Jag har tidigare berättat att portugiserna i Ayutthaya hade fått tillstånd att missionera i Ayutthaya. Men vi känner inte till några permanenta missionärer förrän 1567. De första permanenta missionärerna var två tiggarmunkar tillhörande dominikanorden คณะดอมินิกัน. De hette Jeronimo da Cruz เจอโรนิโม ดาครูซ (?-1569) och Sebastiao da Canto เซบาสติเอา ดา คูโต. Ibland ser man Sebastiaos efternamn stavas do Couto eller da Couto.

De två tiggarmunkarna fick ett bra mottagande, behandlades väl och fick bosätta sig i en av stadens bästa delar. De började sedan lära sig språket, vilket de snart behärskade. Deras missionsverksamhet fungerade också ganska bra och de döpte 1 500 personer och bildade tre församlingar. Munkarnas framgångar skapade avundsjuka hos muslimerna i Ayutthaya, som också var rädda om sin handelsverksamhet på grund av det allt starkare portugisiska inflytandet. De bestämde sig därför för att döda missionärerna.

Efter ett gräl med en grupp muslimer försökte missionärerna dra sig tillbaka, men Jeronimo da Cruz blev dödad med en lans och tre av hans kollegor blev också dödade. Vid den här tiden var kung Mahin ute på fälttåg med sina portugisiska legosoldater och missionärerna hade därför inte haft något skydd.

En annan källa säger emellertid att Jeronimo da Cruz och två andra nyligen ankomna missionärer blev dödade i samband med burmesernas attack på Ayutthaya 1569! Detta verkar ju inte korrekt med tanke på det jag kommer att skriva här nedan. Du kan läsa mera om burmesernas attack i nästa artikel.

Då Mahin återvänt hem till Ayutthaya och fått höra om det inträffade lät han beordra infångandet av mördarna och att de skulle hängas offentligt. Kungen blev förvånad när Sebastiao da Canto vädjade till honom om att de skulle skonas. Sebastiao da Canto tvingades sedan lämna det politiskt oroliga Ayutthaya och bege sig till Malacka.

Sebastiao da Canto återvände senare till Ayutthaya med två nya missionärer. Den här gången drabbades även han och hans två kamrater av ödet att bli mördade av en grupp muslimer. De fick halsarna avskurna omkring 1575. Efter detta bestämde sig dominikanerna för att avsluta sin missionsverksamhet i Siam. De kristna församlingarna sköttes därefter av tre portugisiska präster som inte tillhörde dominikanorden.