Ayutthaya - Ayutthaya och kontakterna med väst
Highslide JS
Stupa i Prome
Uppror i Burma (1661) - Attacken på Chiang Mai och Burma (1662)

I augusti 1661 blev kung Pindale (Phra Chao Phindale) พระเจ้าพินดาเล (r. 27 augusti 1648-3 juni 1661) från Toungoodynastin störtad och avrättad genom att bli dränkt i en flod. Men det var inte bara Pindale som råkade illa ut. Hans huvuddrottning, hans son och sonson blev också dränkta.

Det var hans egen bror, kung Pye (Phra Chao Paye) พระเจ้าปะเย (r. 3 juni 1661-14 april 1672) av Prome, som var ledare för upproret mot sin bror och han blev själv kung av Burma.


(Gammal stupa i Prome)

En källa berättar att den avrättade kungen hade skapat stort lidande genom att i rikliga mängder ha försett sig själv, sina fruar och sitt hovfolk med mat under en kinesisk belägring av Ava.

Kung Narai blev nu ännu en gång frestad att göra ett försök att attackera och återerövra Chiang Mai. Men Narai var missnöjd med ledningen av den förra expeditionen och bestämde sig för att hitta en yngre och mer entusiastisk man som armékommendant. Valet föll på hans fosterbror Chaophraya Kosathibodi (Lek) เจ้าพระยาโกษาธิบดี (เหล็ก) (1630 eller 1632-1661 eller 1683).

De gamla militärerna blev förfärade över hur hårt Chaophraya Kosathibodi (Lek) gick fram som ny kommendant. Han hade bestämt sig för att den siamesiska armén var i behov av strikt disciplin och lydnad. Desertörer och slöfockar blev snabbt varse hans hårdhet och hans order blev snart inte ifrågasatta.

Vid ett tillfälle hade Chaophraya Kosathibodi (Lek) givit instruktioner om hur bygget av en palissad skulle utföras. Han hade sagt att den smala delen av bambun skulle grävas ner i marken, men detta uppfattade en av hans officerare som en ren felsägelse. Den gängse metoden var enligt honom att den tjocka delen skulle grävas ner i marken. När han sedan gjorde som han brukade, eftersom han trodde att Chaophraya Kosathibodi (Lek) sagt fel, blev straffet hårt. Brottet mot instruktionerna kostade honom huvudet!

I slutet av 1661 lämnade Chaophraya Kosathibodi (Lek) Ayutthaya med sin armé med Chiang Mai som mål. Kort tid därefter började kung Narai också marschera mot Chiang Mai. Omkring 100 000 man skall ha varit engagerade i expeditionen och detta var en långt större armé än som någon gång tidigare använts i en invasion av Chiang Mai.

Chaophraya Kosathibodi (Lek) mötte inget större motstånd före Lampang, men staden föll ändå efter en kortare strid. Lamphun höll stånd i en vecka. Chiang Mai försvarades mera hårdnackat och belägrades.

Men då kung Narai anlände med sina styrkor i mars 1662 intogs staden. Chiang Mais regent och de flesta ur adeln togs till fånga och staden tvingades acceptera siamesisk överherradöme. Då Chiang Mai redan fallit anlände en burmesisk undsättningsstyrka som dock besegrades.

Kung Narai stannade 15 dagar i Chiang Mai och återvände sedan till Ayutthaya med en mängd värdefullt krigsbyte, inklusive den berömda Buddhastatyn Phra Phuttha Sihing.

Jag har tidigare berättat att det faktiskt existerar hela tre statyer med detta namn som alla påstås vara orginalet. Se även "Sukhothai och Lan Na." avsnittet "Konungariket Sukhothai," artikeln "Ramkhamhaeng och buddhismen."

Här kommer några lätt motsägelsefulla berättelser som indikerar att Narai skulle ha fått en son med en kvinna i norr under sin tid i Chiang Mai. Kungen skulle ha skämts för detta och bett en av sina vänner, adelsmannen Phra Phetracha พระเพทราชา, att acceptera barnet som sin egen son.

En annan variant på detta är att Narai 1662 skulle ha erbjudits en dotter till Chiang Mais härskare, vilket han också accepterade, och de fick senare en son.

Denne son blev till prins Nai Dua (Nai Düa) นายเดื่อ, som senare skulle bli känd som Luang Sorasak หลวงสรศักดิ์ (1662-1709). Om han verkligen fick en son med Chiang Mais härskares dotter fanns det väl ingen anledning att skämmas?

Thailändska Wikipedia säger att det var Phetrachas fru, och senare drottning, Phra Nang Kusawadi พระนางกุสาวดี som var mor till Luang Sorasak. Hon hette från början Chao Nang Kulathida เจ้านางกุลธิดา och förefaller att från början ha varit en hustru till kung Narai.

Under siamesernas ockupation av Chiang Mai utbröt ett uppror i Pegu. Peguanerna hade öppet visat motvilja mot burmeserna och belägrade Ava 1660. Då situationen i Burma åter hade lugnat sig beslöt sig kungen av Burma att straffa Pegu.

Men då revolterade peguanerna igen och tog härskaren av Martaban till fånga. Då peguanerna hörde att en burmesisk armé var i antågande blev de skrämda och många flydde genom passet Chedi Sam Ong och slog sig ner i Siam.

Under sin flykt tog man med sig guvernören av Martaban till Ayutthaya och här vädjade man till Narai att han skulle beskydda Pegu mot kungen av Burma.

Kung Narai insåg nu att man riskerade ett krig mot Burma och såg till att stärka sitt försvar utmed gränsen och i slutet av 1662 kom ett förväntat anfall från Burma. Men siameserna var förberedda och burmeserna drevs tillbaka med stora förluster.

Uppmuntrad av sina framgångar började kung Narai nu marschera mot Pegu. Under sin marsch upptäckte han att befolkningen, som var trötta på burmesernas förtryck, gav honom sitt stöd.

1662 erövrade kung Narai Martaban, området vid dagens Yangon, Pegu och omkringliggande områden. Därefter började den siamesiska armén marschera norrut, men hur långt de nådde vet vi inte.

En källa säger att siameserna erövrade Chittagong จิตตะกอง, Syriam, Yangon, Pegu, Prome och Toungoo och omringade Pagan 1664. Toungooregimen satt dock säkert i övre Burma och lyckades driva tillbaka siameserna samma år. Bidragande till reträtten var bristen på förnödenheter.

Denna siamesiska invasion av burmesiskt territorium skulle bli den sista av betydelse, men fick inga egentliga varaktiga följder. Pegu hamnade snart under burmesiskt styre igen, men burmeserna förde nu en något mildare politik mot peguanerna för att undvika att de återigen skulle söka siamesisk hjälp.

Därmed hade burmeserna klarat av attackerna både från kineserna och siameserna och återtog med tiden kontrollen över både Pegu och Chiang Mai. Kung Narai verkar faktiskt inte ha brytt sig så mycket om sin kontroll över Chiang Mai.

Burmesernas grepp om Lan Na hårdnade med tiden. Burmesiska prinsar installerades regelbundet som vicekungar i Chiang Mai och under mer än ett halvt århundrade skulle de olika taifolken (tai yuan, lue, shan) lida under burmesernas hårda regim med höga skatter och som tvångskommenderade soldater i Burmas arméer långt hemifrån.

Till skillnad från Ayutthaya, som hade återhämtat sig efter burmesernas första stora invasioner på 1560-talet, var lidandet stort i Lan Na under denna tid. Ständiga krig avfolkade många städer och byar och befolkningen flyttades runt till olika müanger eller kanske ända till Burma.

Krönikorna från en del av furstendömena visar på en kaotisk tid bland de lokala regerande släkterna där bara de mest hårdföra blev kvar vid makten. Tidigt på 1700-talet förtjänade inte regionen något enhetligt namn och områdets rika kulturarv, speciellt från 1500-talet, förvaltades dåligt. 


Stavningsvarianter;

Pindale; Bintale, Bintalé, Pindale Min.

Pye; Pyei, Maha Pawara Tammaraja, Phra Chao Maha Si Surasutham Racha พระเจ้ามหาสีหสุรสุธรรมราชา.

Chaophraya Kosathibodi (Lek); Chao Phya Kosathibordi, Chaophraya Kosathibodi เจ้าพระยาโกษาธิบดี, Chaophraya Kosa Thibodi, Chaophraya Kosa (Lek) เจ้าพระยาโกษา (เหล็ก), Chaophraya Kosa Lek เจ้าพระยาโกษาเหล็ก, Khun Lek, Phra Wisut Sunthorn, Phra Wisut Sunthon พระวิสุทธสุนทร, Phra Wisutsuntorn, Kosa Parl, Chaophraya Kosa Pan เจ้าพระยาโกษาปาน (Lek), Kosapan Phraya Kosa. เจ้าพระยาโกษาธิบดี (ปาน), Pya Kosa Tibodi Kun Lek.

Phra Phetracha; Okphra Phetracha, Opra Phetracha, Pra Petraja, Petracha, Phet Racha, Pitracha, Phra Phetraja.

Nai Dua; Madüa มะเดื่อ, Nai Dua, Nai Düa นายเดื่อ.

Luang Sorasak; Luang Sarasak, Khun Luang Sorasak ขุนหลวงสรศักดิ์, Okluang Sorasak, Ok-Phra Sorasak.

Chao Nang Kulathida; Chao Nang Kusawadi เจ้านางกุสาวดี.

Denna artikel senast uppdaterad: 2017-05-29, 19.28
Följ oss:
Som prenumerant på uppdateringar kommer du att få löpande information från thailandshistoria.se om nya artiklar och sektioner på vår hemsida, samt annan thairelaterad information som kan vara intressant från utomstående källor.

I våra utskick finns länkar du enkelt klickar på för att avsluta prenumerationen på uppdateringar på thailandshistoria.se.

Genom att klicka på "Prenumerera" accepteras dessa villkor och prenumeration till
påbörjas.