Ayutthaya - Siam isolerar sig från väst
Lan Xang splittras

Efter kung Souligna Vongsas död omkring 1695 hade Lan Xang börjat försvagas. Medlemmar från Souligna Vongsas familj slogs om tronen, vilket till sist ledde till att kungagriket delades i tre självständiga kungariken.

Efter Souligna Vongsas död hade en minister vid namn Tian Thala (r. 1694 eller 1695) lyckats erövra tronen i Lan Xang, som han fick behålla i sex månader. Tian Thala kallas uppenbart också Phraya Chanthasiharat Müang Saen พระยาจันทสีหราช เมืองแสน i thailändska källor, där hans regeringstid anges till 1695.

(Alternativ regeringstid; 1690-1695, 1694-1696.)

Därefter kom Ong Lo (Chao Ong Lo) เจ้าองค์หล่อ (r. 1694-1698) som var en sonson till Souligna Vongsa. Thailändska Wikipedia uppger hans regeringstid till 1696-1699.

(Alternativ regeringstid; 1695-1698, 1696-1698.)

Sedan kom Nan Tharat (Chao Nantharat) เจ้านันทราช (r. 1699), som var en sonson till den tidigare kungen Vichai. Thailändska Wikipedia uppger hans regeringstid till 1699-1702.

Därefter kom Setthathirath II (Phra Chao Setthathirat 2) พระเจ้าไชยเชษฐาธิราชที่ 2 (r. 1700-1707) som ibland betraktas som Lan Xangs siste egentlige kung och han fortsatte senare att regera från Vientiane 1707. Thailändska Wikipedia uppger hans regeringstid till 1698-1707.

(Alternativ regeringstid; 1698-1706, 1698-1730, 1698-1735.)

Setthathirath II är även känd som Sai Ong Hue (Phra Chai Ong We) พระไชยองค์เว้. Han var en brorson till Souligna Vongsa och hans egen far hade skickats i exil till Vietnam.

1700 intogs Vientiane av en armé ledd av en prins och brorson till Souligna Vongsa. Han kom från exil i Vietnam och försökte skapa ett nytt Lan Xang. Priset för det vietnamesiska stödet var en stor tribut, som skulle betalas vart tredje år, till härskarna i Hué. Tributen bestod av fyra hundra silvertackor, tio elefanter och tio noshörningshorn.

De tidigare omtalade sonsönerna till Souligna Vongsa, prins Kingkitsarat och Inthasom, hade först flytt till Luang Prabang 1694 och därefter norrut till luefurstendömena i Xishuangbanna. Detta för att söka hjälp hos sin mors släktingar i Chiang Hung. Med hjälp av lue och nordliga lao återerövrade de Luang Prabang 1706 och attackerade därefter Vientiane.

Regenten i Vientiane bad faktiskt inte om hjälp från Vietnam utan från Ayutthaya. En siamesisk armé anlände snart och ordnade med en fredlig lösning genom att Lan Xang delades i två kungadömen, Vientiane och Luang Prabang.

Gränsen mellan de båda rikena gick vid Chiang Khan เชียงคาน, nära kröken på Mekong, väster om Vientiane. Kingkitsarat (r. 1707-1713) blev regent i Luang Prabang och Setthathirath II (r. 1707-1735) blev regent i Vientiane.

(Alternativ regeringstid för Kingkitsarat; 1707-1725. AR för Setthathirath II; 1707-1730.)

Kingkitsarats efterföljare blev Ong Kham (Chao Ong Kham) เจ้าองค์คำ (r. 1713-1723). Han var en kusin till Kingkitsarat och Inthasom. Han samregerade därefter med Inthasom, som dock lyckades avlägsna honom 1723. Ong Kham blev senare krönt till kung i Lan Na 1727.

(Alternativ regeringstid; 1722-1723.)

Du kan läsa mera om Ong Kham i den kommande artikeln ”Händelser i Chiang Mai och laostaterna på 1700-talet.”

Enligt en källa tog nu Inthasom (r. 1723-1749) över regerandet i Luang Prabang. Han kallas även för Thao Ang.

Det hade länge varit spänningar mellan regionen vid Vientiane och städerna utmed Mekongfloden längre söderut och 1709 gjorde guvernören av Nakhon Phanom uppror mot Vientiane och skickade trupper mot staden.

Med stort besvär lyckades Vientiane kuva upproret och Setthathirath II (Sai Ong Hue) fick inte full kontroll över läget förrän guvernören av Nakhon Phanom dog 1715 och kungen kunde utse den döde guvernörens svärson till ny regent här.

Den döde guvernörens söner flydde längre söderut, till Champasak, där ett tredje rike vuxit upp. Den lokala traditionen säger att riket i slutet av 1600-talet regerades av en drottning, som sent under sin regeringstid lämnade över den reella makten till en ”helig” man.

Han i sin tur utsåg en ung prins, som alternativt påstås ha varit en sonson, son eller brorson till Lan Xangs siste viktige kung Souligna Vongsa. Denne prins blev till kung Soysisamut Phutthangkun (Phra Chao Soi Si Samut Phutthangkun) พระเจ้าสร้อยศรีสมุทรพุทธางกูร (r. 1713-1737).

(Alternativ regeringstid; 1713-1738, 1725-1738.)

Soysisamut blev grundare av den nya ätten av Champasak. Han är också känd som prins eller kung Nokasad (Chao No Kasat) เจ้าหน่อกษัตริย์ (r. 1713-1737). Enligt en källa var han född 1693.

(Alternativ regeringstid; 1713-1738.)

Du kan läsa mera om kungaföljden i Champasak litet längre fram i artikeln ”Händelser i Chiang Mai och laostaterna på 1700-talet.”

Tidigt på 1700-talet var Laos uppdelat i tre kungariken. Alla åberopade släktskap till de tidiga regenterna i Lan Xang, men detta hindrade inte att de ofta var i krig med varandra. Detta gjorde att de samtidigt blev ett lättare byte för fientliga eller ambitiösa grannar och ju längre oenigheten bestod ju svårare skulle ett återförenande bli.

Efter Setthathirath II fortsatte hans son Ong Long (Chao Ong Long) เจ้าองค์ลอง (r. 1735-1760) att regera från Vientiane.

(Alternativ regeringstid; 1730-1779.)

Den fortsatta kungaföljden i Vientiane kan du följa i den kommande artikeln ”Händelser i Chiang Mai och laostaterna på 1700-talet.”


Stavningsvarianter;

Tian Thala; Phraya Meuang Chan.

Setthathirath II; Setthathilat II, Setthatirath II, Trieu Phuc, Xetthathirat II.

Sai Ong Hue; Chao Chai Ong We เจ้าไชยองค์เว้, Phra Chai Ong We พระไชยองค์เว้, Xai Ong Ve.

Nan Tharat; Natharat (felaktigt).

Chiang Khan; Chiengkan, Chiengkarn.

Kingkitsarat; Kingkitsalat, Kitsarath.

Ong Kham; Phra Chao Ong Kham, Chao Kham, Phra Chao Ho Kham พระเจ้าหอคำ?

Soysisamut Phutthangkun; Si Samut, Soi Si Samout Phouthong Koun, Soi Sisamut, Soi Sisamouth, Soi Sri Samut.

Nokasad; Nakasatra Sungaya, Nokasat, Nokasat Song.

Denna artikel senast uppdaterad: 2017-03-03, 17.40
Följ oss:
Som prenumerant på uppdateringar kommer du att få löpande information från thailandshistoria.se om nya artiklar och sektioner på vår hemsida, samt annan thairelaterad information som kan vara intressant från utomstående källor.

I våra utskick finns länkar du enkelt klickar på för att avsluta prenumerationen på uppdateringar på thailandshistoria.se.

Genom att klicka på "Prenumerera" accepteras dessa villkor och prenumeration till
påbörjas.