Forntid - De tidiga människorna i Sydostasien
Taifolk utanför Thailand

Taifolket dai (thai) ไท är ett av Kinas 55 erkända minoritetsfolk och omkring 1,2 miljoner till antalet. De allra flesta dai lever i Yunnanprovinsen i områdena Xishuangbanna (Sipsong Phan Na) สิบสองพันนา och Dehong (Toehong) เต๋อหง.


(Xishuangbanna i Yunnanprovinsen)


(Dehong i Yunnanprovinsen)

Begreppet dai kan dock bli något förvirrande då kineserna inkluderar en rad andra taifolk i detta minoritetsfolk. Bland annat så ingår tai yai (shan), tai dam, tai khao och tai lue i den kinesiska gruppen dai. Men förvirrande nog inkluderas ibland även en rad andra taifolk i dai.

I Kina finns folkslaget zhuang (chuang) จ้วง, som i hög grad har assimilerats av kineserna. Detta folk finns företrädesvis i provinsen Guangxi (Kuangsi) กว่างซี, men också i provinserna Guizhou (Kuichou) กุ้ยโจว, Yunnan och Hunan หูหนาน. De är cirka 18 miljoner till antalet och är faktiskt Kinas största erkända minoritetsfolk.


(Zhuang i Longzhou i provinsen Guangxi i Kina)


(Provinsen Guangxi i Kina)


(Provinsen Guizhou i Kina)


(Provinsen Hunan i Kina)

Taifolken nung นุง i norra Vietnam och södra Kina och tay (thai) ไท i norra Vietnam har ett nära släktskap med zhuangfolket. I Kina räknas dessutom nung och tay till zhuangfolket. Ibland kallas tay även för tho โท้, vilket enligt en källa skulle vara ett nedsättande namn. Jag har dock inte hittat någon information som styrker detta.


(Nung i Vietnam)

Hur många nungfolket och tayfolket är till antalet varierar i olika källor. Angående nung har jag sett uppgifter om 700 000 i en källa och en annan talar om 900 000-1 miljon Nung i Vietnam, 100 000 i Kina och 50 000 i Laos. Angående tay har jag sett siffror mellan 1.5 och 1.7 miljoner.

I Kina finns också folkslaget bouyei (pu-i) ปู้อี, som också räknas som ett eget minoritetsfolk i Kina. Men själva menar de att de tillhör zhuangfolket! De är omkring 3 miljoner till antalet och finns även i Vietnam.


(Bouyei)

Jag har i den föregående artikeln berättat att det finns tai dam (svarta tai), tai khao (vita tai) och tai daeng (röda tai) i Laos och norra Vietnam. Men det är bara tai dam som finns i Thailand.

Om vi också räknar med de små isolerade taigrupperna i nordöstra Indien (Prathet India) ประเทศอินเดีย och på Hainan når vi upp på över 90 miljoner människor med tai-ursprung.

De tai som hamnade i Indien kommer jag att berätta mera om längre fram i avsnittet ”Thailand och omkringliggande länder före och under taifolkens ankomst,” artikeln ”Ahomfolket.” På ön Hainan finns ett folk kallat li หลี eller hlai (lai) ไหล. De är ungefär 1 miljon till antalet och ett av Kinas 55 erkända minoritetsfolk.


(Li)

Det mest karaktäristiska som enar taifolken är språken. Släktskapen mellan taispråken är relativt tydlig och det finns en klar inbördes förståelse mellan flera av dem. Däremot finns ingen sådan inbördes förståelse mellan taispråken och burmesiska (phasa phama) ภาษาพม่า, kambodjanska (khmer), vietnamesiska (phasa wiatnam) ภาษาเวียดนาม eller de kinesiska språken (klum phasa chin) กลุ่มภาษาจีน.

Tidigare menade språkvetarna att taispråken tillhörde den sinotibetanska språkfamiljen (trakun phasa chin-thibet) ตระกูลภาษาจีน-ทิเบต, där de kinesiska språken ingår, men så är det inte längre. De tillhör istället den egna språkfamiljen tai-kadai (trakun phasa thai-kadai) ตระกูลภาษาไท-กะได, med det alternativa namnet kra-dai (trakun phasa khra-thai) ตระกูลภาษาขร้า-ไท.

I tai-kadai ingår taispråken som en egen gren och en källa säger att det finns 95 språk i familjen varav 62 taispråk. Men liksom så många gånger tidigare är språkforskarna inte helt eniga om språkfamiljernas sammansättningar och namn.

Jag har tidigare berättat att thai och de övriga taispråken är så kallade tonspråk. Det vill säga språk som utnyttjar tonhöjd för att skilja ord åt. Under en lång utvecklingsperiod förlorade taispråken många av de konsonanter som skilde orden från varandra och för att kompensera detta uppstod toner.

De flesta taispråk har fem till sju toner. Standardthai, eller den dialekt som lärs ut i skolorna i Thailand, har fem toner. Lao, som talas i nordöstra Thailand och Laos, har fem eller sex toner.


Stavningsvarianter;

Dai; Dai lue, Dǎizú.

Xishuangbanna; Banna, Moeng Lü, Müang Lü, เมืองลื้อ, Sib Sarng Pang, Sibsawng Pana, Sib Sawng Pana, Sibsongpanna, Sip Sawng Panna, Sipsawng Punna, Sipsong Pan Na สิบสองปันนา, Sip Song Panna, Sipsong Panna, Sipsòng Panna, Sipsongpanna, Xishuang Banna.

Dehong; Khet Pokkhrong Ton Eng Chonchat Thai Lae Chingphua Toehong เขตปกครองตนเองชนชาติไทและจิ่งพัว เต๋อหง.

Zhuang; Chao chuang ชาวจ้วง, choang, pu chuang ปู้จ้วง, rao, rau.

Guangxi; Khet Pok Khrong Ton Eng Kwangsi เขตปกครองตนเองกว่างซีจ้วง, Kwangsi, กวางสี.

Guizhou; Kuei-Chou, Kwaichao ไกวเจา, Monthon Kuichou มณฑลกุ้ยโจว.

Hunan; Monthon Hunan มณฑลหูหนาน.

Nung; Chao nung ชาวนุง, chao thai nung ชาวไทนุง, nong, nùng, tày-nùng.

Tay; Chao thai ชาวไท, chao tho ชาวโท้, ho โฮ, ngan, pa di, phen, tai tho, tày, tay ต่าย, thai pung ไทปูง, thô, t'o, thu lao.

Bouyei; Burao, buxqyaix, buyi, chao pu-i ชาวปู้อี, puman, puzhong.

Lifolket; Lizu.

Tai-kadai eller kra-dai; Daic, kadai กะได, kradai (khrathai) ขร้าไท.

Denna artikel senast uppdaterad: 2020-04-03, 14.45
Följ oss:
Som prenumerant på uppdateringar kommer du att få löpande information från thailandshistoria.se om nya artiklar och sektioner på vår hemsida, samt annan thairelaterad information som kan vara intressant från utomstående källor.

I våra utskick finns länkar du enkelt klickar på för att avsluta prenumerationen på uppdateringar på thailandshistoria.se.

Genom att klicka på "Prenumerera" accepteras dessa villkor och prenumeration till
påbörjas.