongkong.

Frederik fick 1862 en son med en siamesisk kvinna, vars namn jag tyvärr inte känner till, men sonens namn var Christian. De brittiska kolonialisterna rynkade på näsan åt de som blev alltför intima med lokalbefolkningen och skötte i stället sina egna affärer diskret enligt viktoriansk dubbelmoral. Britternas inställning tycks inte ha haft någon effekt på Frederik, som uppenbart var före sin tid.

Under sina år som kapten verkar han inte ha haft några problem med varken sina fartyg, besättningar eller det tidvis utmanande vädret under tyfonsäsongen. Det är också känt att Frederik lärde känna kung Mongkut och att de delade gemensamma intressen såsom astronomi och navigation. Vi vet också att Frederik vid någon tidpunkt utsågs till kunglig inspektör av den nybildade siamesiska tullmyndigheten. Dessutom var han agent för försäkringsbolaget Lloyd’s of London สถาบันลอยด์ แห่งลอนดอน, vilket var mycket prestigefullt.

Frederik reste på semester till Danmark 1865. Här träffade han sin kusin Bolette (19 februari 1839-27 juni 1866), som var två år yngre än Fredrik, som han känt sedan barnsben. Tycke uppstod och de två gifte sig i Köpenhamn den 10 september 1865. Därefter reste paret gemensamt till Siam dit de kom fram tidigt i januari 1866.

Ett halvt år senare dog den 27 år gamla Bolette av dysenteri, som tog så många européers och siamesers liv vid den här tiden. Det berättas att hela den danska kolonin följde henne till graven på den protestantiska kyrkogården. Bland de sörjande fanns det tuffa sjömän som alla grät. Bolette hade under sin korta tid i Siam blivit omtyckt för sin personlighet och sitt sätt att använda det danska språket. Hon hade fått sina landsmän att minnas sitt gamla hemland och sina nära och kära i Danmark.

Frederik blev utnämnd till kunglig dansk konsul i Bangkok 1868 och han behöll denna position fram till 1879-1880.

I december 1869 öppnades den 162 kilometer långa Suezkanalen. Kanalen innebar ett stort uppsving för handeln mellan Europa och Fjärran Östern. Det första danska ångfartyget H.C. Örsted passerade 1872 och även Fredriks eget rederi blomstrade under dessa år. Han handlade mest med Java, Singapore och Hongkong. Kanske hade Fredrik också fartyg registrerade i Bangkok. Vi vet bara att han hade ångdrivna bogserbåtar som användes för att bogsera segelfartygen och en husbåt som han gjorde nöjesresor med uppför Chaophrayafloden.

Den 18 september 1873 kollapsade den amerikanska banken Jay, Cooke & Company, vilket resulterade i en finansiell och ekonomisk kris som varade i åtta år. Krisen nådde så småningom också Siam och handeln för Frederik minskade. Det dominerande internationella handelshuset Borneo Company i Bangkok fick kraftigt dra ner på sin verksamhet. Krisen skyndade på moderniseringen av handelsflottan och ångfartyg ersatte segelfartygen, som var snabbare och mer pålitliga, och som på egen hand kunde gå genom Suezkanalen. Denna omställning drabbade Frederik hårt.

I april 1875, då Andreas de Richelieu kom till Siam, bodde han en tid som gäst hos Frederik. Förmodligen bodde han där fram till han blev kommendant på kanonbåten HTMS Phitthayamronnayut. En dansk läkare som kom till Siam 1876 bodde också hos Frederik en tid. Han är också så pass intressant att han fått en egen artikel efter denna.

Frederik fick ytterligare en son vid namn Dan 1877, men jag vet inte om han fick denne son med samma kvinna som han fått sonen Christian med.

Frederik Köbke var uppenbart en man som tyckte om spektakulära saker och 1878 skänkte han som exempel på detta två elefanter till det nyöppnade Köpenhamns zoo สวนสัตว์โคเปนเฮเกน. Det var en gåva från konsuln och hans mamma, änkan och skeppsredaren Mette Marie Köbke. Elefanterna hette Eng เอ็ง och Chang ชาง.

Det började gå utför med Frederiks hälsa 1879. Han skrev till danska utrikesdepartementet att hans läkare hade gett honom rådet att lämna Bangkok en tid och då det inte var säkert att han skulle komma tillbaka hade han tillsvidare bett den brittiske generalkonsuln Thomas Knox att sköta de danska intressena i Siam. Han tackade utrikesdepartementet och bad om att få pensionera sig som dansk konsul.

Det hela drog ut på tiden och då Frederik efter en tid återvände till Bangkok fanns det ännu ingen ny konsul även om utrikesdepartementet, i ett brev daterat den 31 oktober 1879, hade accepterat hans avsked. En herr Clark hade utnämnts till ny konsul, men han befann sig på en affärsresa, och på en fråga från Köpenhamn förklarade Frederik att det inte fanns någon vicekonsul.

Den 1 mars 1880 skickade Frederik sitt sista brev till utrikesministeriet, som innehöll skeppslistorna för 1879 och några få andra dokument. Frederik Carl Christian Köbke dog sedan av dysenteri och leverinfektion den 27 oktober 1881, endast 44 år gammal. Liksom sin tidigare hustru Bolette ligger även han begravd på den protestantiska kyrkogården i Bangkok.

(Frederik Köbkes och Bolette Köbkes grav)