Vietnamesernas område vid Röda flodens delta och kustslätt, Tonkin (Tangkiao) ตังเกี๋ย hade ända sedan första århundradet av vår tideräkning styrts som den kinesiska provinsen Annam, eller av vietnamesiska dynastier som mer eller mindre accepterade kinesisk överhöghet.

Vietnameserna hade besegrat kineserna 938 eller 939 och lyckats bli självständiga. I norra nuvarande Vietnam bildade de ett rike som 967 eller 968 blev känt som Dai Co Viet (Tai Ko Wiat) ไตโกเวียด och 1054-1400 och 1428-1804 som Dai Viet. Denna stat låg vid Röda flodens delta och kustslätt. Rikets namn ändrades till Vietnam 1804.

Riket var omringat av Kina i norr, Nanzhao i nordväst och Champa och Angkorriket i söder och sydväst. Rikets norra delar avskildes från direkt kontakt med Kina av framförallt taifolk som bodde i detta område. De vietnamesiska härskarna har säkert krävt att folken i norr skulle vara neutrala, om de inte kunde kuva dem eller rent av få deras frivilliga stöd. Det var dock inte alltid som vietnameserna lyckades med detta.

1010 gjorde en kejsare från Lydynastin (Ratchawong Li) ราชวงศ์หลี Thang Long till sin huvudstad. Jag har tidigare berättat att denna stad blir känd som Hanoi 1831. Även efter Dai Viets självständighet fortsatte Kina att ha stort inflytande på den vietnamesiska kulturen och sättet att regera landet. Vietnameserna använde till och med det kinesiska skriftsystemet.

En zhuang eller nung-hövding vid namn Nong Quanfu (Nong Chawianfu) หนง เฉฺวียนฝู (?-1039) och hans äldste son Nung Tri Thong, från regionen vid dagens vietnamesiska provins Cao Bang (Kao Bang) กาวบั่ง längst i norr, revolterade och bildade ett självständigt kungadöme här där han regerade 1038-1039.

(Naturbild från Cao Bang)

(Provinsen Cao Bang)

En källa säger att Nong Quanfus hustru A Nong อาหนง (1005-1055) hade en betydligt mer framträdande roll i ovanstående händelse. Hon omtalas som shaman, matriark och krigare med ursprung som zhuang. Hon blev mor till en son vid namn Nong Zhigao (Nong Chuea-kao) หนง จื้อเกา (1025-1055?).

(Nong Zhigao)

Tidigt 1039 marscherade kejsaren Ly Thai Tong (Li Thai Tong) ลี้ ท้าย ตง (r. 1028-1054) av Dai Co Viet (Vietnam) in med en armé i regionen och lyckades ta Nong Quanfu och merparten av hans familj till fånga. De skickades sedan till Thang Lon (Hanoi) i Dai Co Viet där Nong Quanfu blev avrättad.

Den 14-årige sonen Nong Zhigao lyckades undgå att bli infångad och 1042 bildade han 17 år gammal sitt första kungarike. Hade han möjligtvis med sig sin mor som enligt mina källor ska ha dött 1055? Vietnamesiska trupper lyckades dock ta Nong Zhigao till fånga och han hölls fången i flera år fram till 1048 då han frigavs. Han utropade då ett nytt kungadöme, men en vietnamesisk attack tvingade honom in på kinesiskt territorium 1052.

Nong Zhigao ska därefter ha intagit staden Nanning หนานหนิง i Guangxi och han fortsatte därefter in i provinsen Guangdong och staden Guangzhou (Kuangchow) กว่างโจว, som på svenska även är känd under namnet Kanton. Guangzhou belägrades sedan under 57 dagar. Om staden intogs vet jag inte.

Efter att ha avslutat belägringen av Guangzhou begav sig Nong Zhigao norrut där han snabbt lyckades besegra flera kinesiska styrkor. Därefter begav han sig återigen söderut och västerut och intog ännu en gång Nanning i oktober 1052. Här förberedde han sig för vidare attacker mot Guangzhou för att bilda en ny stat här. En rad kinesiska arméer skickades mot Nong Zhigao, men i början lyckades han besegra dem i bergen runt Nanning.

En källa säger att Nong Zhigao lyckades döda kommendanterna för fem kinesiska arméer som skickats mot honom innan han till sist blev besegrad av de kinesiska styrkorna från Songdynastin och många av hans anhängare blev dödade. Som ett resultat av detta ska de överlevande av dessa zhuang/nung ha börjat migrera i sydlig och västlig riktning in i nuvarande Vietnam, Yunnan, Thailand och Laos. Många av dem hamnade i området kring provinserna Cao Bang och Lang Son (Lang Soen) หลั่งเซิน där de blev kända under namnet nung.

(Provinsen Lang Son)

Källorna är inte eniga om Nong Zhigaos vidare öde. Enligt kinesiska källor sägs han ha flytt till kungariket Dali där han sedan avrättades på order av Dalis kung. Hans huvud sägs ha skickats till kineserna. I andra källor sägs det att Nong Zhigao fick fri lejd och begav sig till norra nuvarande Thailand där hans ättlingar fortfarande lever i dag.

Hur som helst visade dessa zhuang/nunghövdingar vilket hot taifolken kunde bli i framtiden. Trots att man saknade ledare av Nong Zhigaos kaliber, revolterade nungfolket flera gånger under 1300- och 1400-talet. Faktum är att uppror faktiskt förekom ända in på 1800-talet.

Med tiden lyckades vietnameserna undvika strider i norr genom att uppnå diplomatiska lösningar. De ingick allianser med de lokala hövdingarna och dessa allianser befästes genom att hövdingarna fick vietnamesiska "prinsessor" som hustrur.

Det finns delvis annorlunda versioner av det jag skrivit här ovan. Enligt en av dessa hade A Nong, hennes man Nong Quanfu och deras son, Nong Zhigao startat en revolt på 1040-talet som belägrade staden Nanning i 57 dagar. Men Nong Quanfu kan ju inte ha varit med om han dog 1039! Tidsmässigt stämmer heller inte detta riktigt och det var ju inte staden Nanning som hade belägrats i 57 dagar.