Då kung Chey Chettha I av Kambodja hörde talas om burmesernas senaste invasion av Siam beslöt han sig för att hämnas sin bror som ju tidigare hade blivit förolämpad i april 1586. Se den tidigare artikeln "Krig mot Burma 1584-1587”.

Samtidigt som burmeserna påbörjade sin belägring av Ayutthaya gick kambodjanerna in på siamesiskt territorium. En armé som leddes av en prins vid namn Talaha erövrade Prachinburi och fortsatte sedan mot Nakhon Nayok. Som brukligt togs många fångar som fördes till provinserna Sisophon ศรีโสภณ, Siem Reap och Battambang i Kambodja.

Kort tid efter att den burmesiska belägringen av Ayutthaya hade avslutats fick de två siamesiska adelsmännen Phraya Si Sai Narong พระยาศรีไสยณรงค์ och Phraya Siharat Decho (Thip) พระยาสีหราชเดโช (ทิป) order om att driva ut khmererna från Siam med hjälp av en 5 000 man stark armé. Det skulle dock dröja innan Naresuan på allvar kunde ta itu med sin bångstyrige granne i öster.

De två adelsmännen och generalerna drog fram via Ban Naroeng บ้านนาเริง och Nakhon Nayok och mötte här kambodjanerna som kom från Prachinburi. De lyckades driva tillbaka dem över gränsen och de två generalerna fick därefter uppdraget att skydda den östra gränsen vid Prachinburi.

Ayutthaya upplevde tre år med ostabil fred åren 1587-1590, utan att återhämta sig från de många krigen. Ris var en bristvara och såldes till höga priser och landet drabbades också av två jordskalv. Under slutet av 1590 upplevde Ayutthaya en viss återhämtning och riket förberedde sig för nya burmesiska besök.