I och med att det för tillfället var lugnt längs gränsen till Burma kunde kung Naresuan åter ägna sig åt Kambodja. På grund av förvirring i khmerriket orsakat av inbördeskrig och av de tidigare nämnda europeiska äventyrarna i landet hade Siams herradöme över Kambodja så småningom upphört. Kung Naresuan var nu villig att frige prins Srisuphanma som hade hållits fången i Ayutthaya sedan kriget 1593-1594. Drottningmodern och kungariket Kambodja hade också bönfallit om att han skulle få lov att komma hem. En drottningmoder betyder kungens mamma och änkedrottningen till den gamle kungen.

Prinsen frigavs 1603 och med hjälp av 6 000 siamesiska soldater besteg han Kambodjas tron som kung Srei Soriyopear (Phra Si Suriyophan) พระศรีสุริโยพรรณ (r. 1603-1618). Srei Soriyopear har en förvirrande massa titlar såsom Barom Reachea IV (Phra Borommaracha 4) พระบรมราชาที่ 4, Barom Reachea VII (Phra Borommaracha 7) พระบรมราชาที่ 7 och Borommaracha VIII, beroende på källan!

Srei Soriyopear regerade från staden Oudong, som en del källor påstår att han grundade 1601. Detta stämmer ju inte riktigt då han först kom hem 1603! Han ska ha förblivit en trogen vasall till Siam. Det finns källor som säger att Srei Soriyopear inte utsågs till kung av den dåvarande siamesiska kungen förrän 1613. Det var nämligen först då som hans kungliga svärd och andra regalier som förvarats i Ayutthaya lämnades över till honom.