Forntid - De tidiga människorna i Sydostasien
Minoritetsgrupper i nordöstra Thailand

Minoritetsgrupperna i de kommande fyra artiklarna räknas inte till taifolken. De har uppenbart ett annat etniskt ursprung och talar, eller har talat, språk som inte tillhör taispråken. Vi börjar med att presentera några av minoritetsgrupperna i nordöstra Thailand (Isan).

Här finns, förutom det tidigare omtalade laofolket, även ett stort antal khmer. Majoriteten av dessa khmerer är i dag kända som kambodjaner och är bosatta i dagens Kambodja. Deras språk tillhör den austroasiatiska språkfamiljen och undergruppen mon-khmerspråken. Khmerfolket och deras ursprung kan du läsa mer om längre fram.

Khmerer som varit bosatta i Isan sedan lång tid kallas thai-khmerer (chao thai chuesai khamen) ชาวไทยเชื้อสายเขมร eller nordliga khmerer (khamen nuea) เขมรเหนือ. Thai chuesai khamen kan översättas till ”thai med kambodjanskt ursprung.” Thai-khmerernas totala befolkning uppgår till cirka 1.4 miljoner och de talar sin egen variant av kambodjanska.

På thai har denna dialekt flera namn såsom phasa khamen thin thai ภาษาเขมรถิ่นไทย, nordkhmer (phasa khamen nuea) ภาษาเขมรเหนือ eller khmer surin (phasa khamen surin) ภาษาเขมรสุรินทร์. Det finns vissa språkforskare som hävdar att nordkhmer eller khmer surin bör betraktas som ett eget språk, i stället för en dialekt, även om det är nära besläktat med standardkhmer eller centralkhmer.

Det har funnits khmerer i Isan åtminstone sedan khmerriket (Anachak Phra Nakhon) อาณาจักรพระนคร bildades. Du kan läsa mer om khmerriket längre fram i avsnittet ”Sydostasien före och under taifolkens ankomst”.

Senare när taifolk blev dominerande i området blev khmererna utsatta för ett ökat tai-inflytande och på 1700-talet annekterades den tidigare kambodjanska provinsen Surin สุรินทร์. Khmerinvånarna här blev då undersåtar till den siamesiske kungen och en lång process av kulturell assimilering inleddes. I dag finns det khmertalade befolkning framför allt i provinserna Surin, Buriram บุรีรัมย์ och Sisaket ศรีสะเกษ. I provinsen Surin talar nästan hälften av befolkningen khmer och i de två övriga provinserna ungefär en fjärdedel.


(Provinsen Surin)


(Provinsen Buriram)


(Provinsen Sisaket)

Ett annat folkslag i södra Isan är kuy (kui) กูย, som enligt en av mina källor ska ha anlänt till Khoratplatån (Thi Rap Sung Khorat) ที่ราบสูงโคราช på 1700-talet. Liksom kambodjanskan tillhör kuyspråket (phasa kui) ภาษากูย, eller kuay (phasa kuai) ภาษากวย, språkgruppen mon-khmer. Lägg märke till att thailändarna kallar kuy för suay (suai) ส่วย. Suay kan översättas till "tributbetalare."


(Kuy)


(Den brunfärgade delen visar Khoratplatåns utbredning)

I dag finns det kuy i flera thailändska provinser utmed gränsen till Kambodja och i Nakhon Ratchasima, men de finns även i Laos och Kambodja. 2006 fanns det 400 000 kuy i Thailand och någon källa säger att 300 000 av dessa fortfarande kan tala sitt ursprungliga språk. I Laos och Kambodja är deras sammanlagda befolkningsmängd mellan 80 000-120 000 beroende på källan. Kuyfolket är kända som skickliga mahouter (khwan chang) ควาญช้าง, eller elefanttränare, och flera byar var tidigare sysselsatta med att fånga, tämja och sälja elefanter.

Kuyfolket betraktas traditionellt som de ursprungliga invånarna i området av både thailändarna, laotierna och kambodjanerna och ibland refererar man till dem som khmer boran (khamen boran) เขมรโบราณ eller khamen pa dong เขมรป่าดง. Khamen boran kan översättas till "forntida khmerer" och khamen pa dong till "djungelkhmerer".

Det är först i modern tid som kuyfolket fått sitt eget skriftspråk. En folksaga berättar att några gamlingar från början skrivit ned deras språk på grisskinn eller grishudar, men att hundar sedan ätit upp dessa! Deras språk har flera dialekter och de flesta kuy kan också tala khmer och på en del håll håller kuyspråket faktiskt på att gå förlorat.

Folkgruppen bru บรู är en etnisk grupp som finns i Thailand, Laos och Vietnam. Deras språk tillhör också språkgruppen mon-khmer. Majoriteten av dem är bosatta i Laos och Vietnam och i Thailand finns det omkring 25 000 bru och de flesta av dem är bosatta i provinserna Sakon Nakhon och Mukdahan. En källa säger att namnet bru betyder ”folket som lever i skogen" och en annan källa säger att det betyder ”berg”.


(Bru)

Det finns också källor som säger att brufolket har ett gemensamt ursprung med det tidigare omtalade kaleunfolket, som något problematiskt räknas till taifolken. Se även den tidigare artikeln ”Övriga taifolk i Thailand, del II” i detta avsnitt.

En annan källa säger att de kommit som flyktingar från Laos till provinsen Ubon Ratchathani อุบลราชธานี och att deras språk har två dialekter; västlig bru (phasa bru tawan tok) ภาษาบรูตะวันตก och östlig bru (phasa bru tawan ok) ภาษาบรูตะวันออก. Brufolkets totala antal är omkring 300 000. Lägg märke till att Ubon Ratchathani ofta förkortas till Ubon อุบลฯ.


(Ubon Ratchathani)

Folkgruppen so โส้ lever i dag på båda sidorna av Mekongfloden i Isan och Laos. Namnet sägs betyda ”äldre broder”, vilket indikerar att de fanns på plats innan deras ”yngre bröder” laofolket kom till området. De har ett eget språk som också tillhör språkgruppen mon-khmer. Många av dem talar också lao. Jag har sett uppgifter som tyder på att språken som bru och so talar är besläktade.


(So)

Det finns också källor som säger att brufolket har ett gemensamt ursprung med det tidigare omtalade kaleunfolket, som något problematiskt räknas till taifolken. Se även den tidigare artikeln ”Övriga taifolk i Thailand, del II” i detta avsnitt.

So-folket, som under de tidiga århundradena av vår tideräkning uppenbarligen var bosatta längre österut, hade tydligen tidigt drivits bort från de bästa landområdena av taifolk. För cirka 400 år sedan tvingade taispråkiga grupper dem att flytta ännu en gång och denna gång till Mekongflodens bankar. Gradvis anammade de taifolkens sätt att leva. Deras folkmängd uppskattas till cirka 70 000 personer.

Wikipedia har information om folkgruppen nyeu (yoe) เยอ och språket phasa nyeu (phasa yoe) ภาษาเยอ. Språket sägs vara en variant av kuyspråket. Deras totala antal uppgår till cirka 200 personer och de är bosatta i provinsen Sisaket.


Stavningsvarianter;

Tai-khmerer; Khmer leu (khamae loe) แขมร์เลอ, khmer soren.

Khmerriket; Anachak Khamen อาณาจักรเขมร, Anachak Khom อาณาจักรขอม, Chakrawat Khamae จักรวรรดิขแมร์.

Surin; Changwat Surin จังหวัดสุรินทร์, Mueang Pa-thaisaman เมืองปะทายสมันต์, Soren, Sorin.

Buriram; Borei Rom, Buri Ram, Burirum, Changwat Buriram จังหวัดบุรีรัมย์, Muang Pae (Mueang Pae) เมืองแปะ.

Sisaket; Changwat Sisaket จังหวัดศรีสะเกษ, Si Sa Ket, Si Saket, Sisakhet, Srei Saket, Srisaket.

Kuy; Aouei, chao kui ชาวกูย, cuoi, kamen-boran, kha kui, khamen-boran, koay, koi โกย, kouei, koui, kouoi, kouy, kuai กวย, kui กุย, kuay, kuoy, kuy ak, kuy antra, kuy mlor, old khmer.

Suay; Chao suai ชาวส่วย, nanhang, soai, souei, soui, suei, suey, sui, suoi, suoy, yeu.

Bru; Baru, brao, brou, b’ru, bruu, Bru-Vân Kiều, kha, kha bru, thai kha ไทยข่า, vankieu, บรูฮฺ.

Ubon Ratchathani; Changwat Ubon Ratchathani จังหวัดอุบลราชธานี, Oubon, Ubol, Ubonrachatani, Ubonratchathani.

So; Chao thai so ชาวไทโส้, chao thai so ชาวไทยโส้, kaso กะโส้, kha so, so โซ่, so-folket, tai so, tai-so, thai kaso ไทยกะโซ่, ไทโซ่, ไทโส้.

So, språket; Phasa so ภาษาโซ่, thawueng ทะวืง.

Nyeu; Yeu.

Denna artikel senast uppdaterad: 2024-09-01, 16.46
Följ oss:
Som prenumerant på uppdateringar kommer du att få löpande information från thailandshistoria.se om nya artiklar och sektioner på vår hemsida, samt annan thairelaterad information som kan vara intressant från utomstående källor.

I våra utskick finns länkar du enkelt klickar på för att avsluta prenumerationen på uppdateringar på thailandshistoria.se.

Genom att klicka på "Prenumerera" accepteras dessa villkor och prenumeration till
påbörjas.