Ayutthaya - Ayutthaya och kontakterna med väst
Highslide JS
Strand i Pattani
Prasat Thong och problemen i söder (1630-1636)

Nakhon Si Thammarat i söder hade blivit en siamesisk provins omkring ett århundrade tidigare och hade varit en viktig källa för arbetskraft och soldater i krigen mot Burma i slutet på 1500-talet. Men det välmående Nakhon Si Thammarat och andra vasallstater i söder frestades att spela självständiga roller i den internationella handeln och avståndet till Ayutthaya gjorde en striktare kontroll från huvudstaden Ayutthaya svårt.

Omkring 1630 slutade vasallhärskaren av Pattani att betala tribut till Siam och förklarade sig självständig. Denne vasallhärskare var uppenbart en kvinna känd som Ratu Ungu (Raya U-ngu) รายาอูงู (r. 1624-1635) och kallas ofta för drottningen av Pattani. Inför holländska besökare skall hon 1632 bland annat ha kallat Prasat Thong för en "skälm, mördare och förrädare."

Vasallhärskaren allierade sig därefter med portugiserna och Pattanis arméer invaderade Phatthalung och Nakhon Si Thammarat 1630. Detta har jag också berättat om i den föregående artikeln ”Kung Prasat Thong (r. 1629-1656).” En källa säger att Prasat Thong därmed också hamnade i krig med Portugal och en av hans första handlingar skall ha varit att låta fängsla alla portugiser som fanns i hans rike. De skulle sedan ha suttit internerade under tre år.

Liksom drottningen av Pattani vägrade nu även den nye guvernören av Nakhon Si Thammarat att betala tribut till Ayutthaya. Här finns det källor som menar att Yamadas son Onin var guvernör här ända fram till början av 1633. Men detta verkar inte så troligt med tanke på vad jag skrivit i den föregående artikeln. Enligt ovanstående källa skulle Onin ha blivit lovad 3 000 soldater från Pattani för att stärka sin egen revolt.

Prasat Thong tänkte straffa Pattani redan 1631, men oron på hemmaplan förhindrade honom och det varade därför till 1632 innan han själv ledde en armé mot de upproriska vasallstaterna. Van Vliet berättar att då kungen skulle påbörja sin kampanj mot Nakhon Si Thammarat lovade han att döda de fyra första kvinnorna han mötte som en offerhandling. Då han lämnade Ayutthaya mötte han fyra unga flickor i en båt och han höll sitt grymma löfte.

Siameserna skall ha genomfört en resultatlös belägring av Pattani, men Prasat Thong och hans 10 000 man lyckades återta kontrollen över Nakhon Si Thammarat tidigt 1633. Staden fördärvades och de flesta invånarna fördes till Ayutthaya. Songkhla blev också indraget i oron i söder och hamnade i krig med Pattani och 1633 skickade Songkhla ett ombud till Ayutthaya för att be om hjälp.

Inför en ny planerad expeditionen mot det upproriska Pattani i mars 1634 fick Prasat Thong löfte om hjälp av den holländska flottan. Siameserna samlade därefter ihop en militär styrka på omkring 30 000 man. Soldaterna hade rekryterats från stora delar av riket och det fanns även utländska legosoldater bland dessa. Under tiden hade även Pattani samlat ihop fartyg och soldater från malajstaterna i söder.

Under ledning av Phraya Phrakhlang marscherade armén ner till Nakhon Si Thammarat. De hade med sig ett stort antal elefanter, hästar, vapen och ammunition. Där skulle de sammanstråla med ytterligare trupper som kom sjövägen och med andra trupper som skulle mobiliseras på Malackahalvön.

Den totala styrkan uppskattades till mellan 50 000 och 60 000 man. Holländarna lovade att bidra med sex stora fartyg. Men det finns källor som säger två fartyg och trupper. De få återstående japanerna i Ayutthaya beordrades också delta i denna expedition. Expeditionen mot Pattani inleddes i maj 1634 och vid ett tillfälle lyckades man ta sig ända in i Pattanis fort, men tvingades ut igen på grund av det hårda motståndet.

Genom omfattande inkompetens blev även denna kampanj ett komplett misslyckande. Istället för att invänta den holländska flottan attackerade siameserna själva Pattani där de slogs tillbaka med stora förluster. Förnödenheterna tröt och de drog sig därför tillbaka till Songkhla under mitten av året. Då den holländska flottan nådde fram till Pattani hade siameserna redan retirerat.

Enligt ett holländskt vittne berodde detta på den dåliga stridsledningen från den siamesiske generalens sida. Men holländarna fick skulden då de misslyckats med att ge siameserna den utlovade flotthjälpen. En annan källa säger att den dåliga stridsledningen berodde på gräl och konkurrens mellan de olika siamesiska kommendanterna och att den siamesiska generalen beslöt sig för att retirera då förnödenheterna började sina.

En missnöjd kung Prasat Thong lät halshugga den ansvarige generalen och utdelade hårda straff till flera andra officerare. Men kungen verkade trots allt nöjd med holländarnas insats då han efterskänkte 5 000 floriner som de betalt samma år för rätten att få idka handel med Siam.

Beroende på behovet av en omfattande planering, som en ny expedition krävde, och en dålig risskörd 1635 dröjde det till tidigt 1636 innan siameserna var beredda att genomföra ännu en expedition för att kuva Pattani. Men först hade man i oktober 1635 skickat ner en siamesisk ambassad för att försöka förmå drottningen att erkänna sin status som vasallstat.

Men drottning Ratu Ungu hade dött 1635 och hennes dotter Ratu Kuning (Raya Kuning) รายากูนิง (r. 1635-1649/1688) hade nu blivit ny regent i Pattani. Då Ratu Kuning fick höra rykten om siamesernas planerade militära expedition hade hon fått medlarhjälp av Kedahs sultan. Det var uppenbart på hans inrådan som den siamesiska ambassaden kommit till Pattani.

Då Ratu Kuning fick höra rykten om siamesernas planerade militära expedition hade hon fått medlarhjälp av Kedahs sultan. Det var uppenbart på hans inrådan som den siamesiska ambassaden kommit till Pattani.

Med hjälp av holländska rådgivare blev ambassaden väl mottagen och Pattani skickade sedan en egen ambassad till Ayutthaya i mars och som var framme i april 1636. Ambassaden bad faktiskt Prasat Thong om förlåtelse och den traditionella seden med att skicka tribut i form av så kallade bunga mas (bu-nga mat) บุหงามาส återupptogs.

Bunga mas var små träd av guld och silver som traditionellt skickades vart tredje år som tribut till Siam från vasallstaterna på Malackahalvön. När seden uppstod tidsmässigt är litet oklart, men seden upphörde 1909 då området hamnade under brittisk överhöghet.


(Bunga mas)

Prasat Thong visade sin uppskattning och det blev nu fred mellan de båda kungadömena. Ratu Kuning fick faktisk, till skillnad från sin mor, den kungliga titeln titeln Phra Chao พระเจ้า och hon besökte själv Ayutthaya 1641 för att bekräfta den tidigare ingångna freden. Det är lätt att tro att Pattani nu var kuvat, men en källa säger att Pattani i realiteten blev självständigt.


Stavningsvarianter;

Ratu Kuning; Raja Kuning.

Bunga mas; Bu-nga mat dokmai ngoen dokmai thong บุหงามาส ดอกไม้เงินดอกไม้ทอง.

Denna artikel senast uppdaterad: 2017-11-01, 08.12
Följ oss:
Som prenumerant på uppdateringar kommer du att få löpande information från thailandshistoria.se om nya artiklar och sektioner på vår hemsida, samt annan thairelaterad information som kan vara intressant från utomstående källor.

I våra utskick finns länkar du enkelt klickar på för att avsluta prenumerationen på uppdateringar på thailandshistoria.se.

Genom att klicka på "Prenumerera" accepteras dessa villkor och prenumeration till
påbörjas.