Ayutthaya - Ayutthaya och kontakterna med väst
Highslide JS
Phnom Udong
Krig mot Kambodja 1623

Då den kambodjanske vasallkungen Srei Soriyopears hälsa sviktade abdikerade han och efterföljdes av sin son Ponhea Nhom som blev till kung Chey Chettha II (Phra Chai Chettha 2) พระชัยเจษฎาที่ 2 (r. 1618-1628). Hans födelseår anges till 1573 i en del källor och till 1576 i andra. Är denne Ponhea Nhom identisk med den Ponhea Nhom som varit kung 1600-1603? Troligtvis inte!

En källa säger att Chey Chettha II tog över tronen utan siamesiskt godkännande, medan en annan säger det motsatta! Han flyttade sin huvudstad från Srey Santhor till Oudong, varifrån hans far också hade regerat och 1622 förklarade han Kambodja självständigt. Från 1618 till 1866 kallades Oudong formellt för Oudong Meanchey.

Chey Chettha II försökte minska det siamesiska militära trycket mot sitt rike genom att be södra Vietnam (Dai Viet) om hjälp. För att bekräfta denna allians gifte han sig med en vietnamesisk prinsessa vid namn Nguyen Fuk Ngoc เหงียน ฟุก ง๊อก, som lär ha varit mycket vacker. Året för giftermålet varierar i källorna. En källa säger 1618, en annan omkring 1620 och en tredje 1623.

Nguyen Fuk Ngoc var en dotter till Nguyen-klanens regent Nguyen Phuc Nguyen (Ngian Fuk Ngian) เหงียน ฟุค เหงียน (r. 1613-1635) som regerade från Phu Xuan, som var föregångaren till den moderna staden Hué (We) เว้. Nguyen Phuc Nguyen forsatte sin fars politik som handlade om att vägra att erkänna Dong Kinhs (Hanois) auktoritet över södra Vietnam (Dai Viet).

Då Chey Chettha inte ville infinna sig för att visa sin vördnad för kung Songtham i Ayutthaya skickade Songtham expeditioner både till lands och till sjöss 1623 för att återta kontrollen över Kambodja. Innan siameserna anföll Kambodja säger en del källor att kung Songtham skrev ett brev till den japanska shogunen Tokugawa Hidetada där han förklarade vad som skulle hända.

I brevet uttryckte kungen sin oro över att det goda förhållandet mellan de båda rikena skulle kunna försämras. Detta då det kunde finnas japaner i Kambodja som tagit parti för Chey Chettha II och som riskerade att bli dödade under de kommande striderna. Men shogunen svarade att det inte var någon fara att de goda förbindelserna mellan de båda rikena skulle skadas. Det var bara rätt om japanska handelsmän som blandat sig politiskt blev straffade!

Den siamesiska flottan som skickades till Kambodja lyckades faktiskt inte provocera fram några strider och återvände hem till Siam, men den siamesiska landstyrkan råkade långt värre ut. Kambodjanska förrädiska vägvisare såg till att vilseleda den siamesiska armén långt bort från de allmänna vägarna och då passade kambodjanerna på att gå till anfall. Siameserna förlorade en mängd soldater, hästar och elefanter och tvingades återvända hem.

Efter detta nederlag försökte Songtham förgäves få engelsk eller holländsk hjälp för att kunna genomföra ännu en invasion mot den bångstyrige grannen. Du kan läsa mer om engelsmännens ankomst till Siam i artikeln ”Engelsmännen kommer till Ayutthaya 1612” litet längre fram. Det var under den här perioden som Dai Viet (Vietnam) på allvar började blanda sig i Kambodjas inre angelägenheter och inledde en smygkolonisering av tidigare kambodjanska områden.

1623 tillät kung Chey Chettha II vietnameserna att bygga ett tullhus i den kambodjanska staden Prey Nokor och driva in skatter här. Jag har tidigare berättat att Prey Nokor på 1690-talet kommer att bli känd som Gia Dinh och på 1860-talet som Saigon.

Chey Chettha II hade visserligen tillåtit vietnamesiska bosättningar i sydöstra delen av sitt rike, men detta blev inledningen på en stor vietnamesisk expansion över den gräns som accepterats av kejsare Le Thanh Tong 1471. Den ökande inströmningen av vietnameser över gränsen tog Chey Chettha II:s försvagade rike på sängen och långsamt blev Mekongdeltat vietnamiserat och på 1690-talet hävdade Dai Viet helt enkelt att området var deras!

Enligt en källa efterträddes Chey Chettha II av sin yngre bror som blev till kung Outey (r. 1628-1642). Men enligt engelska Wikipedia avslog han erbjudandet om att bli kung och tog istället namnet eller titeln Udayaraja. Det blev istället kung Chey Chetta II:s son Ponhea To (Phaya Tu) พญาตู som blev till kung Thommoreachea II (Phra Si Thammaracha 2) พระศรีธรรมราชาที่ 2 (r. 1628-1630). En thailändsk Wikipediakälla kallar honom istället Thommoreachea I (Phra Si Thammaracha 1) พระศรีธรรมราชาที่ 1!

En annan källa säger istället så här; Prins Ponhea To (blivande Thommoreachea II) var kung Chey Chettha II:s äldste son. Han var enligt en källa född 1602 och han fick en religiös utbildning och blev buddhistmunk 1623. Då hans far dog 1627 anförtrodde Ponhea To regerandet till en förmyndarregering ledd av hans farbror Outey (r. 1627-1629).

Ponhea To lämnade sitt kloster 1629 och besteg tronen som Thommoreachea II. Den nye kungen var inte speciellt intresserad av statliga angelägenheter och ett försök att erövra den siamesiska provinsen Khorat slutade i ett misslyckande. Hans farbror fortsatte att ha den verkliga makten.

Under ett besök i Angkor förförde den unge kungen sin halvsyster prinsessan Ang Vodey (Angavathi Nha), som hade lovats honom under hans ungdomstid. Men hon hade istället blivit hustru till hans farbror Outey.

Beslutet av den unga kvinnan att bo hos Thommoreachea II i det kungliga palatset fick Outey att massakrera kungens vaktstyrka. De älskande flydde till Kanhchor där de emellertid fångades in av Outey och dödades. Kanhchor ligger idag i distriktet Chhloung (Chalong) ฉลง i provinsen Kratié (Krachae) กระแจะ.

Thommoreachea II:s yngre bror skall sedan ha utsetts till kung Ang Tong Racha (Phra Ong Thong Racha) พระองค์ทองราชา (r. 1630-1640) medan Outey fortsatte att regera med titeln Udayaraja. Du kan läsa mera om den fortsatta kambodjanska tronföljden längre fram i artikeln ”Inledande krig i Kambodja 1658.”


Stavningsvarianter och alternativa regeringstider;

Chey Chettha II; Chai Chetthathirat Ramathibodi ไชยเชษฐาธิราชรามาธิบดี, Chetta II, Chey Chatta II.
Alternativ regeringstid för Chey Chettha II; 1618-1622, 1618-1625, 1618-1627, 1619-1627.

Udong Meanchey; Udong Michai อุดงค์มีชัย, Udong Phachai, อุดงค์ภาชัย, อฎงคมานชัย, อดงค์ฦๅชัย.

Nguyen Fuk Ngoc; Nguyễn Phúc Ngọc Vạn, Nguyen Phuc Ngoc Van, Nguyen Thi Ngoc, Nguyen Thi Ngoc Van, Nguyễn Thị Ngọc Vạn.

Nguyen Phuc Nguyen; Nguyễn Phúc Nguyên, เหงียนฟุคเหงียน, เหงียน ฟุก เหงียน, เหงียนฟุกเหงียน.

Hué; Huế, Phú Xuân.

Dong Khin; Đông Kinh.

Outey; Udayaraja (personnamn).
Alternativ regeringstid för Outey; 1627-1629, 1628-1630, 1628-1642.

Thommoreachea II; Cau Bana Tu, Ponhea To eller Rach Somphy (personnamn), Preah Bat Samdech Thommoreachea II, Si Thammarachathirat Ramthibodi ศรีธรรมราชาธิราชรามาธิบดี, Sri Dharmaraja II, Thommaracha II, Thommo Reachea II.
Alternativ regeringstid för Thommoreachea II; 1627-1632, 1628, 1629-1632, 1629-1634.

Chhloung; Chalung ฉฺลูง, Chloang.

Kratié; Kraoche เกราะเจะ.

Chhloung; Chalung ฉฺลูง, Chloang, Cholong โฉลง.

Ang Tong Racha; Chaophraya Nu เจ้าพระยาหนู, Ong Thong องค์ทอง, Phra Ong Thong Rachathirat Ramathibodi พระองค์ทองราชาธิราชรามาธิบดี, Ponhea Nu (personnamn).
Alternativ regeringstid för Ang Tong Racha; 1632-1640, 1634-1639, 1635-1639.

Denna artikel senast uppdaterad: 2018-09-23, 12.36
Följ oss:
Som prenumerant på uppdateringar kommer du att få löpande information från thailandshistoria.se om nya artiklar och sektioner på vår hemsida, samt annan thairelaterad information som kan vara intressant från utomstående källor.

I våra utskick finns länkar du enkelt klickar på för att avsluta prenumerationen på uppdateringar på thailandshistoria.se.

Genom att klicka på "Prenumerera" accepteras dessa villkor och prenumeration till
påbörjas.