Bland kung Rama I:s icke-kungliga medarbetare fanns hans tidigare sekreterare som sedan utnämndes till Kalahom. Men det verkar i stället som om han utnämndes till mahatthai! En annan medarbetare och viktig minister var författaren Chaophraya Phrakhlang (Hon) som hade utnämnts till Chaophraya Akkhamahasena (Bunnak).

Tre av Chaophraya Akkhamahasenas ättlingar skulle komma att nå den höga adliga titeln Somdet Chaophraya och en av dem skulle bli regent. De flesta av kungens gamla medarbetare dog före honom och lämnade honom ensam under hans sista år.

Jag har i tidigare artiklar berättat om tidig organisering av ministerier i Siam. Se ”Ayutthaya”, Konungariket Ayutthaya”, artiklarna ”Ramathibodi som lagstiftare och administratör” och ”Kung Trailok (1448-1488)”. Under Ayutthayaperioden ändrades respektive ministeriums ansvarighetsoråden och ibland även namnen vilket ibland gör det lite förvirrande och svårt att följa kronologiskt.

Rama I:s styre eller regim baserades på sex stora ministerier efter modell från det gamla Ayutthaya. Fyra av dessa hade direkt kontroll över olika delar av rikets territorium;

• Det viktigaste ministeriet, historiskt sett, var mahatthai som hade ansvaret för provinserna norr och öster om huvudstaden. Rama I utnämnde Chaophraya Rattanaphiphit (Son Sonthirat) เจ้าพระยารัตนพิพิธ (สน สนธิรัตน์) (1735-1805) som ledare för detta ministerium. Han tillhörde en gammal adelsfamilj i Ayutthaya och under Taksins regim hade han arbetat som sekreterare för dåvarande Chaophraya Chakri och nuvarande Rama I.

• Ministeriet kalahom, som hade ansvaret för provinserna från Phetchaburi och söderut, gick till Chaophraya Mahasena (Pli). Pli var son till och brorson till två tidigare Kalahom och nära förbunden med Bunnagfamiljen och hade arbetat för Rama I:s yngre bror under krigen på 1770-talet.

• Phrakhlang sköttes först av Chaophraya Phrakhlang (Son) เจ้าพระยาพระคลัง (สน), som hade varit med redan under Thonburitiden. Han blev snart degraderad och ersattes av Chaophraya Phrakhlang (Hon). Chaophraya Phrakhlangs (Hon) ministerium kontrollerade provinserna runt Thailandviken söder om Bangkok.

• Krom mueang กรมเมือง var ansvarigt för huvudstaden och dess omgivningar och leddes av Chaophraya Yommarat (Thong In) som hade kämpat sida vid sida med Chakri under Thonburiperioden. Även han blev snart ersatt av en arvtagare från Bunnagfamiljen som fungerade som Yommarat åren 1785-1787 och därefter som Kalahom.

• Krom na, eller jordbruksministeriet, leddes av Chaophraya Phonlathep (Pin Singhaseni) เจ้าพระยาพลเทพ (ปิ่น สิงหเสนี) som sedan blev Kalahom 1805-1809. Han blir då känd som Chaophraya Mahasena เจ้าพระยามหาเสนา (ปิ่น) Han tillhörde den gamla brahmanska familjen.

• Krom wang, eller palatsministeriet, var ansvarigt för hovets administration och leddes av Chaophraya Thammathikon (Bunrot Bunyarattaphan). Han hade tjänat under Chakri under Thonburiperioden och var son till en brahman vid hovet, som också tillhörde den gamla brahmanska familjen.

Betraktade som grupp var dessa ministerier brett representerade med folk från de gamla ledande familjerna. Mahatthai, Kalahom och Krom Mueang leddes av män med nära personliga relationer till monarken, medan Phrakhlang och Krom Wang leddes av män med speciell expertis.

Brahmanerna (brahmanfamiljen?) och Bunnagfamiljen sörjdes det gott för. Den kinesiska familjen kan ha varit representerad av två Phrakhlang, men detta är inte helt säkert. Det är både viktigt och fascinerande att se att nästan alla Rama I:s ministrar blev nära förbundna med honom genom olika giftermål. De flesta familjerna försörjde kungen med konkubiner, med vilka kungen fick barn, och detta skapade ytterligare bindningar som svetsade samman den siamesiska eliten.