Bangkok, Rama I - Rama VII - Öppningen mot väst
Problem med Champasak

En liknande olycksbådande situation uppstod i furstendömet Champasak under Rama II:s regeringstid. Då Fay Na och hans son dog 1810 eller 1811, beroende på källan, tog det två år att hitta en efterträdare som Siam kunde acceptera. Fay Nas son Nou (Nu) นู (r. 1811) hade blivit regent efter sin fars död, men han dog själv endast tre dagar efter att han utsetts till kung.

Nou saknas dock i den engelskspråkiga Wikipediasidan om Laos regenter, men han finns med på den thaispråkiga sidan! Den thailändska sidan säger att det var ett två år långt interregnum, uppehåll, i tronföljden efter Nous död.

Den observante kommer dock att upptäcka att det finns en del källor som nu talar om en regent vid namn No Muong หน่อเมือง (r. 1811-1813). Han finns med på den engelska Wikipediasidan över Laos regenter, men inte på den thailändska! Om hans regeringstid stämmer här ovan har det ju inte varit ett två år långt interregnum i tronföljden! En sida säger dessutom att No Muong var far till Nu!

Den prins som siameserna accepterade som efterträdare till Fay Na kallades Manoi หมาน้อย (r. 1813-1819). Manoi betyder faktiskt ”lilla hunden.” Han visade sig emellertid svag och ineffektiv. Siameserna kände sig därför tvungna att intervenera flera gånger i Champasaks affärer under det kommande årtiondet. Först för att lösa en dispyt mellan Manoi och hans Maha Uparat och sedan 1819 då det bröt ut en allvarlig revolt, kallad kabot aisa kiat ngong กบฏอ้ายสาเกียดโง้ง, bland bergsfolken i de nordöstra delarna av riket.

Upproret leddes av en tidigare munk vid namn Sa (Ai Sa) อ้ายสา, som ansåg sig ha magiska krafter. Med folkligt stöd lyckades han erövra staden Champasak och Manoi och hans hov tvingades fly till Ubon. Siamesiska trupper begav sig ut och återställde ordningen, men fick problem med att hitta en lämplig ersättare. Manoi flydde sedan till Bangkok 1820 där han uppenbart dog året efter.

Siameserna var nu i stort behov av att befästa sin auktoritet över Champasak. Kung Anouvong av Vientiane, vars son Yo โย้ hade lyckats fånga den gäckande Sa, bad siameserna att utnämna Yo (r. 1821-1827) som regent över Champasak. En del källor säger att han började regera redan 1820. I engelska Wikipedia är Yo känd som Nho och han blev Champasaks sjätte regent.

Rama I:s systerson prins Phithakmontri, som var rådgivare till den siamesiska regeringen, hade motsatt sig detta då han menade att detta gav Vientiane ökat inflytande söderut, vilket kunde göra Anouvong till en farlig vasall.

Rama II:s son, den tidigare omtalade prins Jessadabodindra, hade å andra sidan stöttat valet av Yo. Han menade att man var tvungna att stärka södra Laos för att hindra vietnameserna från att bege sig in i området, vilket de hade gjort i Kambodja. Valet av Yo var den minst dåliga lösningen då det var bättre med ett starkt Vientiane och Champasak än ett svagt Champasak och ett allvarligt vietnamesiskt hot.


Stavningsvarianter och alternativa regeringstider;

Nou; Chao Nu เจ้านู.

No Muong; Chao No Mueang เจ้าหน่อเมือง, No-Muang, No Mueang, Nu Muong.
Alternativ regeringstid för No Muong; 1811.

Manoi; Chao Ma Noi เจ้าหมาน้อย, Ma Noi, Phom Ma Noi, Phomma Noi, Phommanoy.
Alternativa regeringstider för Manoi; 1813-1817, 1813-1820.

Sa; Ay Sa.

Yo; Chao Nyo, Chao Yo เจ้าโย้, Chao Ratchabut Yo เจ้าราชบุตรโย้, Nho, Nyô, Rajabud Yo, Rajabud Yoh, Yo โย่, Yuva.
Alternativa regeringstider för Yo; 1819-1826, 1819-1827, 1820-1827.

Denna artikel senast uppdaterad: 2024-05-10, 06.20
Följ oss:
Som prenumerant på uppdateringar kommer du att få löpande information från thailandshistoria.se om nya artiklar och sektioner på vår hemsida, samt annan thairelaterad information som kan vara intressant från utomstående källor.

I våra utskick finns länkar du enkelt klickar på för att avsluta prenumerationen på uppdateringar på thailandshistoria.se.

Genom att klicka på "Prenumerera" accepteras dessa villkor och prenumeration till
påbörjas.