Kung Borommaracha I efterträddes av sin son Thong Lan som kung och han fick titeln Somdet Phra Chao Thong Lan สมเด็จพระเจ้าทองลัน (r. 1388). Thong Lan är det vanligaste namnet i de historiska källorna, men han är även känd som Thong Lan med den alternativa thailändska stavningen ท้องลั่น eller som Thong Chan ทองจันทร์. Thong Lan kan ha varit född 1373/1374 och var då varit omkring 15 år gammal vid sitt trontillträde. Det finns också källor som säger att han var 14 år gammal vid trontillträdet och Jeremias van Vliet säger att han var 17.

Exkung Ramesuan, som bidat sin tid i Lopburi, samlade i hemlighet sina anhängare i Lopburi och omkringliggande områden och begav sig mot Ayutthaya. En natt smög han och hans lojala anhängare in i Ayutthaya och tog sig vidare in i palatset där de tog den unge kungen till fånga. Han blev sedan avrättad efter att ha regerat i sju dagar 1388.

Förmodligen blev Thong Lan avrättad enligt säckmetoden (kan samret thot duai thon chan) การสำเร็จโทษด้วยท่อนจันทน์ vid Wat Khok Phraya วัดโคกพระยา. Denna metod gick ut på att den som skulle avrättas placerades i en röd sidensäck och blev ihjälklubbad med en kraftig klubba, eller påk, av sandelträ (mai chan) ไม้จันทน์. Ett välriktat slag i bakhuvudet blev vanligtvis slutet för de kungliga.

Att kungliga avrättades i en säck hade sin förklaring i att kungligt blod inte fick spillas på marken. Beroende på brottets svårighetsgrad kunde man göra avrättningen mer plågsam. Man kunde då välja att i stället slå på bröstkorgen eller magen!

(Wat Khok Phraya)

Kung Ramesuan påbörjade nu sin andra regeringsperiod (r. 1388-1395) och huset Lopburi hade därmed återigen fått en av sina egna på tronen i Ayutthaya. Trots allt som hänt förblev den tidigare omtalade prins Nakhon In lojal till den nye kungen. Under sin andra regeringsperiod skickade Ramesuan ambassader till Kina samtliga år utom två.

Van Vliet, som hade skrivit så nedlåtande om kung Ramesuans första regeringsperiod, skrev nu att kungens karaktär hade ändrat sig fullständigt. Under sin andra regeringsperiod visade han fler goda kvaliteter än dåliga, som hade fläckat hans första regeringsperiod.

Van Vliet säger att Ramesuan nu hade blivit barmhärtig, full av medlidande och ödmjuk. Han straffade inte längre i vredesmod utan hade lätt att förlåta. Han var vis och eftertänksam, modig i sin hantering av vapen både på elefantryggen, till häst och till fots. Han skänkte många gåvor till munkväsendet och till fattiga och byggde och reparerade många tempel och kloster. På grund av sin fromhet offrade han ofta till gudarna, men inte så mycket som kung utan mer som en munk. Han var högt älskad av sina ämbetsmän och bland vanligt folk, skrev van Vliet.

Det finns källor som säger att Ramesuan attackerade Chiang Mai 1390. En källa nämner att Ramesuan hade med sig persiska legosoldater som i sin tur hade med sig kanoner. Det finns källor som påstår att man inte kände till detta skjutvapen vid denna tid, men i Burmas historia nämns kanoner så tidigt som vid belägringen av Martaban 1354 och i den kinesiska historien nämns redan år 747 ett vapen som förmodligen var en kanon.

Efter en kort tids belägring ska Ramesuan ha intagit Chiang Mai, men kung Saen Mueang Ma lyckades fly. En son till kungen vid namn Nak Sang นักสร้าง togs dock till fånga och han svor en ed om trohet till Ayutthaya och tilläts bli ny regent i Chiang Mai. Ramesuan ska sedan ha återvänt hem via Song Khwae (Phitsanulok) med ett stort antal fångar. Dessa fångar fick slå sig ned i de blivande städerna Phatthalung, Songkhla, Nakhon Si Thammarat och Chanthaburi (Chanthabun).

Under kung Ramesuans regeringsperiod härjades området runt Ayutthaya vid tre tillfällen av burmesiska pirater. De kom med väldiga flottor uppför Chaophrayafloden. Tredje gången blev ett stort antal av dem tagna till fånga och gick en grym död till mötes, enligt order från kung Ramesuan. Resterna av den burmesiska styrkan drevs i väg norrut ända till Chiang Mai.

Tyvärr har jag inte hittat mer information om dessa påstådda piratattacker och kan därför heller inte tidsbestämma när dessa ska ha ägt rum. Jag får återkomma om detta om och när jag hittar mer information om detta.