Forntid - Sydostasien före och under taifolkens ankomst
Langkasuka och andra malajstater

I olika källor nämns en rad riken på Malackahalvön och i nuvarande Indonesien. Här förekommer namn såsom Kedah (Koeda) เกอดะฮ์, Langkasuka ลังกาสุกะ, Takola ตะโกลา (eller Takkola ตักโกละ), Papphalama (Papphala) ปับผาละ, Pan Pan ปัน ปัน, Raktamaritika (Raktamarittika) รักตะมฤติกา, Chi Tu ฉีตู eller Chia Tho เชียะโท, Pannai (Pa-nai) ปาใน och Lamuri ลามุรี, alternativt Lambri ลามบรี.

Kedah kan ha varit en utlöpare från Srivijaya och Papphalama låg i Peguregionen i Nedre Burma. Var Takola låg har varit omstritt och det har funnits många förslag. En källa säger att Takola kan ha legat i närheten av dagens Trang, medan andra källor har identifierat Takola med Takua Pa ตะกั่วป่า, som i dag ligger i provinsen Phang Nga. Flera källor har motsatt sig Takua Pa-teorin.

Wikipediasidan om Takua Pa säger dock att Takola döptes om till Takua Pa då det fanns rikligt med bly (takua) ตะกั่ว nära staden. Takua är också det thailändska ordet för bly även om tenn (di buk) ดีบุก var den viktigaste metallen här. Det finns också källor som menar att Takola var ett gemensamt namn för flera olika hamnstäder utmed Andamankusten (Chai Fang Andaman) ชายฝั่งอันดามัน.

En källa säger att indiska handelsmän från södra Indien seglade över Bengaliska viken (Ao Bengkon) อ่าวเบงกอน på 500-600-talet och landsteg vid Takola för att sedan ta sig landvägen via Takua Pa-floden (Maenam Takua Pa) แม่น้ำตะกั่วป่า och floden Khiri Rat (Maenam Khiri Rat) แม่น้ำคีรีรัฐ till Bandon-bukten (Ao Ban Don) อ่าวบ้านดอน i Thailandviken.


(Bengaliska viken)


(Bandon-bukten)

De ska sedan ha grundat staden Chaiya här. Härifrån fortsatte man med fartyg till andra gamla handelsplatser i Sydostasien. Lägg märke till att floden Khiri Rat också är känd som Phum Duang (Maenam Phum Duang) แม่น้ำพุมดวง.

Här säger en av mina källor att indierna återvände via floden Luang (Maenam Luang) แม่น้ำหลวง, som numera heter Tapi (Maenam Tapi) แม่น้ำตาปี, och att de sedan begav sig söderut där de grundade staden Hat Sai Kaeo หาดทรายแก้ว, som sedan döptes till Tambralinga (Nakhon Si Thammarat).


(Tapi-floden)

Det fanns flera lukrativa maritima handelsvägar som förband Indien och Mellanöstern med Sydostasien. En handelsväg gick söderut längs Malackahalvöns västkust genom Malackasundet till Sumatra, Java, Moluckerna (Mu Ko Molukka) หมู่เกาะมาลูกู och Filippinerna (Prathet Filippin) ประเทศฟิลิปปินส์. En annan handelsväg gick norrut längs den östra kusten av Malackahalvön till Pattani ปัตตานี, Nakhon Si Thammarat och Chaiya.


(Moluckerna)


(Provinsen Pattani)

Riket Pan Pan ska ha existerat mellan 200-600-talet i nuvarande malajstaterna Kelantan eller Terengganu (Rat Trangkanu) รัฐตรังกานู i dagens norra Malaysia. En annan källa nämner 200-400-talet.


(Delstaten Terengganu i Malaysia)

Ibland kallas riket Raktamaritika också för Nakhon Din Daeng นครดินแดง. Din daeng betyder röd jord på thai. Kinesiska källor kallar en plats eller ett område för Chi-Tu-Guo (Chia Thow eller Thu Kwua) เชียะโท้ว, ถู-กวั่ว, vilket också betyder röd jord. Raktamaritika, som är sanskrit, betyder också röd jord och i en del källor kallas därför riket också för Röda jordens land. Därför verkar alltså som om Chi-Tu-Guo är identiskt med Raktamaritika. Se även Chi Tu som nämns tidigare i denna artikel.

Raktamaritika ska ha varit ett indiskt präglat buddhistiskt kungarike som kanske låg under inflytande från Chaiya. Även Chi Tu verkar vara identiskt med Raktamaritika och kan ha legat vid Kelantan, men läget är omtvistat. Andra förslag är på gränsen mellan Kelantan och Pahang eller vid Songkhla, Pattani eller Phatthalung. Hovlivet i Raktamaritika har beskrivits i kinesiska källor. Enligt de kinesiska källorna bestod befolkningen av mon-khmerfolk som kommit från Funan och som efter flera århundraden ersattes av lokala invånare.


(Chi Tu)

Jag har i den föregående artikeln berättat att det indiska riket Chola invaderade Tambralinga kort tid efter 1017, men även Srivijaya, Langkasuka, Kedah, Takkola och Papphalama drabbades av en indisk invasion. Här anges året till 1025 och att invasionen genomfördes av kung Rajendra Chola (Rachenthara Chola 1) ราเชนทระโจฬะที่ 1 (r. omkring 1014-omkring 1044).


(Chola omkring 1050)

Ytterligare en stat dominerad av indier hade grundats, enligt kinesiska krönikor, på Malackahalvön tidigt på 100-talet. Detta rikes namn var det ovan nämnda Langkasuka. Riket upplevde en nedgång tidigt på 200-talet då khmerriket Funan expanderade i området, men på 500-talet blomstrade riket återigen. Förutom handel med lokala handelsmän handlade Langkasuka även med kinesiska och indiska handelsmän och riket blev en knutpunkt för fartyg som var på väg till eller från Thailandviken. Langkasuka hade sin blomstringstid på 500-600-talet, men därefter minskade rikets betydelse som handelsplats.

Då Langkasuka upplevde sin uppblomstring började man skicka sändebud till Kina. Det var en kung vid namn Bhagadatta (Phaka-datta) พากาดัตตา som blev den förste som etablerade kontakt med Kina 515. Därefter skickades ambassader 523, 531 och 568. På 700-talet hamnade Langkasuka förmodligen under kontroll från riket Srivijaya.

Som omtalat ovan blev Langkasuka attackerat av Cholas arméer 1025, under deras kampanj mot Srivijaya, och vid den här tiden verkar Langkasuka inte längre ha varit någon viktig handelsnation. Bidragande till detta kan ha varit att rikets hamn hade slammat igen. Detta indikeras nämligen av att Langkasukas viktigaste ruiner i dag ligger omkring 15 kilometer från havet.

Rikets geografiska placering har varit omdebatterad, men arkeologiska fynd vid Yarang ยะรัง, som i dag är ett distrikt i provinsen Pattani, indikerar att det här kan ha legat en stor stad som kan ha tillhört riket. Staden var via kanaler förbunden med floderna som rann ut i havet.


(Distriktet Yarang i provinsen Pattani)

Langkasuka var liksom Srivijaya ett hindubuddhistiskt kungarike som har beskrivits av kineser som reste i området och den mest berömda av dessa var den tidigare omtalade kinesiska buddhistmunken Yiying. På 1100-talet blev Langkasuka en tributstat till Srivijaya och på 1400-talet upphörde riket att existera och ersattes av kungariket Pattani. Det finns en del historiker som menar att Langkasukas huvudstad kan ha varit föregångaren till staden Pattani och kungadömet med samma namn. I nästa artikel kan du läsa mer om konungariket Pattani.

Den malajiska krönikan Hikayat Merong Mahawangsa ฮิกายัต มรง มหาวังสา uppger också att det mycket tidigt grundades en stat nära Kedah i nordvästra delen av nuvarande Malaysia. Fursten som grundade detta rike kallade landet Langkasuka. Alla andra källor indikerar att Langkasuka och det gamla Kedah var två olika riken. Langkasuka låg på Malackahalvöns nordöstra sida och Kedah på nordvästra sidan.

Relativt långt norrut på Sumatras östkust låg det buddhistiska kungariket Pannai. Detta rike ska ha existerat under 1000-1300-talet. Då det är ont om inskriptioner och andra historiska källor från denna period är Pannai bland de riken som man vet minst om i den indonesiska historien. Historikerna har föreslagit att Pannai troligen var ett furstendöme som kan ha varit en vasallstat till Srivijaya och senare till kungadömet Melayu.

Kungariket Lamuri låg på norra delen av Sumatra och existerade under Srivijayaperioden fram till tidigt på 1500-talet. Området hade varit befolkat av hinduer på 600-talet och det finns också bevis för buddhism. Man tror att Lamuriregionen var en av de tidigaste platserna där islam fick fäste i den indonesiska övärlden och de senare regenterna var muslimer. Rikets geografiska placering anses allmänt ha varit i den nuvarande provinsen Aceh (Ache) อาเจะห์. Lamuri nämns i olika källor från 800-talet och framåt och man tror att riket absorberades av sultanatet Aceh tidigt på 1500-talet.

Det fanns också ett sultanat vid namn Samudera Pasai vid Sumatras norra kust. Riket ska ha existerat 1267-1521 och var ett muslimskt rike. Det finns tyvärr mycket lite historisk information om riket.


(Samudera Pasai)


Stavningsvarianter;

Kedah; Anda-Kataha, Chiu-chi, Chu-li, Ka-Cha, Kadaram (tamil), Kalah, Kalahbar (arabiska), Kataha (arabiska), Kataha-dvipa, Kataha-nagara, Keda เกดะห์, Keddha, Queda, Sai, Sai Buri, Sayburi, Syburi (Saiburi) ไทรบุรี, Zaiburi.

Kedah, provinsen; Negeri Kedah (malajiska), Rat Koeda รัฐเกอดะฮ์.

Langkasuka; Ilongasogam, Lang-jia-shu (kinesiska), Langka Suka, Lang-xi-jia (kinesiska), Lang-ya-hsiu (kinesiska), Lang-ya-xiu (kinesiska), Lankasuka, Lengkasuka, Liangshu, Ling-ya-si-jia (kinesiska), Long-ya-xi-jiao (kinesiska), Rat Langkasu รัฐลังกาสุ.

Takola; Chu-tu-kun, Kra Taklola กราตักโลลา, Mueang Takkola เมืองตักโกลา, Takkola ตักโกลา, Takkolam (Tamil).

Pan Pan; P´an P´an, Pan-pan, Panpan, Phan Phan พันพัน, Rat Phan Phan รัฐผั่น-ผั่น.

Raktamaritika; Raktamrittika.

Chi Tu; Chia Tho, Chiathow เชียะโท้ว, Chihtu, Ch-ih-t'u, Chitu, Nakhon Sia Tho นครเซี้ยะโท้ว, Sia-tho เซี้ยะ-โท้ว, Tanah Merah (malaj), Tsche T´au.

Pannai; Panai. Pane, P’anes, P’anis.

Lamuri; Lamori, Lamri ลามรี, Lāmurī, Lanli, Lanwuli, Lan-wu-li, Lawrī, Nanwuli, Ramani รามนี, Ramni.

Lambri; Laembri แลมบรี, Lambri, Lambry.

Takua Pa, distriktet; Amphoe Takua Pa อำเภอตะกั่วป่า, Ta Kua Pa, Takuapa.

Takua Pa-floden; Khlong Takua Pa คลองตะกั่วป่า.

Khiri Rat; Khirirat.

Moluckerna; Ko Molukka เกาะโมลุกกะ, Kryddöarna, Malaku Islands, Mu Ko Molukka หมู่เกาะโมลุกกะ.

Pattani; Muang Pattani, Patani, Patania, Patany.

Terengganu; Ganu, Terangganu, Tereganu, Trangkanu ตรังกานู, Tranung, Trengganu, Tringanu, Tringganu.

Chi-Tu-Guo; Chi-Tu-Guo, Chì-tǔ-guó, Chitu Guo, Chituguo Ji.

Rajendra Chola; Phra Chao Rachenthara Chola 1 พระเจ้าราเชนทระโจฬะที่ 1, Rajendra I.

Bhagadatta; Bhaga Datta, Phra Chao Phakadatta พระเจ้าพากาดัตตา.

Yarang; Yarang, distriktet; Amphoe Yarang อำเภอยะรัง, Tien-sun, Yarung.

Hikayat Merong Mahawangsa; Hikayat Marong Mahawangsa, Kedah Annals.

Aceh; Acèh, Acheh, Acheen, Atjeh.

Samudera Pasai; Anachak Samudra อาณาจักรซามูดรา, Pacem, Pasai, Samudera Darussalam.

Denna artikel senast uppdaterad: 2025-03-21, 14.44
Följ oss:
Som prenumerant på uppdateringar kommer du att få löpande information från thailandshistoria.se om nya artiklar och sektioner på vår hemsida, samt annan thairelaterad information som kan vara intressant från utomstående källor.

I våra utskick finns länkar du enkelt klickar på för att avsluta prenumerationen på uppdateringar på thailandshistoria.se.

Genom att klicka på "Prenumerera" accepteras dessa villkor och prenumeration till
påbörjas.

 
Laddar...