Forntid - Sydostasien före och under taifolkens ankomst
Taifolk och burmanerna

Vi vet inte mycket om taifolks anknytning till Pagan. Det finns nästan inga burmanska krönikor eller inskriptioner om taifolk från denna period. Syam (eller shan) nämns dock som tempelbyggande slavar i närheten av Pagan och som bofasta på västbanken av Irrawaddyfloden, cirka 130 kilometer nedströms Pagan.

Det finns knappast några bevis för Pagans påstådda invasion av Shanstaterna på 1000- 1100-talet och taikrönikorna är också tysta om detta. Det är dock möjligt att taifolk (shan) för första gången kom till Malackahalvön under denna tid. De hade kanske värvats som soldater i Pagans arméer.

Shanfolket hade börjat anlända till Shanstaterna på 700-talet och på 1000-talet var de vida utspridda i stora delar av norra Burma. Det finns dock källor som säger att de börjat komma redan på 500-talet. Bäst organiserade och talrikast var de i Shweli-flodens (Maenam Chuai-li) แม่น้ำฉ่วยลี่ dalgång, men troligtvis hölls de i schack av kung Anawrahta.


(Irrawaddyfloden och dess bifloder)

Det sägs att Anawrahta accepterade en dotter från shanregenten av Mong Mao (Mueang Mao) เมืองเหมา, som därmed visade att han underkastade sig Pagans överhöghet. Här anger krönikorna året till 1057. En del historiker identifierar Mong Mao som kungariket Pong ปง, med Mogaung som huvudstad, och även som kungariket Luh Shwan, som nämns i kinesiska krönikor. Lägg märke till att Mong Mao ofta stavas Möng Mao.

Liksom det mesta i shanhistorien är berättelserna om kungariket Pong baserade på legender. Existerande krönikor och traditioner innehåller namnkonflikter och olika dateringar vilket har lett till en rad olika tolkningar.

Under de följande 150 åren ger krönikorna intryck av stor förvirring med dussintals små shanstater, som från tid till annan försökte slå sig samman till större enheter. Följande står att läsa i en krönika från Hsenwi (Saenwi) แสนหวี. Sao Hsö Hkan Hpas (Chao Suea Khan Fa) เจ้าเสือข่านฟ้า regeringstid (r. 1152-1205) är speciellt intressant.

Efter att ha blivit shanfolkets ledare i Shweli-dalen (Mao-dalen) kuvade Sao Hsö Hkan Hpa först alla närbelägna shanfurstendömen. Därefter attackerade han ”Kina” 1158. Förmodligen menar man Nanzhao. Han marscherade ända till Kunming (Khunming) คุนหมิง och besegrade "kineserna." Följande år invaderade han laostaterna, Ngoenyang och Yonokområdet och gjorde furstendömena här till vasallstater och fortsatte sedan mot Xishuangbanna.

Därefter skickade han iväg sin bror, Hkun Sam Long (Khun Sam Luang) ขุนสามหลวง, för att attackera och kuva Assam (Atsam) อัสสัม i nuvarande nordöstra Indien. Se även nästa artikel ”Ahomfolket”. Till sist, 1200, skickade han en expedition mot Pagan som lyckades inta Tagaung och Pinya (Phinya) พินยา. När Sao Hsö Hkan Hpa dog 1205 var han 73 år gammal.

Det finns inga bevis för att shanfolket i Shwelidalen verkligen skulle ha gjort de ovan omtalade erövringarna och en del källor menar att det i själva verket är tveksamt om de överhuvudtaget ens lyckades bilda ett enat shanrike i norra Burma.


Stavningsvarianter och alternativa regeringstider;

Shwelifloden; Lung Chuan Chiang, Lung Kiang, Maenam Cheoli แม่น้ำเชวลี, Maenam Mao แม่น้ำมาว, Nam Mao น้ำมาว, Sawali สวลี, Shueli, Shweh, Sweli.

Mong Mao; Anachak Mao Luang อาณาจักรมาวหลวง, Baiyi (kinesiska), Mao Luang มาวหลวง, Mao-Lung, Mao Lung, Maw (burmesiska), Maw Shan (burmesiska), Meng-mao-chen, Miiang Mao, Moeng Mao, Mong Mao มงเหมา, Mong-mao, Mong Mau, Muang Mao, Muang Mao Lông, Mueang Mao เมืองมาว, Mueang Mao Luang เมืองมาวหลวง, Mueng Mau, Mäng Mao, Möngmao, Möng Mao Lông, Möng Mau.

Luh Shwan; Lu Chuan, Lu-chuan.

Hsenwi; Saenwee, Saen Wi, Theinni (burmesiska).

Sao Hsö Hkan Hpa; Hso-Hkam-Hpa, Hso Khan Pha, Hsö-hkan-hpa, Saw Hso Hkan Hpa.

Kunming; Che-tung, Khun Ming, Kun-ming.

Hkun Sam Long; Chao Lung Siu-Ka-Pha, Chao Sam Luang Fa เจ้าสามหลวงฟ้า, Hkun Sam Hpa, Hkun-Sam-Long, Hso Lung Hpa, Sam Long Hpa, Sam Lung Pha, Sao Sam Long Hpa, เสือสามหลวงฟ้า.

Assam; Asam อะซาม, Asham (östra Assam), Kamrup (västra Assam), Rat Atsam รัฐอัสสัม.

Pinya; Pânyâ, Panya, Pyinnya.

Denna artikel senast uppdaterad: 2024-05-18, 09.23
Följ oss:
Som prenumerant på uppdateringar kommer du att få löpande information från thailandshistoria.se om nya artiklar och sektioner på vår hemsida, samt annan thairelaterad information som kan vara intressant från utomstående källor.

I våra utskick finns länkar du enkelt klickar på för att avsluta prenumerationen på uppdateringar på thailandshistoria.se.

Genom att klicka på "Prenumerera" accepteras dessa villkor och prenumeration till
påbörjas.