Den 29 mars 2016 hade Nationella rådet för fred och ordning (NCPO) presenterat ett utkast till en ny konstitution och söndagen den 7 augusti 2016 genomförde Thailand en folkomröstning om ett godkännande av en ny konstitution. Valresultatet blev en seger för militärjuntan. Den 105 sidor långa konstitutionen med 279 artiklar betraktades av många som bara delvis demokratisk och att den gav militären ett ännu hårdare grepp om landet.

61,4 procent hade röstat ja till den nya konstitutionen medan 38,6 procent hade röstat nej. Valdeltagandet låg på 59,4 procent. Ett förslag om att den kommande premiärministern skulle väljas gemensamt av senaten och representanthuset godkändes också av väljarna med procentsiffrorna 58-42.

Enligt den nya konstitutionen skulle parlamentet bestå av en senat med 250 ledamöter och ett representanthus med 500 ledamöter, varav 350 skulle väljas från valkretsar och 150 från partilistor. Den huvudsakliga skillnaden mellan konstitutionen 2016 och konstitutionen 2007 var att senaten skulle bli helt och hållet vald i stället för delvis vald.

NCPO skulle utse en panel med åtta till tio personer som skulle välja de 250 senatorerna. Sex av platserna i senaten var reserverade för cheferna för den kungliga thailändska armén, flottan, flygvapnet och polisen samt militärens överbefälhavare och försvarets ständige sekreterare. Denna ordning skulle gälla under en femårig ”övergångsperiod” och sågs av många som ett försök från NCPO att behålla inflytandet efter att ha lämnat regeringsmakten.

Senaten skulle också ha vetorätt över representanthuset gällande ändringar i författningen. Dessutom behövde en kommande premiärminister inte längre vara en parlamentsmedlem.

Folkomröstningen var första gången som juntan lät testa den allmänna opinionen sedan kuppen 2014. Inför folkomröstningen genomförde armén en informationskampanj och tillät ingen öppen debatt eller formellt kampanjarbete angående konstitutionen. Miitären själv fick däremot kampanja aktivt för den nya konstitutionen!

Enligt juntans regler riskerade "personer som sprider information som anses förvrängd, våldsam, aggressiv, uppviglande eller hotfull så att väljarna inte röstar eller röstar på ett visst sätt" upp till 10 års fängelse och böter på upp till 200 000 baht. Aktivister som var emot den nya konstitutionen, eller som öppet deklarerade att de tänkte rösta nej till den nya konstitutionen, hade också arresterats och blivit dömda i militärdomstolar.

Valresultatet gav legitimitet till juntan som menade att det bara var militären som kunde stabilisera Thailand och ”avgifta” politiken efter ett årtionde av kaos. Samtidigt betraktades resultatet som ett hårt slag mot nationens demokratirörelse.

"Jag accepterar folkets beslut”, sade Yingluck Shinawatra i social media efter folkomröstningen och tillade att hon inte var förvånad med tanke på svårigheterna att kunna diskutera dokumentet. "Jag är ledsen över det faktum att vårt land rör sig baklänges i och med en odemokratisk konstitution”, tillade hon.

Tisdagen den 11 oktober 2016, efter ett års arbete, var kommissionen för utarbetande av konstitutionen klar med sitt arbete. Den nya konstitutionen lämnades över till premiärminister Prayut Chan-o-cha, som i sin tur skulle söka om kungligt godkännande för den innan den kunde tillämpas.

Premiärministern sade att de kommande 30 dagarna skulle användas för att se över konstitutionen och se till att den var komplett innan man sökte kungligt godkännande för den. Konstitutionskommissionen, som leddes av Meechai Ruchuphan, hade träffat Prayut och andra regeringstjänstemän inklusive de biträdande premiärministrarna Wissanu Krea-ngarm och Prawit Wongsuwan samt ministern för premiärministerns kansli Mom Luang Panadda Ditsakul under tisdagen.

Efter det timslånga mötet menade Meechai att Prayut var nöjd med författarna till konstitutionen, som arbetat med den trots alla problem. Premiärministern hade också uppmanat kommissionen att ha tålamod, sade Meechai.

Sex ändringar gjordes sedan i den av väljarna godkända konstitutionen innan den ratificerades den 6 april 2017.