Forntid - De tidiga människorna i Sydostasien
Minoritetsgrupper i nordöstra Thailand

Minoritetsgrupperna i de kommande fyra artiklarna räknas inte till taifolken. De har uppenbart ett annat etniskt ursprung och talar, eller har talat, språk som inte tillhör taispråken. Vi börjar med att presentera några av minoritetsgrupperna i nordöstra Thailand (Isan).

I Isan finns, förutom det tidigare omtalade laofolket, även ett stort antal khmer. Majoriteten av dessa khmerer är i dag kända som kambodjaner och är bosatta i dagens Kambodja. Deras språk tillhör den austroasiatiska språkfamiljen och undergruppen mon-khmerspråken.

Khmerer som sedan lång tid är bosatta i Isan kallas thai-khmerer (thai chueasai khamen) ไทยเชื้อสายเขมร. Det thailändska namnet betyder ”thai med kambodjanskt ursprung.” Thai-khmererna är omkring 1.4 miljoner till antalet och talar sin egen variant av kambodjanska.

På thai har denna dialekt flera namn såsom phasa khamen thin thai ภาษาเขมรถิ่นไทย, nordkhmer (phasa khamen nuea) ภาษาเขมรเหนือ eller khmer surin (phasa khamen surin) ภาษาเขมรสุรินทร์. Det finns en del språkforskare som menar att nordkhmer eller khmer surin bör betraktas som ett eget språk, i stället för en dialekt, även om det är nära besläktat med standardkhmer eller centralkhmer.

Khmerfolket och dess ursprung kan du läsa mera om längre fram i avsnittet ”De tidiga människorna i Sydostasien,” artikeln ”Indoneser.”

Det har funnits khmerer i Isan åtminstone sedan khmerriket bildades. Senare då taifolk blev de dominerande i området blev khmererna utsatta för ett ökat tai-inflytande och på 1700-talet annekterades den tidigare kambodjanska provinsen Surin สุรินทร์. Khmerinvånarna här blev då undersåtar till den siamesiske kungen och en lång process av kulturell assimilering inleddes.


(Provinsen Surin)

Idag finns det khmertalade befolkning framför allt i provinserna Surin, Buriram บุรีรัมย์ och Sisaket ศรีสะเกษ. I provinsen Surin talar nästan hälften av befolkningen khmer och i de två övriga provinserna ungefär en fjärdedel.


(Provinsen Buriram)


(Provinsen Sisaket)

Ett annat folkslag i södra Isan är kuy (kui) กูย, som enligt en av mina källor skall ha anlänt till Khoratplatån (Thi Rap Sung Khorat) ที่ราบสูงโคราช på 1700-talet. Liksom kambodjanskan tillhör kuyspråket (phasa kui) ภาษากูย, eller kuay (phasa kuai) ภาษากวย, språkgruppen mon-khmer. Lägg märke till att thailändarna kallar kuy för suay (suai) ส่วย. Suay kan översättas till "tributbetalare."


(Kuy)


(Den brunfärgade delen visar Khoratplatåns utbredning)

I dag finns det kuy i flera thailändska provinser utmed gränsen till Kambodja och i Nakhon Ratchasima, men de finns även i Laos och Kambodja. 2006 fanns det 400 000 kuy i Thailand och någon källa säger att 300 000 av dessa fortfarande kan tala sitt ursprungliga språk. I Laos och Kambodja är deras sammanlagda antal omkring 80 000. Kuyfolket är kända som skickliga mahouter (khwan) ควาญ, eller elefanttränare, och flera byar var tidigare sysselsatta med att fånga, tämja och sälja elefanter.

Kuyfolket betraktas traditionellt som de ursprungliga invånarna i området av både thailändarna, laotierna och kambodjanerna och ibland refererar man till dem som khmer boran (khamen boran) เขมรโบราณ eller khamen pa dong เขมรป่าดง. Khamen boran kan översättas till "forntida khmerer" och khamen pa dong till "djungelkhmerer."

Det är först i modern tid som kuyfolket fått sitt eget skriftspråk. En folksaga berättar att några gamlingar från början skrivit ned deras språk på grisskinn, men att hundar sedan ätit upp dessa! Deras språk har flera dialekter och de flesta kuy kan också tala khmer och på en del håll håller kuyspråket faktisk på att gå förlorat.

Folkgruppen bru บรู är en etnisk grupp som finns i Thailand, Laos och Vietnam. Deras språk tillhör också språkgruppen mon-khmer. I Thailand lever de flesta bru i provinserna Sakon Nakhon och Mukdahan i Isan. De är omkring 25 000 till antalet.


(Bru)

En källa säger att namnet bru betyder ”folket som lever i skogen" och en annan källa säger att det betyder ”berg.” Det finns också källor som säger att brufolket har ett gemensamt ursprung med det tidigare omtalade kaleunfolket, som något problematiskt räknas till taifolken.

Folkgruppen so โส้ lever i dag på båda sidorna av Mekongfloden i Isan och Laos. Namnet sägs betyda ”äldre broder,” vilket indikerar att de fanns på plats innan deras ”yngre bröder” laofolket kom till området. De har ett eget språk som också tillhör språkgruppen mon-khmer. Många av dem talar också lao.


(So)

Jag har vid något tillfälle sett uppgifter om att bru och so skulle vara besläktade. Om så skulle vara fallet vet jag inte om man avser språkligt eller etniskt.

So-folket, som under de tidiga århundradena av vår tideräkning uppenbart var bosatta längre österut, hade uppenbart tidigt drivits bort från de bästa landområdena av taifolk. För omkring 400 år sedan tvingade taispråkiga grupper dem att flytta ännu en gång och den här gången till Mekongflodens bankar. Gradvis tog de till sig taifolkens sätt att leva. Deras antal uppskattas till 70 000 personer.

Wikipedia har med folkgruppen nyeu (yoe) เยอ och språket phasa nyeu (phasa yoe) ภาษาเยอ. Språket sägs vara en variant av kuy-språket. Deras sammanlagda antal uppgår till omkring 200 personer och de är bosatta i provinsen Sisaket.


Stavningsvarianter;

Tai-khmerer; Chao thai chuesai khamen ชาวไทยเชื้อสายเขมร, khmer leu (khamae loe) แขมร์เลอ, khmer soren, nordliga khmerer.

Phasa khamen; Khmer surin.

Surin; Changwat Surin จังหวัดสุรินทร์, Soren.

Buriram; Buri Ram, Burirum, Changwat Buriram จังหวัดบุรีรัมย์, Muang Pae (Mueang Pae) เมืองแปะ.

Sisaket; Changwat Sisaket จังหวัดศรีสะเกษ, Si Sa Ket, Si Saket, Sisakhet, Srisaket.

Kuy; Aouei, chao kui ชาวกูย, cuoi, kamen-boran, kha kui, khamen-boran, koay, koi โกย, kouei, koui, kouoi, kouy, kuai กวย, kui กุย, kuay, kuoy, kuy ak, kuy antra, kuy mlor, old khmer.

Suay; Chao suai ชาวส่วย, nanhang, soai, souei, soui, suei, suey, sui, suoi, suoy, yeu.

Bru; Baru, Brao, brou, bruu, Bru-Vân Kiều, kha, kha bru, thai kha ไทยข่า, vankieu, บรูฮฺ.

So; Chao thai so ชาวไทโส้, chao thai so ชาวไทยโส้, kaso กะโส้, kha so, so โซ่, so-folket, tai so, tai-so, thai kaso ไทยกะโซ่, ไทโซ่, ไทโส้.

Nyeu; Yeu.

Denna artikel senast uppdaterad: 2021-01-14, 18.03
Följ oss:
Som prenumerant på uppdateringar kommer du att få löpande information från thailandshistoria.se om nya artiklar och sektioner på vår hemsida, samt annan thairelaterad information som kan vara intressant från utomstående källor.

I våra utskick finns länkar du enkelt klickar på för att avsluta prenumerationen på uppdateringar på thailandshistoria.se.

Genom att klicka på "Prenumerera" accepteras dessa villkor och prenumeration till
påbörjas.