Rama II:s äldste son med drottning Sri Suriyendra, prins Mongkut, var född den 18 oktober 1804. Han bodde sedan i ett gammalt palats på Thonburisidan av Chaophrayafloden tills han blev nio år gammal. Han hade fått en traditionell utbildning lämplig för en siamesisk kronprins. I hans studier ingick litteratur och poesi på thai och pali och dessutom läste han historia och studerade den urgamla krigskonsten. Han lärde sig att använda olika vapen samt att rida både hästar och elefanter. Även buddhistisk skolning ingick i utbildningen.

Vid tolv års ålder utsågs han av sin far till befälhavare över de väpnade styrkorna. Med hjälp av sin farbror prins Phithaksamontri övervakade han monflyktingarna som kom till Siam via provinserna Tak, Uthai Thani och Kanchanaburi. Dessa mon slog sig sedan ned i provinserna Pathum Thani ปทุมธานี och Nonthaburi. När Mongkut var 14 år gammal ordinerades han som novis i sju månader vid Wat Mahathat, precis utanför det kungliga palatset.

(Karta över provinsen Pathum Thani)

Den 6 juli 1824 kallade Rama II plötsligt samman en del av den kungliga familjen och sade till dem att tiden var inne för prins Mongkut att åter bli munk. Enligt hovkrönikören sade kungen att "då detta är en tid av dåliga omen, på grund av den kungliga vita elefantens död, ska ordinationen ske så snabbt som möjligt.” Denna vita elefant hade dött redan den 19 juni och det verkar troligt att Rama II kände på sig att hans dagar var räknade. Med få av de ceremonier som vanligtvis praktiserades ordinerades den 19-årige Mongkut som munk redan nästa dag.

Varför var det så bråttom? Rama II visste att starka krafter föredrog prins Jessadabodindra som blivande ny kung i stället för Mongkut och genom att avlägsna Mongkut som tronkandidat kunde Rama II kanske undgå en möjlig tronkonflikt i riket. Det är nämligen möjligt att Mongkut förväntade sig att ta över tronen efter sin fars död. Det är troligt att Rama II ville undvika ett eventuellt inbördeskrig som skulle kunna resultera i att de aggressiva västmakterna blandade sig.

Jessadabodindra, som var 17 år äldre än Mongkut, var son till en lägre rankad hustru känd som Chao Chom Manda Riam เจ้าจอมมารดาเรียม (1770-1837). Hon härstammade från en muslimsk familj från södra Siam och hennes far var guvernör i Nonthaburi. Mongkut däremot var, som tidigare nämnt, son till en drottning och detta hade tidigare i historien orsakat strid om tronen. Prins Jessadabodindra hade stöd från den mäktiga Bunnagfamiljen och skulle säkert ha vunnit en kraftmätning mot Mongkut.

Dit Bunnag, som var ledare för Bunnagfamiljen, hade blivit utnämnd till Chaophraya Phrakhlang เจ้าพระยาพระคลัง 1822 och han hade arbetat nära Jessadabodindra under de två föregående åren. Dit blev också den andra personen i Siams/Thailands historia att få titeln Somdet Chaophraya.

Dits titelnamn var Somdet Chaophraya Borom Maha Prayurawongse (Somdet Chaophraya Borom Maha Prayurawong) สมเด็จเจ้าพระยาบรมมหาประยูรวงศ์, och han är också känd som Somdet Chaophraya Ong Yai สมเด็จเจ้าพระยาองค์ใหญ่. Dits pappa var den tidigare omtalade Chaophraya Akkhamahasena (Bunnak) och hans mamma hette Nuan นวล och var en syster till Rama I:s drottning Amarindra.

Fem av Dit Bunnags söner blev också framstående ämbetsmän i Siam. Du kommer att läsa mer om flera av dem längre fram. Sönerna hette Thet Bunnag (Thet Bunnak) เทศ บุนนาค (1841-1907), Thuam Bunnag (Thuam Bunnak) ท้วม บุนนาค (1830-1913), Kham Bunnag (Kham Bunnak) ขำ บุนนาค (1 oktober 1813-12 juni 1870), Chuang Bunnag (Chuang Bunnak) ช่วง บุนนาค (23 december 1808-19 januari 1883) och Porn Bunnag (Phon Bunnak) พร บุนนาค (1849-1920).

(Thet Bunnag)

(Thuam Bunnag)

(Kham Bunnag)

(Chuang Bunnag)

(Porn Bunnag)

Thet Bunnag blir också känd som Chaophraya Suraphan Phisut เจ้าพระยาสุรพันธ์พิสุทธิ์, Thuam Bunnag som Chaophraya Bhanuwongse (Chaophraya Phanuwong Maha Kosathibodi) เจ้าพระยาภาณุวงศ์มหาโกษาธิบดี, Kham Bunnag som Chaophraya Thiphakorawong (Chaophraya Thiphakorawong Maha Kosathibodi) เจ้าพระยาทิพากรวงศมหาโกษาธิบดี, Chuang Bunnag som Somdet Chaophraya Borom Maha Si Suriyawongse (Somdet Chaophraya Borom Maha Si Suriyawong) สมเด็จเจ้าพระยาบรมมหาศรีสุริยวงศ์ och Porn Bunnag som Chaophraya Bhasakorawongse (Chaophraya Phasakorawong) เจ้าพระยาภาสกรวงศ์.

Förutom att Jessadabodindra var Bunnagfamiljens favorit var Mongkut dessutom tekniskt sett för ung för att krönas. Han skickades därför i kloster, där den gula munkkåpan förhoppningsvis skulle skydda honom från intriger. Även om Mongkut hade velat annorlunda kunde han inte göra annat än att finna sig i sin tillvaro som munk. Om han hade lämnat munklivet hade han kastat sig in i en, för honom, ytterst farlig dynastisk politik. Det bör nämnas att Mongkut, vid 18 års ålder, hade gift sig med en kvinna av god familj, men hon var inte prinsessa. Med henne hade han hunnit få två söner innan han blev munk.