Bangkok, Rama I - Rama VII - Öppningen mot väst
Vientiane och planerna om uppror mot Siam

Problemen med britterna var inte det enda Rama III och hovet fick ägna sig åt. Man hade nämligen också stora problem med vasallstaterna i öster. Det allvarligaste problemet orsakades av Anouvong av Vientiane och hans maktambitioner.

Som tidigare omtalat hade Anouvongs makt i Laos ökat betydligt då hans son Chao Yo hade utnämnts till härskare, eller kung, över Champasak. De två började befästa sina territorier och Anouvong avsåg att få till stånd en allians med kung Mantha Tourath (Chao Mantha Turat) เจ้ามันธาตุราช (r. 1817-1836) av Luang Prabang. Se även den tidigare artikeln "Problem med Champasak."

Mantha Tourath, som efterträtt sin far Anourouth på tronen, bör ha fått en föraning om vad som var i görningen efter att ha träffat Anouvong i Bangkok under Rama II:s kremering 1825. Mantha Tourath stannade sedan kvar i Bangkok som munk under ett helt år och återvände inte hem förrän sent 1826. Anledningen till hemresan skall ha varit att en epidemi hade brutit ut i Luang Prabang.

Anouvong var desto mera angelägen att återvända hem. Han tyckte att Rama III hade förolämpat honom då han inte blev behandlad som den viktiga vasallregent som han själv betraktade sig som. Han hade inte fått samma privilegierade behandling som Mantha Tourath.

Anouvong hade under sin vistelse i Bangkok bett om att få tillbaka buddhastatyn Phra Kaeo som forslats till Thonburi 1779, att hans syster skulle friges efter 45 år hos siameserna och att de laotiska familjer som tvingats bosätta sig i Saraburi skulle få återvända hem. Men hans begäran avslogs en efter en och han fick också veta att endast en av de danserskor som fanns med i hans följe till Bangkok skulle få återvända hem. En del thailändska historiker menar att det var då som Anouvong bestämde sig för att göra uppror mot Siam.

Men här säger andra historiker att man inte kan avgöra om Anouvong hade planerat att göra uppror mot siameserna före, under eller efter sin vistelse i Bangkok.

Under sin vistelse i Bangkok skall Anouvongs följe och en av hans söner också ha tvingats att utföra hoveriarbete. Det handlade bland annat om att gräva kanaler, avverkning av sockerpalmer, insamling av bambu och byggnadsprojekt. Det verkar som om Anouvongs son, i samband med något av dessa projekt, blev hånad och kanske till och med misshandlad. En källa säger att det skulle ha inträffat i förbindelse med ett kanalbygge mellan Tha Chin och Bangkok omkring 1823.

Anouvong kände också till ryktena om en förestående brittisk attack på Siam och hade själv sett hur siameserna förberedde sig för att försvara sig. Han återvände nu till Vientiane 1826 och planerade för sitt uppror mot Siam.

Anouvongs strategi var att utnyttja missnöjet med att siameserna i identifieringssyfte hade börjat tvångstatuera den laotiska befolkningen på Khoratplatån. Han skulle sedan flytta den laotiska befolkningen från Khoratplatån till kungariket Vientiane och att sträva efter en diplomatisk seger genom att få stöd från Vietnam, Kina eller Storbritannien (Saharat Anachak Briten Yai) สหราชอาณาจักรบริเตนใหญ่. I samband med flytten av befolkningen från Khoratplatån skulle han använda sig av den brända jordens taktik för att försvåra för siameserna att förfölja dem.

Anouvong kan ha trott att maktbalansen i Sydostasien höll på att förskjutas till Siams nackdel. Det fanns olika fraktioner vid det siamesiska hovet, britterna fanns på plats i Burma, Vietnam hade ökat sitt inflytande i Kambodja och missnöjet i de laotiska områdena indikerade att Siams makt höll på att minska.

Men Anouvongs största misstag var att han underskattade Siams militära förmåga. Från åtminstone 1822 hade Siam nämligen köpt stor mängder moderna skjutvapen och ammunition från Storbritannien, som hade ett stort överskott av militärt material efter Napoleonkrigen i Europa.

Anouvong hade en vision där han svepte ner för Khoratplatån, intog Bangkok och därefter drog sig tillbaka med befriande laotier, krigsfångar och krigsbyte, för att ytterligare stärka sin stat. Samtidigt hade han sett till att förbindelserna med Vietnam och kejsare Minh Mang var goda. Med tanke på hur omfattande det laotiska upproret skulle bli var anledningen mera komplex än det ovan beskrivna.


Stavningsvarianter och alternativa regeringstider;

Alternativ regeringstid för Mantha Tourath; 1816-1835, 31 december 1819-7 mars 1837.

Denna artikel senast uppdaterad: 2017-10-18, 18.24
Följ oss:
Som prenumerant på uppdateringar kommer du att få löpande information från thailandshistoria.se om nya artiklar och sektioner på vår hemsida, samt annan thairelaterad information som kan vara intressant från utomstående källor.

I våra utskick finns länkar du enkelt klickar på för att avsluta prenumerationen på uppdateringar på thailandshistoria.se.

Genom att klicka på "Prenumerera" accepteras dessa villkor och prenumeration till
påbörjas.