Ayutthaya - Ayutthaya och kontakterna med väst
Highslide JS
Morgondimma i Toungoo
Strider i Burma (1595-1600)

På mitten på 1590-talet gjorde kung Naresuan mer eller mindre årliga räder in i Peguregionen och 1595 hotade siameserna själva staden Pegu dit Nanda Bayin retirerat. Men en burmesisk styrka från Toungoo tvingade kung Naresuan att dra sig tillbaka.

En källa säger att städerna Ava, Prome och Toungoo alla regerades av Nanda Bayins bröder. Men en källa säger att regenten, eller vicekungen av Toungoo (r. 1584-1597) som i flera källor kallas för Toungoo Min, var en kusin till Nanda Bayin. I andra källor kallas bröderna för guvernörer.

Då Toungoo Min hjälpte Pegu mot siameserna passade hans bror Pyi Min på att dra fördel av broderns frånvaro och attackerade Toungoo. Pyi Min, eller vasallkungen av Prome, var förtörnad över att han inte utnämnts till kronprins och menade att Toungoo Min låg bakom detta. Detta blev början till en större revolt i Burma.

Toungoo Min bröt sig nu ur det gamla burmesiska riket och blev till kung Minye Thihathu II av Toungoo (r. cirka februari 1597-11 augusti 1609). Han var född omkring den 6 augusti 1550 och därmed 46 år gammal vid sitt trontillträde. 1597 börjar det som kallats den återupprättade Toungoodynastin.

Därefter ingick Minye Thihathu II en allians med kungen av Arakan. Han bad sedan Arakan om hjälp med att attackera Pegu. En attack genomfördes också och 1599 belägrade en stark arakanesisk flotta staden Syriam (Siriam) สิเรียม som intogs samma år. Syriam är idag känt under namnet Thanlyin (Tanlayin) ตานลยีน.

De skaffade sig därmed ett brohuvud i landet och Syriam skulle senare komma att lyda under en av Arakans portugisiska legosoldater och äventyrare, Filipe de Brito e Nicote (Filip doe Britto) ฟิลิป เดอ บริตโต (?-april 1613) 1602. Det kommer mer om denne man och hans öde längre fram.

Efter att ha erövrat Syriam satte arakaneserna i land en arméstyrka som förenade sig med Minye Thihathu II:s armé vid Pegu. Pegu belägrades, intogs och plundrades grundligt och då de två allierade drog sig tillbaka två månader senare satte de eld på Pegu och deporterade tusentals mon. Man hade också lyckats ta kung Nanda Bayin till fånga och han var nu på väg till Toungoo. Bytet från Pegu hade delats och Minye Thihathu II hade fått Nanda Bayin och "Buddhas tand," medan Arakan fick en prinsessa och de kungliga vita elefanterna.

Det kan vara intressant att veta att Minye Thihathu II faktiskt hade erbjudit kung Naresuan att delta i invasionen av Pegu. Men vilka eventuella baktankar han hade med detta erbjudande är litet oklart. Hursomhelst begav sig kung Naresuan till Burma samma år, med avsikten att göra landet till en siamesisk vasallstat. Tidigare samma år hade det utbrutit en revolt mot siameserna i de delar som av Pegu som nyligen erövrats av Siam, men ordningen hade tillfälligt återställts.

Det visade sig att kung Minye Thihathu II stått bakom revolten genom att skicka agenter till Martaban och andra delar av Pegu för att uppmuntra befolkningen till uppror. Då Naresuan kom fram till Pegu i oktober 1599 fann han bara rykande ruiner. Han beslöt sig nu för att invadera Minye Thihathu II:s territorium och ge honom ett passande straff. Naresuan marscherade därför norrut i ett försök på att få lagt vantarna på kung Nanda Bayin.

Snart belägrades Toungoo, men Naresuans styrkor drabbades hårt av sjukdom och svält och i maj 1600 upphörde belägringen. Den misslyckade belägringen var den första egentliga militära förlust som kung Naresuan fick uppleva. Naresuan återvände till Siam via Martaban. Innan han återvände till Ayutthaya utnämnde han en mon till vasallkung över Martaban och en över Tavoy. Omkring sex års ostabil fred, 1600-1605, följde efter den misslyckade siamesiska expeditionen i Burma.

Kung Nanda Bayin som misslyckats att hålla samman sitt rike hade vanärats och förts till Toungoo där han blev förgiftad och dog den 30 november 1600. Så slutade livet för den väldige erövraren Bayinnaungs son. Han lämnade inte efter sig någon egentlig tronföljare och Burma skulle nu få uppleva sex år av inre splittring.

Efter Pegus fall försvann nämligen all sammanhållning i Burma och Siam härskade härefter över Nedre Burma från Martaban och söderut. En samling furstar delade resten av landet. medan de Brito som omtalat hade Syriam som sin bas, med Arakans goda minne. De Brito hade uppenbart egna stora planer som härskare.


Stavningsvarianter;

Den återupprättade Toungoodynastin; The restored Toungoo dynasty.

Syriam; Serião (portugisiska), Siriam ซีเรียม.

Filipe de Brito e Nicote; Felipe de Brito y Nicote, Philip de Brito, Phillip de Brito, Philip de Brito y Nicote, Nga Zinga.

Denna artikel senast uppdaterad: 2017-10-31, 21.58
Följ oss:
Som prenumerant på uppdateringar kommer du att få löpande information från thailandshistoria.se om nya artiklar och sektioner på vår hemsida, samt annan thairelaterad information som kan vara intressant från utomstående källor.

I våra utskick finns länkar du enkelt klickar på för att avsluta prenumerationen på uppdateringar på thailandshistoria.se.

Genom att klicka på "Prenumerera" accepteras dessa villkor och prenumeration till
påbörjas.