Under kung Songthams regeringstid kom engelsmännen på sitt första officiella besök till huvudstaden Ayutthaya. I juni 1612 hade de först byggt en handelsstation i Pattani och den 15 augusti 1612 anlände skeppet Globe โกลบ till Paknam för vidare resa till Ayutthaya. Därmed öppnades en ny rutt för det brittiska Ostindiska kompaniet, som hade grundats 1600. Vid den här tiden baserades kompaniets handel huvudsakligen på import av bomull från Indien.

Missionen, som leddes av kaptenen och handelsmannen Lucas Antheunis ลูกัส เอนทูนิส, hade med sig ett vänligt brev från kung Jakob I พระเจ้าเจมส์ที่ 1 (19 juni 1566-27 mars 1625), som vid den här tiden var kung av England (Prathet Angkrit) ประเทศอังกฤษ, Skottland (Prathet Skotlaen) ประเทศสกอตแลนด์ och Irland (Prathet Ailaen) ประเทศไอร์แลนด์, till kung Songtham av Siam. Med ombord fanns också herrarna Thomas Samuel โธมัส ซามูเอล, Thomas Drivers โธมัส ไดรฟเวอร์, Thomas Essington โธมัส เอสซิงตัน, Adam Denton อาดัม เดนตัน och Pieter Williamson Floris ปีเตอร์ วิลเลียมสัน ฟลอริส.

Den 17 september beviljades Antheuniss och hans kollegor en audiens av kungen där de fick motta värdefulla gåvor och ett trevåningshus av tegel i Ayutthaya. Missionen resulterade också i att engelsmännen fick tillstånd att driva handel och bygga en handelsstation, eller faktori, i Ayutthaya, som skulle stå klar 1617.

Därmed fick engelsmännen samma goda mottagande och behandling som de tidigare europeiska makterna. Engelsmännen köpte hudar och skinn i Ayutthaya. Båda länderna handlade också med kryddor från Pattani samt olika träslag, kåda (yang mai) ยางไม้ och tenn. Ris fanns vid denna tid bara för inhemskt bruk.

Pieter Williamson Floris, som befann sig i Siam 1612-1613, har skrivit en hel del intressanta saker om Siam även om en del av hans uppgifter var andrahandsinformation. Bland annat har han skrivit om vad som hände i samband med Ekathotsarots död.

Från Ayutthaya reste även europeiska handelsmän till Chiang Mai, men all handel i Ayutthaya kontrollerades av kungen. Kungen var glad över att ha handelsmän av så många nationaliteter som möjligt då de konkurrerade med varandra. En källa säger också att Songtham fick hjälp av engelsmän i krigen mot Kambodja. Jag har för närvarande ingen mer detaljerad information om detta.

Danskarna kom till siamesiskt territorium (Mergui) för första gången 1620 eller 1621. Handel mellan Danmark (Prathet Denmak) ประเทศเดนมาร์ก och Siam började 1621.

Nederländarnas handelsmakt växte sig med tiden så stark att engelsmännen inte längre fann det lönsamt att fortsätta sin handel i Siam. De stängde sin handelsstation i Ayutthaya och Pattani 1622 och drog sig tillbaka helt 1623. På grund av krig och oroligheter i Europa skulle de inte komma tillbaka förrän 1659. Det finns källor som säger att faktoriet öppnades igen först 1661. Varför de kom tillbaka kan du läsa längre fram i artikeln ”Inledande krig i Kambodja 1658.” Liksom engelsmännen var även nederländarna missnöjda med den siamesiska handeln och de funderade också på att lämna Ayutthaya på 1620-talet.

Den asiatiska handeln, som sköttes av kineser och utländska muslimer, hade blivit alltmer omfattande men dominerades och manipulerades av byråkratin i Ayutthaya. De flesta siamesiska ämbetsmän, som arbetade inom handeln, såg till att sko sig på allehanda vis och skiljde inte på statens och sina egna privata intressen.

Under kung Songthams regeringstid utbröt en konflikt mellan Nederländerna och Portugal. Portugiserna lär ha beslagtagit ett eller flera nederländska skepp 1624 inne på siamesiskt vatten. Kungen av Siam tvingade därpå portugiserna att ersätta nederländarna och den siamesiska regeringen började efter denna händelse missgynna portugiserna.